Fyll ditt horn med olja!
Idag för två år sedan...😰
En dag man alltid kommer att minnas, men ändå vill glömma.
Ett möte på Livets Ord som var olikt allt annat man upplevt av sina 30 år i församlingen. Så overkligt, absurt, ofattbart...
Det var mycket som tappade styrfart, kraft och glädje. En stumhet, overklighetskänsla och förvirring, och kanske även ilska, var det som slog till mot de flesta av oss, och som även påverkade långt utanför våra egna kyrkväggar.
Beslut och ställningstaganden, och sorg och handlingsförlamning, var ingredienser i en tragisk röra. Och det har tagit tid att komma vidare....
Det fannas, och finns kanske även ännu, ett och annat att bearbeta.
Många "utifrån" kom med sina självklara uttalanden om att "vi följt en ledare" och därför slog det så hårt, men jag ser bland många av mina vänner en stark gudsöverlåtelse där det inte handlar om detta. Jag ser människor som har en stark, levande Gudsrelation - som faktiskt håller att bli prövad! Men...visst finns/fanns det andra också som farit illa i denna villervalla, som på ett eller annat sätt gjort sig gällande inom ett eller annat område.
Det får vi aldrig förneka eller sticka under stolen med.
Faktiskt!
Under många år har jag och min man haft funderingar på vart vi egentligen hörde hemma. Vilket är vårt sammanhang? Jag vill inte trassla in mig för mycket i denna frågeställning, utan bara säga:
- Vi behövde lite frisk luft och ser oss numera som en del av Hillsongchurch! ☺️
Ibland behöver vi göra förändringar på ett eller flera plan, men jag arbetar fortfarande på Livets Ords Kristna Skola - till mångas förvåning - och har underbara kollegor, där vi jobbar vidare med alla utmaningar som finns i vårt sammanhang. En större öppenhet och att "våga tycka annorlunda," är en del av en god frukt som nu kommer. Men allt har inte varit självklart.
Vi jobbar vidare...
Häromdagen upplevde jag så tydligt att jag fick ett ord till mig, men jag tror att det gäller många flera.
Jag vet inte hur det är för dig just nu. Livet förändras och skiftar färg emellanåt, men något vill förändras.
I lördags satt jag och läste i 1:a Samuelsboken. Det berättas om hur kung Saul tog sig egna befogenheter som han egentligen inte hade. Och profeten Samuel blir upprörd!
🔥🔥
Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer
som att man hör Herrens röst?
Se, lydnad är bättre än offer
och hörstamhet bättre än det feta av baggar.
Ty upproriskhet är trolldomssynd
och trots är synd och avguderi.
1 Sam. 15: 22-23
🔥
Och inte nog med det, Gud tog ifrån honom kungariket!
De skildes åt och var och en gick hem till sitt...
☁️☁️
Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde,
ty Samuel sörjde över Saul.
1Sam. 15:35
💔
Och jag känner av dessa parallella världar där jag sitter i min soffa...
Det blir söndag, och jag fortsätter läsa nästa kapitel...
💬
Herren sa till Samuel:
"Hur länge tänker du sörja över Saul?
Jag har ju förkastat honom,
Så att han inte kan vara kung över Israel.
Fyll ditt horn med olja
och ge dig av!"
1Sam. 16:1
📯
Detta är en uppmaning!
Du kan ta för dig av det Gud förberett för dig i denna tid. Låt Guds smörjelse komma över dig. Uppliva den nådegåva som finns inom dig. Gör dig fri och ge dig av i det Guds ande leder dig till.
Bit för bit kommer Han visa dig vägen. Och se inte alltid till det yttre. Gud gör saker och ting på så ovanliga och intressanta sätt, att vi aldrig kan räkna ut det i förväg. Vad vi ska se till, är att vi är tillgängliga. För Gud kommer aldrig att ge äran åt någon människa...
🔱
Det går inte efter vad en människa ser.
En människa ser det som är för ögonen,
men Herren ser till hjärtat.
1Sam. 16:7
🔱
Nu är tiden kommen för att fylla sitt horn med olja och ge sig iväg!
/Eleonora 💞
Du är välkommen att följa mig, Eleonora Lahti, via FB som "följare" eller Bloglovin. Jag har även FB - sida, "In my living room" som du kan gå in och gilla. Dela länken vidare får du gärna göra... 😊
