inmylivingroom.se

Här delar jag händelser och tankar i mitt liv som sångerska, högstadielärare, mamma och medmänniska. In my livingroom blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro.Follow me in any language you want. Click on the English flag below.

Follow me in any language

39 Chukat – "lagstadga"

Publicerad 2021-06-17 23:27:24 i Torahns parasha (veckoavsnitt),

39 Chukat – "lagstadga"
4 Mos 19:1 – 22:1
 
I bibeln finns många obegripliga och märkliga saker som är svåra att förstå. En röd ko vars aska som ska kunna rena från synd är en av dessa chukah, som rabbinerna kallar det för, när det är en text man inte ha någon förklaring till. Det är bara något att acceptera och lyda. Men visst kan det finnas dolda förklaringar och historiska paralleller som gör att man kanske är något på spåret. 
I början på Israels barns ökenvandring blev deras otålighet övermäktig, och i stället för att invänta på Guds tilltal gjorde man sig en guldkalv. När deras synd och uppror uppdagades krossades guldkalven till pulver och ströddes i vatten som Mose tvingade folket att dricka. 
Men tillbaka till den röda kon eller kvigan som man även kallar den ...
Visst ser man paralleller mellan guldkalven och den röda kvigan. Rött som guld och båda kor. Den ena till fall den andra till upprättelse. Genom att ta askan från den röda kvigan och blanda ut det i vatten, fick man fram det som krävdes för att kunna utföra reningssermonin för att bli fri från dödens "smitta".  Ingen kunde komma till templet som hade varit i kontakt med döda utan att först ha blivit bestänkta med detta vatten. Samtidigt ska man komma ihåg att orenhet är inte samma sak som synd. 
Bland rabbinerna har man ständigt letat efter en helt felfri röd kviga. Den är förutsättningen för att man ska kunna gå in i templet, och templet är i allra högsta grad på deras agenda att byggas upp. Men inget tempel utan röda kvigan - och ingen kviga utan templet. De är beroende av varandra ... Men allt detta renade bara till det yttre medans vi nu har det fullkomliga offret. 
 
Flera av bibelns chukah kan vi se har fått sin förklaring på "andra sidan korset". Vi ser Jesu blod och hans offer, men ännu återstår ett och annat att även för oss bli uppenbarat av olika bibeltexter som håller en slöja för framtiden. 
 
Han gick en gång för alla in i det allra heligaste,
inte med bockars och kalvars blod, utan med sitt eget blod,
och vann en evig återlösning.
Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga,
stänkt på det orena, helgar till yttre renhet,
hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar,
så att vi tjänar den levande Guden.
Hebr 9:12-14
 
 "Rena våra samveten från döda gärningar", är också det som vi ser hänger ihop med att nalkas Gud utan att vara befläckade av dödens orenhet. 
 
I kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste.
Hebr 10:19
 
 Åren går och snart är hela den äldre generationen borta. Kvar finns Mose, Aron, Mirjam, Josua och Kaleb tillsammans med de som växt upp i öknen. 
Så dör Mirjam och strax efter klagar man på Mose att man saknar vatten - helt plötsligt efter alla dessa år ...
Mose slår på klippan och följer därmed inte HERRENS instruktioner. Han gjorde som han hade gjort många år tidigare (2 Mos 17:6), vilket då skulle kunna varit naturliga igenkalkade källsprång, men nu skulle han tala! Kanske förväntades det att man vuxit i tro på HERREN under ökenvandringen och den yngre generationen förväntades leva i "undrens tid".
 
Men HERREN sade till Mose och Aron:
"Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon,
därför skall ni inte få föra denna församling in i det land som jag har givit dem."
4 Mos 20:12
 
Sedan dör Aron och återigen kommer klagomål mot Mose. "Varför har ni fört oss upp ur Egypten. Vår själ avskyr den eländiga mat vi får ..."
Ja, det finns ett och annat att klaga på när man inte själv varit under Faraos piska i Egypten.
En ny generation ...
I närmare fyrtio år hade folket beskyddats från ormar och skorpioner, som det finns gott om i öknen, men nu verkar man vilja gå sin egen väg - för kanske man vet bäst själv - och ormarna kommer in i lägret. När detta inträffar inser man sin synd och sitt misstag och ångrar sig. I ökenområdet som är rikt på koppar, tillverkar nu Mose utifrån Guds instruktioner en kopparorm, som han sätter upp på en påle. Den som blivit biten av en orm ska fästa blicken på kopparormen och få leva. 
I det hebreiska språket finns här några intressanta iakttagelser. Koppar kommer från samma hebreiska grundord som orm, och påle har också betydelsen mirakel. 
 
Liksom Mose upphöjde ormen i öknen,
så måste Människosonen bli upphöjd,
för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.
Joh 3:14-15
 
Under nästa vecka ska ni läsa:
 
40 Balak – "Balak"
4 Mos 22:2 – 25:9
 
🕎  Shabbat Shalom!  🕎
 
/Eleonora 
 
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.
 
 

38 Korach – "Kora"

Publicerad 2021-06-09 19:35:18 i Torahns parasha (veckoavsnitt),

38 Korach – "Kora"
4 Mos 16:1 – 18:32
 
 I vår tid kan vi se hur Guds Ord kan förvrängas. Det som är sanning blir lögn och lögn blir sanning – och det var precis det som hände här i denna veckotext. En mobb som har slipat sina argument och drivs av avundsjuka och missunsamhet. 
 
Varför är det bara Mose som man ska följa och lyssna tll för alla är ju heliga? Och Aron, varför fick han bli överstepräst, han som är Mose äldre bror? Kanske de försöker skaffa sig en position precis som man sett prästerna i Egypten hade med politiskt och ekonomiskt inflytande ...
"Nu får det vara nog" kom man och sa. Det var leviten Kora och några av Rubens stam, samt tvåhundrafemtio män som var folkvalda, som väckte detta uppror mot Mose. 
Här har vi förebilderna på det som skulle komma av kung, profet och präst. Och historien upprepar sig av ifrågasättande av Messias som kung, profet och präst. 
 
Att sträva efter en jämställd position fungerar inte här. Det handlar inte om demokrati där alla får säga sitt. Gud utser ledare som får förmedla hans tilltal i en teokrati.
Nu blir även Mose upprört och ropar ut "Nu får det vara nog"! I ett test ska man se hur Gud talar och utväljer, och utgången blir uppenbar. Marken öppnar sig och uppslukar upprorsmakarna, men det som händer tragiskt nog, är att folket dagen efter fortsätter att knota. I allt detta kaos börjar en hemsökelse och människor dör, men en person, Aron, kan utifrån sin översteprästerliga tjänst göra hela skillnaden när han stod med rökelsen mellan de döda och de levande. Tidigare hade bl.a. leviter försökt sig på att bära fram rökelse, men då med en katastrof som utgång. Deras rökelse ledde till död, medans Arons rökelse ledde till försoning.
Vem som helst kan inte göra vad som helst – som sagt!
 
Kora var levit men ville ha mera. I allt detta förstod han inte vilket fantastiskt viktigt uppdrag Gud hade gett till dem. Problemet var att han började tillåta avundsjuka ta över och förstärkas, genom att få med andra i resonemanget. Leviternas uppdrag var att vara portvakter och tempelvakter (och längre fram i historien ansvarig för sång och musik) och allt deras uppehälle skulle ombesörjas av folkets tionde. De skulle tjänstgöra vid de dagliga ceremonierna i tabernaklet. Man bodde närmast runt om tabernaklet och hade i uppdrag att se till att inget orent kom i kontakt med det heliga. 
Prästernas uppgift var att göra tjänst vid altaret och utföra prästämbetet, och de fick bland annat ta del av tiondet från leviterna för sitt uppehälle.
Gud talar om att han har ingått ett saltförbund med dem och alla matoffer skulle beströs med salt. Saltet är en symbol på hur förruttnelse förhindras och det har en konserverande funktion. Ett evigt saltförbund inför HERRENS ansikte. 
 
Men finns det någon parallell eller bild som kan vara viktig för oss i vår tid att se och förstå?
Man talar ofta om att församlingen föddes på pingstdagen, men då hoppar man över viktiga historiska händelser. Om man läser lite mera noggrant så ser vi hur församlingen föddes här ute i öknen. 
Septuaginta som är den äldsta översättningen från hebreiska till grekiska tydliggör resonemanget. Hebreiska ordet kahal översätts vanligen med "församling" med ordet ecclesia, som har betydelsen "kallade ut". 
 
Men ni är ett utvalt (eklektos) släkte, ett konungsligt prästerskap,
ett heligt folk, ett Guds eget folk,
för att ni skall förkunna hans härliga gärningar,
han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.
1 Petr 2:9
 
 Här i denna berättelse har vi ett ledarskap med Kora i spetsen, samt 250 utvalda ledare bland folket. Människor med viktiga uppgifter och som spelat stor roll vid uttåget ur Egypten. Men nu börjar deras målsättningar grumlas och maktbegär tar över. Man kommer med påståenden som att ´ni är inte bättre än några andra, alla är utvalda av Herren´ och ´vi behöver inte lyda er´. Visst finns det sanningar i en del av detta, men problemet är att de drar felaktiga slutsatser. Man använder delar av Guds tilltal för att driva sin egen åsikt, och man ger sig på Mose och Aron för att stärka sin egen maktposition. 
Känner vi igen detta i vår tid ..?
Församlingen i öknen har problem ...
 
Så viktigt att var och en förstår sitt gudagivna uppdrag och utför det på bästa sätt.
 
Och Mose sade till Kora: "Hör ni Levi söner!
Är det inte nog för er att Israels Gud har avskilt er från Israels menighet 
för att låta er komma inför sig och göra tjänst i HERRENS tabernakel
och stå inför menigheten och betjäna den.
Han har låtit dig och alla dina bröder, Levi söner, jämte dig komma inför sig. 
Och nu begär ni också prästämbetet!"
4 Mos 16:8–10
 
 
Under nästa vecka ska ni läsa:
 
39 Chukat – "lagstadga"
4 Mos 19:1 – 22:1
 
🕎  Shabbat Shalom!  🕎
 
/Eleonora 
 
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.

37 Shelach – "Sänd ut"

Publicerad 2021-06-04 20:03:49 i Torahns parasha (veckoavsnitt),

37 Shelach – "Sänd ut"
4 Mos 13:1 - 15:41
 
 Att vara annorlunda har alltid ett pris med sig – av förluster och belöningar. Aldrig bekvämt och alltid ifrågasatt. Kaleb och Josua var sådana personer, för att inte tala om Mose. 
Vad formade dem att bli annorlunda än alla andra? I allt vad vi gör, handlar det om vårt hjärta och vår inställning. Mose såg något unikt i Josua, för egentligen var hans namn Hosea, som betyder frälsning. 
Nu fick han alltså heta Josua (Yehoshua), som betyder "Herren kommer att frälsa/befria". Hebreiskans Josua har sedan översatts till Yeshua på grekiska och så har vi nu namnet Jesus. Han var den unga pojken som alltid ville vara tillsammans med Mose och det kom att prägla hans liv, tankar, inställning och handlingar. Namnet Kaleb har också en viktig betydelse. Om man ser det som ett sammansatt ord får det betydelsen "Enligt hjärtat".
 
Deras stora uppdrag var nu att bespeja löfteslandet, för om några veckor skulle hela folket sedan kunna vara där. Hur såg det ut, vilka bodde där och vad kunde man förvänta sig att få del av i landet?
Så kom rapporten från tio av de tolv spejarna:
 
Vi kom till det land som du sände oss till.
Det flödar verkligen av mjölk och honung och här är frukt därifrån.
Men folket som bor i landet är starkt ...
Inför Israels barn talade de illa om det land som de hade bespejat ...
... och vi var som gräshoppor i våra egna ögon ...
4 Mos 13:28,29,33, 34
 
 I all denna kaos försöker Kaleb och Josua argumentera och lugna ner folket och säger "vi kan göra det". 
Men folket vägrar tro, trots alla tecken och mirakler, och domen kom mot de tio spejarna och de blev dödade samma dag. 
Dagen efter får de för sig att dra iväg mot landet – utan att ha gjort upp med HERREN. De har klagat, kritiserat och gjort uppror, och det har ingen välsignelse med sig om man inte tar itu med synden. Det som är rätt kan ändå bli helt fel – och många år i öknen väntar dem.
 
I sitt övermod drog de ändå upp mot den övre bergsbygden,
men HERRENS förbundsark och Mose lämnade inte lägret.
4 Mos 14:44
 
Under fyrtio dagar hade man bespejat landet, och nu blir det fyrtio år i öknen – ett år för varje dag. En lång tid av fostran ligger nu framför folket och det gäller att ha HERRENS bud för sina ögon så man inte faller av. Hörntofsarna på kläderna skulle hjälpa dem att minnas, tänka och följa Guds bud och vara ett heligt folk.
 
Det var mitt i sommaren och man hade kommit till ett vägskäl – en gräns – som hade visat deras otro att våga gå vidare. Det var ju bättre att gå tillbaka till Egypten hade man resonerat. Men nu fanns ingen väg tillbaka. Moln- och eldstoden skulle visa vägen. 
 
Enligt traditionen inträffade denna händelse nionde dagen i femte månaden, ett datum som är förknippat med många tragiska händelser i den judiska historien. Det är den näst allvarligaste dagen efter Yom Kippur. Tisha B´ Av heter denna minnesdag och man fastar, sörjer och läser Klagovisorna. 
 
Detta datum år 586 f.Kr. ödelades det första templet av babylonierna och även det andra templet år 70 av romarna. Bar Kochbas revolt krossades av romarna år 133 och man fördrevs från England år 1290 och Spanien år 1492 – allt detta på samma datum. Men även Himmlers undertecknande av "den slutliga lösningen" och många ytterligare händelser har inträffat detta datum i den judiska kalendern.
 
 
Under nästa vecka ska ni läsa:
 
38 Korach – "Kora"
4 Mos 16:1 – 18:32
 
🕎  Shabbat Shalom!  🕎
 
/Eleonora 
 
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.

Om

Min profilbild

Eleonora Lahti

Alla människor har ett gudomligt uppdrag att förverkliga, som kan se väldigt olika ut för oss alla. Resan kan vara tuff och krävande, men med himlens nycklar från Guds ord kan vi få utvecklas och bli det vi är ämnade till att vara. In My Living Room blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro. Det finns så många drömmar som ska förverkligas... Hemsida: eleonoralahti.com Mailadress: info@eleonoralahti.com

Vardagsbetraktelser bloggar Jesussajten.se Follow me in any language Follow me in any languageFollow on Bloglovin
 
 
Här är min Instagram
 
Twingly Blog Search link:http://mylivingroom.blogg.se/ sort:published Most recent posts linking to Twingly Blog3

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Prenumerera och dela