inmylivingroom.se

 

Nu kliver vi in i den reseskildring som Mose skrivit ner under de fyrtio år de varit i öknen. På de olika platserna har de upplevt både dom och nåd, uppror och överlåtelse. Även anvisningar från HERREN, om hur man ska inta landet, vilka landets gränser det ska vara, samt hur man ska dela upp landet mellan stammarna, får Mose dela med sig utav. 

Och man är på Moabs hedar vid Jordan - mitt emot Jeriko ...

 

Man har vandra och vandrat år efter år, men första och sista året var det flest uppbrott. Fjorton platser första året, åtta platser sista året, men däremellan under trettioåtta år var det tjugo olika platser man vandrade till.

 

Någon verklig strategi var svår att se, men man följde elden om natten och molnstoden på dagen. 

 

Allt började med att man fick se Guds dom över Egyptens alla gudar när de frimodigt fick dra ut ur landet Egypten för att med tiden komma fram till Moabs hedar. 

Och de stora ledarna har dött bort en efter en ...

 

Nu är det bara Mose som är kvar och han vet att hans tid nu också håller på att rinna ut. Josua står beredd att ta över tillsammans med en ny generation. Hela sitt liv har man hört om uppdraget som nu har gått vidare till dem att förverkliga och utföra. 

Mitt i allt detta är folkets historia viktig att ha med sig. Av segrar, misstag, otro och uppror, kan man ha med sig erfarenheter och förståelse som behövs för framtiden. Historien finns där som en vägvisare och kompass för nya utmaningar.

 

Vid Röda havet får man se Gud kraft och räddning och vid Mara kommer fostran vid de bittra källorna.  Vederkvickelse vid Elims vattenkällor, manna och vaktlar i öknen Sin,  och giftormar mellan Hor och Obot är några andra anhalter på vägen till Moabs hedar där man nu befinner sig - och en ny generation hade just lurats in i Bileams bedrägeri med Moabs döttrar och deras avgudar. Hur skulle det gå med allt detta "i bagaget"?

Vi får här en sammanfattning av det som varit och när vi nu kliver in i Femte Mosebok får vi del av Mose sista predikan - för nu gäller det!

 

Sista kapitlet i denna bok tar upp frågan om vad som händer med arvet om det är bara döttrar som finns i familjen. För att behålla marken måste de gifta sig inom stammen, men som vi ser i kung Davids släktträd finns tre hedniska kvinnor med, rahab, Rut och Naama. De och deras barn blev utifrån den tiden betraktade som judar. 

I vår tid räknas bara de som är födda av en judisk mor som judiska. Detta förändrades under medeltiden eftersom det förekom många våldtäkter och man behövde säkerställa den judiska identiteten. Det är då intressant att se hur Jesu släktled i evangelierna visar på både på Josefs och Marias släktträd. 

 

 

🕎  Shabbat Shalom!  🕎

/Eleonora 

 

Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.