Kommentarer
Postat av: Anonym
Tack kära syster! Tänker du på ngn särskild händelse? Eller bara en allmän vakenhet i anden!
Hälsningar Maria Källberg
Postat av: Tacksam
Tack för inlägget. Blev till stor uppmuntran för mig. När man känner sig obekväm i ett sammanhang och tycker sig vara mer eller mindre ensam om den känslan, kommer lätt skuldkänslan: "Du är kritisk". Urskiljning behövs mer än någonsin, i dagens kristenhet.
Postat av: Ingemar Gustavsson
Mycket tankeväckande. Jag hoppas innerligen att vi lärt oss någonting, annars kommer vi att upprepa misstagen igen. Samtidigt att vi inte blivit så brända att vi aldrig vågar lyfta armarna till skyn i lovprisning och tillbedjan eller förakta allt profetiskt tal.
Idag har vi en situation som liknar läget som var under tidig medeltid med en svag kyrka och en aggressiv islamisk rörelse. Detta både ur en politisk men också andlig vinkel. Man vattnar ur Ordet och kompromissar. Vi låter Världen få definiera oss som kristna istället för Anden i oss. Vi har blivit tysta, alltför tysta för att det ska vara hälsosamt. Var är lejonet i oss? Var är kyrkan som vågar trotsa Världen idag? Var är Du och var är jag?
Som jag ser det stannar vi sällan upp som kristna för att rannsaka oss själva. Istället byter vi bara spår och hoppar på någon annan trendrörelse. Från mitt utanförperspektiv har utvecklingen i stora drag sett ut som så: Karismatiska väckelsen –> Livets Ord –> Vineyardrörelsen/Toronto/Lakeland & Pensacola –> Hillsongs. De som enbart jagar "andliga kickar" har hängt på samtliga.
I förlängningen upplever jag, paradoxalt nog, att vi har kommit längre och längre bort från centrum = JESUS. Det ska blixtra och dundra, vara hög volym, distade gitarrer och sångare som wailar i falsett. Sedan en predikant med karisma och munläder… och bums… så sitter vi där. För att ursäkta oss säger vi att vi "gått vidare med Gud" när vi i själva verket bara följt trenderna. Vi hänger där det är "action".
Nu vet jag att många som kanske läser detta hellre skulle ta en smoothie med arsenik och stryknin än att medge detta ens för sig själva men handen på hjärtat – är det inte vad dagens kristenhet verkar handla om? Effektsökeri och Rock'n'Roll? Att passa in med Världen utanför lika tajt som en latexdräkt?
Så… ja, Eleonora, vi behöver sannerligen andlig urskiljning och en seriös självrannsakan.
/Inka