inmylivingroom.se

Här delar jag händelser och tankar i mitt liv som sångerska, högstadielärare, mamma och medmänniska. In my livingroom blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro.Follow me in any language you want. Click on the English flag below.

Follow me in any language

En dag med GodTV i Plymouth

Publicerad 2014-01-30 18:45:35 i Allmänt,

Sitter på hotellrummet och skriver.

Jag måste medge att själva staden inte är vacker men den ligger vid vattnet så den har väl sin charm - antar jag. Eftersom staden blev sönderbombad under andra världskriget, finns här kyrkoruiner och tråkiga byggnader. De byggdes antagligen upp snabbt och billigt för att få igång samhället igen. 
Så det blir lite andra bilder idag..😉

I går var det ett underbart möte med Benny Hinn. Hans undervisning om den helige Ande, Guds härlighet och smörjelsen var helt fantastisk! Det var inte livesändning igår, men när det sänds är det absolut värt att titta på.

Ikväll, torsdag, är det live från mötet i en paviljong, samt från själva blivande revival/prayer centre.
Lite förmåner har jag 😉... Första parkett!

Det är helt otroligt vad som hänt dessa snart 20 år som God TV haft sina sändningar. Jag minns när Rory och Wendy var på Livets Ord och berättade i tältet om visionen med kristen TV och jag ledde lovsången. Åren går...

Idag når man ut till 254 miljoner hushåll!! Och då är det bara inräknat de som har det i sin fjärrkontroll. Alltså inte potentiella eventuella tittare som kan fixa en parabol. Nej, det är de som redan har God TV i dosan.

Nu ska jag iväg på mötet. Kaffet och Dajmen är avklarat och med kortet "Access all areas" blir det intressant att se var man kan hamna 😉..

Du som har kanalen - bjud hem någon, och du som inte har den: fråga någon som har den och gå och hälsa på.
Många Living rooms ska stå öppna för evangeliet. 😃

På morgonen idag läste jag:

Herre, jag har hört budskapet om dig och jag bävar.
Herre, låt ditt verk få liv igen i våra dagar,
Låt det bli känt i vår tid.
Hab.3:2

/Eleonora

På resa till Plymouth

Publicerad 2014-01-29 18:24:39 i Allmänt,

Idag är det bil, flyg och tåg som gäller 😃. 
Just nu när jag skriver sitter jag på tåget och lämnar London bakom mig, och är i Plymouth om några timmar i södra England. 


Min man jobbar på God TV och de har en konferens där några dagar. Man är mitt uppe i en ombyggnation av en lokal som ska bli deras center. Benny Hinn är en av talarna. Det ska bli riktigt roligt och spännande att komma dit.

I tankarna flyttas jag tillbaka 35 år. Sommaren 1979. 
Jag hade anmält mig till en evangelisationskampanj i Citykyrkan i Stockholm som hette "Juliaden". Stanley Sjöberg var värd tillsammans med Barbro och Åke Wallin. 
Men så var det några inbjudna gäster ...
Jessy Dixon och någon som hette Benny Hinn.

Lite kunde jag ana vad denna veckan skulle göra i mitt liv. Ärligt talat så är det nog dessa dagar som har gjort absolut största intrycket på mig, andligt sett.
Jessy Dixon kände jag till, och jag var så lycklig över att få lyssna till honom. En av mina favoritsångare som jag hade flera skivor utav.
Det hela slutade med att jag fick möjlighet att sjunga och leda lovsång tillsammans med honom - och detta i en tid när sådant var högst ovanligt. 😃😃
Tyvärr dog Jessy Dixon för något år sedan.

Och så var det predikanten Benny Hinn som ingen hade hört talats om...
Han var ung, och när han kom tillbaka till USA från sin Sverigeresa skulle han gifta sig.

Mötena på kvällarna och undervisningen han hade på dagarna för oss ungdomar var helt ovärderliga. Aldrig hade jag hört något liknande, men det var helt uppenbart hämtat utifrån Guds Ord och demonstrerades med kraft. Så många helanden och befrielser!

För min egen del fick jag ett klart och tydligt profetiskt tilltal som jag fått mycket styrka, uppmuntran och vägledning ifrån under åren som gått. 
Vi kan ha den helige Andes tilltal och vägledning i våra liv!

Jag tackar Gud för människor som är öppna för den helige Andes tilltal och vågar handla på det. Jag tror vi aborterar bort så mycket av det Gud vill säga till och igenom oss - tyvärr.

"Ja men", säger du " det gick ju inte så bra sedan för honom". Ja just det! Men det kanske har gått lite si och så för oss också eller..?
Inte alltid på topp, så att säga.
Men vi reser oss och det gör Benny också. Det är det som räknas.

För min del vill jag se om mitt eget hus, mitt liv. I allt detta är jag bara så tacksam att Gud använder oss ofullkomliga människor.
Låt oss uppmuntra varandra. Tro  att Gud kan tala till oss och igenom oss. 
Vi kan faktiskt få vara små kristusbrev som gör skillnad i livet.😊

Och du: 
Har du några tilltal in i ditt liv som du inte riktigt tagit till dig eller kanske nästan glömt bort? Jag tror det är dags för dig att damma av det och blåsa nytt liv i det.

Jag påminner dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig...
Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens ande.
2Tim. 1:6-7

Bless you!

/Eleonora 

För din skull skapades universum

Publicerad 2014-01-25 23:54:00 i Allmänt,

Denna lördag blev det kyrka igen :)
En av mina vänner hade barnvälsignelse/dop idag i Danmarks kyrka. Jag var ombedd att sjunga och det gjorde jag med glädje. Präst var Hans Bratt-Hernberg som jobbat i Klara kyrka.
Jag sjöng "Jesus loves me this I know". Här kan du lyssna på Whitney Houston.
 
Sist vi möttes i denna kyrka var det begravning. Då var det deras första lilla dotter som begravdes. Hon föddes några månader för tidigt - men ändå ett litet barn att ta avsked av.
 
Det som förväntades bli deras största glädje blev i ett nu omkullkastat och sönderrivet, men sorgen och smärtan var viktig för dem att möta, bearbeta och resa sig ur.
 
Det är inte lätt att ha full beredskap när sorgen drabbar. Alla reagerar vi olika - men vi reagerar!  Så viktigt det då är, att det finns människor i ens närhet som bara kan vara nära, lyssna och stödja. 
Och livet går vidare fastän storasysters grav ligger där ute på kyrkogården...
 
Men idag var det glädje och fest! Gäster, presenter,kaffe och tårta.
I det vackra barnrummet hänger storasysters hand och fotavtryck i gips. Ett vackert minne, men från en tid av smärta och sorg.
Evangeline - älskade lilla flicka - välkommen till världen! Du har redan glatt så många med din ankomst till jorden. 
Välsignad ska du vara i din ingång och din utgång. 
 
Jag läste ett rabbinskt ordspråk för en tid sedan:
Alla bör bära med sig två papperslappar och läsa på dem varje dag. På den ena står det:
"Du är stoft och aska" och på den andra står det: "För din skull skapades universum"

Med Guds hjälp kan vi hålla perspektivet rätt på livet. Vi förstår inte allt - och tur är väl det - faktiskt!
 
/Eleonora
 
 

En väg till "Shabbat Shalom"

Publicerad 2014-01-24 18:57:00 i Allmänt, Högtider,

Jag hörde på TV om en trend som man kallar för "Storytelling", vid inköp av inredningsprodukter. Något av ett "anti" till alla streamade inredningsdetaljer från de stora varuhusen och inredningsbutikerna.
Visst rycks man väl med i detta emellanåt men jag upptäcker ändå mer och mer vad som håller i längden.
Ett hem för mig är fyllt av föremål som man kan berätta om och minnas.
 
På ett skåp i vardagsrummet har jag ett antal koskällor från min mammas föräldrahem. Hon berättade ofta om hur det var att gå i skogen och leta rätt på familjen kor. 
Men så har jag blandat in det med våra judiska föremål. En salig blandning ;)
I ett annat skåp finns min brudkrona. För mig var det självklart att få ha kvar något från bröllopet. Många sparar sin brudklänning, men för mig var det brudkronan som var viktig. Nu är det snart 28 år sedan.. ;)
Så har jag en lite potta på skrivbordet som jag fick i present av en av mina närmsta vänner. 
Jag var 16 år, och den hänger fortfarande med. Eva, jag tänker på dig nästan varje gång jag ser den :)
Jag har skrivit under den: "På 16-årsdagen av Eva". Sådant vill man inte glömma.
 
Redan i tonåren började jag samla skedar från olika länder och platser som jag reste till (bl.a. tillsammans med Eva). Ett enkelt sätt att minnas det man upplevt och vart med om. Periodvis har jag använt dem när vi haft gäster och jag dukat upp till kaffe.
Perfekt sätt att få igång ett samtal - speciellt om man inte känner gästerna så väl.
 
När vi bodde i Israel var skedarna något jag ofta använde.
Hela tiden fick vi jobba på att lära känna nya människor i landet. Vi hade inga vänner och barnen hade inga vänner...
 
Och vad gör man då??
 
Jag bjöd hem barn och föräldrar på bl.a. barnkalas. Ordnade en liten julfest. Träffade några svenskar i parken som vi bjöd med hem, försökte få in barnen på olika aktiviteter och försökte hela tiden förstå hur detta märkliga samhälle fungerade. 
Det var inte lätt. Språket var ofta ett hinder och högtider och traditioner gav oss ett utanförskap.
Men, JAG FORTSATTE!
 
Nu när jag tittar i backspegeln ser jag hur värdefull den tiden var, och vad den gjorde med mig och min familj.
Man kan inte sätta sig ner och bara  känna sig ensam.
Man kan inte bara skylla på omständigheter.
Man kan faktiskt se till att det blir en förändring!
 
Vi kan titta på många företeelser från utsidan men inser kanske inte att det krävs ett arbete, en insats. 
Många av våra vänner tyckte det var fantastiskt att vi fick bo i Israel, men för mig var det arbete. Hårt arbete.
Det är stor skillnad att vara turist mot att se till att få vardagen att fungera i ett helt nytt land.
 
Relationer kräver omvårdnad. 
Familj behöver tid.
Hemmet ska ses över för att vara en välkomnande plats.
 
Va nu inte lat och tro att allt bara fixar sig hur som hellst.
Vi måste lära oss att organisera, planera och vara focuserade.
Hoppa över cafeet och en film emellanåt, för att ta tid att skapa det du längtar efter därhemma.
Det fantastiska som då infinner sig är lugnet.
Allt är förberett för vila.
 
I Hebreerbrevet kap 4: 1-11 nämns ordet vila 17 gånger! Det talas om en vila som väntat på människorna ända sedan Gud skapade världen. 
Det finns en plats där vi kan vila tillsammans med Gud!
 
Den som börjar tro på Jesus Kristus och får tillhöra Guds folk
får uppleva en evig vilodag tillsammans med Gud.
Den människan som når fram till den vilan
har utfört det arbete hon fick av Gud.
Hon kan vila precis som Gud vilade
då han var färdig med skapelsen.
Hebr. 4: 9-10
 
Och så kommer helgen:
Shabbat Shalom!
 
/Eleonora
 
 
 
 

När Idol och Nelson Mandela möts

Publicerad 2014-01-22 22:18:00 i Allmänt,

Jag har suttit och rensat skrivbordet på diverse papper ikväll. Så hittade jag ett litet utkast ifrån början av december.
 
Idol-finalen.
 
 
Jag hade kladdar ner lite tankar kring denna fredagskväll, om att bli berörd av det vi ser och hör.
Samma kväll sändes ett program på en annan kanal, om Nelson Mandela som nyss hade dött.
 
Jag skrev:
"Förlåt mig Kevin och Elin, men jag har svårt att bli berörd".... :(
 
Visst är de talangfulla men denna kväll ville jag ha något mera. Det "Idolerna" säger till mig är att jag ska hjälpa dem att uppfylla deras dröm. Det är så de resonerar, och det är det som de säger.  
"Hjälp mig att uppfylla min dröm".
 
Så kommer programmet om Nelson Mandela.
Nu är det på riktigt. Nu är det verklighet. Nu talar sanning och erfarenhet - och jag blir berörd på djupet.
Här kommer några fantastiska citat från Mandela:
"Svårigheter bryter ner vissa män - men gör andra."
 
"Vad som räknas i livet är inte det faktum att vi har levt. Det är skillnaden vi har gjort i andras liv som kommer att bestämma vikten av det liv vi levt."
 
"Alla kan resa sig över sina omständigheter och uppnå framgång om de är dedikerade och passionerade i vad de gör"

Man inser lätt att detta är något helt annat än "Hjälp mig att uppfylla min dröm..."
 
Hur resonerar du?
Vad berör dig?
 
Jag vill i varjefall försöka lyfta blicken lite hörge - från jag , mig och mitt.
 
/Eleonora
 
 
 
 

Han lyfte på hatten...

Publicerad 2014-01-21 21:07:54 i Allmänt,

Häromdagen.. (var är mitt rättstavningsprogram i bloggen, hur gör man? Är det ett ord eller tre??).. här om dagen skrev jag om att bjuda hem gäster. Nu har jag tänkt vidare på detta och även sett endel intressanta Bibelord.
  • Var gästfria mot varandra utan att klaga 1Petr 4:9
  • Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det  Hebr13:2
  • Var ivriga att visa gästfrihet Rom 12:13
Tänk vad glömska, klagan och brist på iver och engagemang kan ställa till det för oss. Det vore ju förskräckligt att missa ett gudomligt möte! 
(en vacker vinterbild på grannens grind)
 
Det verkar som om gemenskapen och våra samtal med varandra är viktiga. Men vi måste inse att det ibland kan kosta på endel. Därför får vi inte glömma bort varandra. Det är ju så lätt att bli självupptagen med "jag, mig och mitt".
 
Dessa ord behöver nu inte bara vara ett möte i hemmet.
Stanna till och prata med människor du möter.
Mer och mer ser jag hur osäkra människor är. Ska man hälsa eller låtsas som om ingen finns i ens närhet?
Mobilerna ställer till det. Den vardagliga kontakten med de människor vi möter i bussen, på affären eller ute på vår promenad, är på väg att försvinna mer och mer.
 
För ett par år sedan mötte jag en äldre herre när jag var ute på min dagliga promenad. Han hade åkt buss ut till oss på landet, för att göra ett besök i en av sommarstugorna i området. Så kom han gående i sin rock och med hatt på huvudet. 
När vi möttes på vår grusväg stannade han upp, lyfte på hatten och sa: "Godmiddag!"
Oj, vilket möte, det glömmer jag aldrig!
Jag kände mig så viktig, betydelsefull och hedrad i detta möte - trots gympaskor och allt.
 
I vår tid har många svårt att möta en förbipasserare med blicken. En kvinna blev till och med anmäld av en annan kvinna, som kände sig olustig över att hon hejade på henne i joggingspåret.
Hur knäppt kan det bli??!
 
När vi möts, visst hejar vi på varandra? Men... jag har ett problem. Jag glömmer namn väldigt lätt och ibland även utseenden. Du kan kanske föreställa dig hur det då är att vara lärare ;) Men placeringslistor i klassrummet är bra att ha. För mig och för mina elever ;)
 
Jag vill att gästfrihet ska vara något jag får utveckla dagligen. Det finns så mycket spännande i varje människa att få del av.
Se människor 
Lyssna på människor
Tala till människor
- livs levande!
 
 

Lyssna till lite nostalgi, men ändå så bra, Evie "Home": Klicka här
 
/Eleonora
 
 
 

När drömmar blir verklighet

Publicerad 2014-01-19 22:05:00 i Allmänt, Musik,

Så har söndagskvällen infunnit sig. Det är tyst i huset och jag sitter och tänker tillbaka på en fin helg. 
Efter jobbet i fredags tog jag en tur till Gränby köpcenter. Fikade med en god vän på Fågelsången, handlade mat och hittade en kavaj på rean. Man måste ju passa på ;)
 
Sedan var det inte mycket som hände fram till lördag eftermiddag. Du som läst min blogg vet att jag varit med och anordnat en musikkväll i vår lilla ortskyrka. 
När jag är mitt uppe i något jag gör som jag ser är viktigt, vill jag vara fullt focuserad och överlåten i detta. För mig blir det då att låta alla andra "måsten" falla åt sidan och bara ge tid för stillhet och reflektion.
All sjunga en sång och att leda en samling är så mycket mera än att bara kunna sångerna och känna till innehållet för kvällen.
 
Vi har bett, bakat bullar och delat ut inbjudningslappar i brevlådorna. Vilken glädje och engagemang!
 
I Bibeln kan vi se hur sångare och musiker fått bryta ny mark genom olika tider. Detta tror jag är något högst aktuellt också i vår tid. Vi kommer från olika kyrkliga sammanhang och traditioner och vi som "gräsrötter"får möjlighet att göra skillnad i människors liv.
 
Flera av oss hade med oss vänner och grannar som vanligtvis inte brukar gå i kyrkan. Jag tror att de kände glädjen och värmen i våra sånger och gemenskap. 
Låt oss bygga relationer och hjälpa varandra att närma sig den kristna tron!
 
Mina kära vänner här i vårt grannskap var de som sjöng och spelade. Vilka skatter!
Vi drömde tillsammans och såg hur det blev till.
TACK!!
Ruben Agnarsson och hans dotter Madelen
Min dotter Ester Lahti samt  min käre vän och pianist från Stockholm, Torbjörn Frisk (den ende utomsocknes ;))
Här sjunger jag, Ruben samt Dan-Jacob Pethrus tillsammans med publiken.
Sara Nilsson med sin svåger Paul Kespe
Ruben Agnarsson, jag, Sara Nilsson, Magdalena och Paul Kespe avslutade kvällen med att sjunga välsignelsen.
Kyrkans kantor Martin Ljungdahl och prästen Mia-Marie Kjellgren medverkade också.
 
När man vet att 5-8 personer är antalet som vanligtvis kommer till söndagarnas högmässa blir man glad och tacksam att se kyrkan nästan fullsatt. Det var säkert ett 10-tal besökare som vanligtvis aldrig besöker kyrkan. :))
 
Och du min kära vän som fotograferade, Micke More´n: Så kul att du kom och plåtade!! :))))
 
Helgen avslutades med Afternoon Tea i Stockhom med nära vänner.
Jag är så tacksam för denna helg!
Här med min älskade make, Curt.
 
Herren välsigne dig och bevare dig
Herren låte sitt ansikte lysa över dig 
och vare dig nådig
Herren vände sitt ansikte till dig
Och give dig frid
 
 
/Eleonora

Musikafton i Funbo kyrka - Välkomna!

Publicerad 2014-01-16 10:49:09 i Musik,

Nu bara måste jag få berätta om något härligt som händer på lördag!
 
Under en tid har olika tankar och samtal fört fram ett initiativ, att få anordna en musikkväll, i vår lilla stadskyrka här i bygden. Jag har fått möjligheten att sätta ihop ett program, där jag bl.a. är något av en "programledare".
 
Sagt och gjort. Kontakt togs med kantor och kyrkoherde, och nu ska sångare och musiker från olika kyrkor i bygden ha en musikafton. 
Funbokyrka lödagen den 18 januari kl. 18.00.
 
Vår önskan är att kristna i bygden ska ta med sig sina grannar och vänner till kyrkan. För många kan det vara lite "enklare" att besöka den kyrkan än våra frikyrkoförsamlingar.  Vi delar gemenskapen och evangeliet i sång och musik.
Och så blir det kaffe... ;)
 
Du är så hjärtligt välkommen, men ännu mera om du tar med dig en vän som inte är så van att gå till en kyrka ;)

Hur ljuvliga är ej dina boningar, Herre Sebaot!
Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar,
min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Ps.84:2-3
 

/Eleonora
 
 
 

Because I´m worth it!

Publicerad 2014-01-15 14:01:00 i Allmänt,

-Because I´m worth it!
-Ja, absolut, förstår du detta?
Vi tar det från början... ;)
 
Jag tror vi alla vill hinna med så mycket mera än vad vi gör. Vi pressar in ett och annat i vårt tidsschema och inser emellanåt, eller hela tiden, att vi inte fixar allt vi planerat.  Vi försöker prioritera våra uppgifter och uppdrag, och så kommer frustrationen tassande och väser i vårt öra hur värdelösa vi är. För att inte tala om att man ska hinna träna också, en promenad eller ett gympass.
 
MÅSTE - med stora bokstäver!
 
En dag när jag var ute och gick och gjorde ett av dessa "MÅSTEN", insåg jag att jag kan tänka annorlunda.
 
 
Detta gör jag för att jag är värd detta! Jag är värd att få vara ute och gå när snön knarrar under skorna. Se alla spår i snön från rådjur, fåglar och någon räv. Eller i mörkret, tidigt på morgonen innan dagen gryr, höra hur grenar knakar i skogen när något djur ger sig iväg längre in i skogen. Även om det är lite tröttsamt ibland...
 
Här kan jag sortera tankar och känna att jag laddar batterierna. Veta att jag är värd detta - något jag vill prioritera.
 
Inte blir det sämre hellre av att veta, att bästa platsen att kläcka ideer är på promenaden, 31%, men bara 7% på jobbet... ;)
 
Kära vän: Ta en promenad - because you are worth it!
 
Vakna, nordanvind! Sunnanvind, kom!
Blås genom min trädgård,
så att dess vällukter flödar!
Må min vän komma till sin trädgård
och njuta dess härliga frukter!
Höga Visan 4:16
 
/Eleonora
 
Ps. Visst är det märkligt att vi oftast tar till detta uttryck, för att tillåta oss en bakelse eller chokladkaka - because I´m worth it.  Nu gäller andra "bullar" ;) Ds.
 
Och här kommer lite bilder från dagens underbara promenad:
 
Nästan att man vill slänga sig i snön och göra änglar :)))))
 
 

Tankar och känslor som inte riktigt vill matcha

Publicerad 2014-01-11 22:43:00 i Allmänt,

Nu är det är några dagar sedan jag skrev. Jag har längtat till min lilla skrivarhörna i mitt ljusblåa rum som jag inrett för att trivas i mitt skapande av texter och musik.
Ideerna har flödat, ikapp med olika tankar, åsikter och händelser, om vad jag skulle skriva om, när jag skulle få lite tid över. Men nu sitter jag här på lördagkvällen, den kväll som ska vara fylld av glädje, underhållning och god mat, och jag har tankar och känslor som inte riktigt vill matcha det hela...
 
Den mysiga julen har jag just städat undan - och lite så kanske jag också kan beskriva min egen känsla. 
 
Julgardinerna ska plockas ner, julkrubban bort och juldukarna ska tvättas...
Happy New Year!
Lilla Jesusbarnet som hade blont hår i början. Jag tog lite vattenfärg och fixade åtminstone det lite brunt ;)
Dags för juldukarna att åka in i tvättmaskinen.
 
Livet är inte perfekt - än hur mycket vi vill det och än hur mycket vi jobbar för att få det att bli så. 
 
Pecis som med julgardinerna. Helt plötsligt fungerar det inte längre med "Merry Christmas". Ja, förstås om vi satsar på nästa jul, men det känns lite trist. Då blir det lite svårare att komma med "Glad Påsk" och "Trevlig midsommar".
Gardinerna ska ner!
 
Så var det det lilla Jesusbarnet med guldfärgat hår, made in China.
Än hur fint och gulligt det är - så passar det inte in! Här har vi nog en kines som uppfattat saken lite fel...
Det finns saker och ting som aldrig kan accepteras än hur vi försöker fixa och trixa till det hela. 
Rätt är rätt och fel är fel! 
 
Och så juldukarna med kaffefläckar...
Det har varit underbart att träffa vänner och släktingar under julen. Mycket folk, mycket mat, efterrätter och fika. Dukarna ska in i tvättmaskin, strykas och / eller manglas för att vara fina till nästa jul. 
Sådant kan man inte vänta med, och skylla på att det är ett helt år till dess vi ska använda dem igen. 
 
Men allt detta är en normal procedur år efter år, jul efter jul.
Blandade känslor. Vill ha jul - vill INTE ha julen kvar.
 
Livet är faktiskt ganska likt "Ut med julen".
 
  • Det här med julgardinerna: Vi kommer till skeenden i livet där vi inte längre kan behålla det som kändes så självklart och naturligt. Ny årstid och mognad i våra liv accepterar inte vissa uttryck, olater (ovanor) o.dyl.
  • Jesusbarnets guldfärgade hår: Vissa saker är faktiskt helt FEL! Inse detta och gör något åt det. Accepterar du det du vet är fel, är du snart illa ute. 
  • ..och tillsist juldukarna: När något gick överstyr och det blev lite fel, gör något åt saken - omedelbart! Vänta inte. Fläckarna blir svårare med tiden att få bort. 
Och vad var det för tankar och känslor jag nu har som inte riktigt vill vara på topp?
Jag är nog precis som du är.
Ett och annat i livet rycker och sliter i oss. Omständigheter och människor som går åt olika håll. Svårt att uppfatta vad som händer. Osäker på hur man ska hantera situationer. Trött, ledsen, arg, besviken, frustrerad..
 
Men så kommer orden: Se bara till att DU följer mig...
Jesus säger det om och om igen: Följ mig! 
Det handlar inte om att följa människor, tidstrender, åsikter, traditioner eller sina egna ideer eller känslor.
Det handlar om att följa han som är vägen, sanningen och livet.
 
 
"Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
Joh. 14:6
 
Det här går inte att kompromissa om. 
Här hittar vi livet - än hur omständigheter ser ut runt om oss.
 
När vi har vägen innom oss då kan vi inte gå vilse!!!
 
Yehhh - Halleluja!!  :))))))
 
/Eleonora
 
Ps. Men jag har faktiskt satt upp nya gardiner ;) Det är en krona på dem. 
Jag inser att det finns något gott som väntar på den som är villig till förändring :) Ds.
 
 
 
 

Vi kan inte bli kristna entertainers

Publicerad 2014-01-06 12:40:19 i Allmänt, Musik,

Jag blev häromdagen påmind om nyårsafton för 30 år sedan. Året var 1983.
Jag satt med en märklig känsla den nyårsvakan i min kyrka i Örnsköldsvik. Jag bara visste att det år som nu låg framför mig skulle bli annorlunda. Jag hade inte en blekaste aning om vad det kunde innebära, men jag bara visste!
Och nog blev det förändingar! Ska jag vara ärlig så trodde jag kanske att jag skulle träffa min livs kärlek, men det skulle dröja ett tag till...
 
Jag sa upp min lärartjänst och lägenhet i Jönköping där jag hade min första lärartjänst, och flyttade till Uppsala för att gå på bibelskola - och inte vilken som hellst heller, Livets Ord! 
 
Kristna tidningar skrev om mig och mitt beslut, och släkt och vänner forstod nog inte riktigt  vad som hände.
Denna artikel kom i värsta Carolafebern, och i detta blev jag inkastad av olika journalister ;) 
I tidningar blev jag kallad för "Jönköpimgs Carola".
Jag bara visste den nyårsaftonen, att förändringar var på gång. Hela mitt hjärta ropade efter att få se, höra och uppleva Guds tilltal in i mitt liv. Jag skulle fylla 25 år.
 
Om jag visste vilket pris vi skulle få betala för att vara dessa "galna" pionjärer ;) hade jag nog blivit helt förskräkt. Hatat och avskyn mot oss kom från alla håll. Den var kompakt!
 
Vi grät, ropade till Gud och bad att andra skulle få uppleva det som vi funnit vara så dyrbart. Och vi har verkligen fått se mycket underbart genom åren. 
Gud är trofast!
 
I en av tidningsartiklarna skriver musikprofessor Göte Strandsjö om mig.
Han skriver om mitt kontroversiella val av bibelskola men tillägger:
"Om hon fördjupas som kristen bör detta väl snarare göra henne mer användbar i den kristna sången. Det kommer an på henne själv hur det ska bli."  
Dagen 8 augusti 1984
 
Så vad har hänt, eller inte hänt..?
 
Musikledare på Livets Ord och studierektor för vår ettåriga musikskola. 
Ett antal år i Israel
Mamma, lärare och allt däremellan.
Lite resor i sångens tjänst, här hemma i Sverige och utomlands.
 
Så sitter jag på en nyårsvaka igen - 30 år senare. 
Jag bara vet att något rör på sig, men inte på samma sätt. 
Tillsammans med många sångare och musiker i vårt land förväntar vi oss något underbart ifrån himmlen. 
Gud har bestämt möte med oss i Sverige, och jag tror att musiken i denna tid kommer att ha en viktig funktion - som den faktiskt alltid har haft i väckesetider.
 
Precis som jag försökte uttrycka mig i tidningsintervjun så gäller detta fortfarande:
"Vi kan inte bli kristna entertainers"
 
Vi har så mycket viktigare saker för oss, och vi måste veta och förstå vårt uppdrag.
  • Guds närvaro i musiken
  • Profetiskt flöde
  • Andlig skärpa
  • Renhet, helighet och överlåtelse
  • Beröra människans inre värld...
och allt däremellan... ;)
 
OK, vad gör vi nu då..?!
 
Vi vakar över våra motiv, lever i Guds ord, hittar en plats "under korkeken" för att stilla ner oss för att höra den stilla ljuvliga rösten i från Herden själv.
Ja, sen går vi ut och gör det vi hört viskas i vårt öra ;)))
 
I love it!!!!
 
/Eleonora

Ps. Jobba med det praktiska är inte att förglömma. Öva på sitt instrument, träna rösten, vara uppdaterad och skicklig på tekniken ( beroende på vad man håller på med)
Bara för att inte krångla till det för mycket vill jag också säga att man kan vara en entertainer, underhållare, som är kristen likaväl som jag är lärare är kristen.  
Vad jag vill att vi ska göra är att se vårt uppdrag 😉Ds.
 
 
 
 
 
 

Förebilder och idoler

Publicerad 2014-01-04 21:59:33 i Allmänt,

Några dagar har gått in på året. Julledigheten hart varit intensiv - minst sagt. Det är ju så mycket man vill hinna med och många släktingar och vänner att träffa. Nu börjar jag se fram emot att röja ut julen och ta en rejäl städning av hus och kylskåp. Men innan skolan drar igång igen ska vi iväg söderut för att fira en av sönerna som fyller 25 år. 
 
Mitt i allt julfirande har jag suttit och läst Linda Berglings självbiografi "Min himmelske konung och jag". En fantastisk bok på många sätt. Vilket kaos hon kommer ifrån! Vägen var mer än krokig under hennes uppväxt och som ung vuxen. Men nu står hon mitt i ett fantastiskt arbete att hjälpa människor i kristet helande och själavård, samt barnhem med utbildning i Indien. Och hon är mamma till systrarna Graaf :) 
Linda blev i höst nominerad  i tidningen Dagen till "Årets förebild". När man läser om hennes resa i livet, och ser det som hon varit med och byggt upp, kan man inte annat än att beundra henne.
Vilken kämparglöd!
Att bli en förebild tar valigtvis en lång tid och kräver ett förtroendekapital. Det är en person med stark passion på sitt område, och som inspererar andra till engagemang. Det styrs inte av tidsandan och den är oberoende av andras applåder.
 
Men hur lätt är det inte i vår kultur att styras just av tidsandan. Allt ska gå snabbt och vara underhållande. En idrottare gör en match och en sångare sjunger en sång...
 
Förebilden säger: "Följ mig!"
Idolen säger: "Se på mig!"
 
Nu vet jag också att man inte helt kan hårddra jämförelsen, men det är en intressant företeelse...
 
Nu är det dags att läsa slutet på boken som handlar om hennes älskade flickor... :)
Den här bilden tog jag hemma hos mina släktingar. En vacker liten staty som visar Jesus som den gode herden.
Han säger till dig och mig: Följ mig!
 
/Eleonora
 
 
 

Om

Min profilbild

Eleonora Lahti

Alla människor har ett gudomligt uppdrag att förverkliga, som kan se väldigt olika ut för oss alla. Resan kan vara tuff och krävande, men med himlens nycklar från Guds ord kan vi få utvecklas och bli det vi är ämnade till att vara. In My Living Room blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro. Det finns så många drömmar som ska förverkligas... Hemsida: eleonoralahti.com Mailadress: info@eleonoralahti.com

Vardagsbetraktelser bloggar Jesussajten.se Follow me in any language Follow me in any languageFollow on Bloglovin
 
 
Här är min Instagram
 
Twingly Blog Search link:http://mylivingroom.blogg.se/ sort:published Most recent posts linking to Twingly Blog3

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Prenumerera och dela