Fortsättning från dagboksanteckningar.
Kategori: Israel - ett hem
Jerusalem april 2002
" I dag har jag bakat matbröd. Det är helgdag, och sista dagen i högtiden, pesach här i Israel, och allt jäst bröd är slut.
Talli, Esters kompis, ska sova över i natt, och då får Kaleb sova med Josef och David.
Tallis föräldrar, Barry och Beth, var här och fikade, och visst går de igenom samma som vi har gjort och gör...
Här berättar Ester i sin dagbok. I skolan tränade hon att skriva hebreiska. Svenska var det vi fick jobba med hemma.
Ja, läget i landet är inte lätt. Man åker berg och dalbana!
Självklart ska man stanna i landet, resonerar vi, och så fortsätter resonemanget, och snart är det åt andra hållet. Eller så börjar vi med att - det är dags att åka tillbaka till Sverige - för att senare konstatera att det inte är dags att åka.
Ska jag börja förbereda för hemresan?
Kaleb har redan börjat packa lite leksaker, i sin leksaksportfölj. De äldre pojkarna tycker det vore kul att åka nu, men det är å andra sidan mycket praktiskt i Sverige som måste ordnas, för att få allt att fungera.
Det känns overkligt att åka och lämna Kalebs förskola med fröken Phenina, kompisarna Maor, Ido och Gal, och Esters skola med fröken Mimmi o,ch Esters kompisar Shelly, Talli och Tal bl.a.
Maor, Kaleb och Ido
Vad är det som gör det mera rätt att vi får "lämna" - men inte dem?
Visst uppskattar man Sverige men jag blir helt förtvivlad och upprörd när man hör rösterna höjas mot Israel.
President Bush är tydlig i sin support för Israel men...
en dag kommer det att hårdna ännu mera.
Nu i kväll när vi var ute med vår hund, Dodger, var det fyra beväpnade poliser vid huset nära rondellen. En av poliserna vaktade på husets balkong på övre planet. Troligen var det fest hos dem, och det var någon "höjdare" som krävde bevakning.
Lite märklig känsla.
Två, tre hus ifrån oss..."
💥 🌎💥🌏💥🌍💥
Det var då det. 12 år sedan.
Under påsken finns inget bröd ute i butikerna, annat än matsabrödet som påminner om Umetunnbröd fast hårdare. Vi brukade åka och köpa hos araberna i t.ex. Abu Gosh eller nära Talpiot. Där fanns bröd, om man inte bakade själv förstås.
Vänner och bekanta i Israel, hade två olika åsikter om oss.
En dela ansåg att vi var hjältar, fantastiska människor som var kvar i landet.😇
Andra såg oss som helt galna.😖
-"Ni som har ett eget land att åka till som är i fred, är ju tokiga som stannat kvar i Israel".
När vi återvände efter sommarlovet till Israel, hade man tagit bort våra barns namn från klasslistorna.
-"Vi trodde aldrig ni skulle återvända... alla andra har ju lämnat"
Raketbeskjutningarna fortsätter.💣🔫💣
Idag, annandagpåsk, har det kommit från Gaza. Och lite kulor från Sinai...
Allt är som det vanligtvis har varit - alltid händer det någonting någonstans i landet, och vanligtvis knapphändiga, eller inga alls, av utländska rapporter.
Inget är nytt under solen.
🙏💞🙏
Jubla och gläd dig, du Sions dotter,
ty se, jag kommer och jag skall bo i dig,
säger Herren.
Många hednafolk skall på den dagen sluta sig till Herren
och bli mitt folk, och jag skall bo i dig.
Du skall förstå att Herren Sebaot har sänt mig till dig.
Herren skall äga Juda som sin del i det heliga landet,
och än en gång skall han utvälja Jerusalem.
Sakarja 2:10-12
💖
/Eleonora
Ps. För mig är det värdefullt att få skriva ner våra upplevelser i landet - om inte annat, så får våra barn det med sig i livet. Om du också får lite "inblick" i att leva där, är det också underbart - tycker jag ;) Ds.