inmylivingroom.se

Det finns symbolik i den judiska kontexten som vi inte alltid uppfattar och som vi saknar kunskap kring. När Jesus talar om att det finns många rum i sin Faders hus och att han ska gå och bereda plats för oss och ta oss till sig (Joh 4:1-3), hänsyftar det till det judiska bröllopet. Men även att när han kommer tillbaka ska man vara beredd som om det var på natten, och Jesus säger till sina lärjungar vid den sista måltiden att han dricker vinet nästa gång först i sin Faders rike.  Allt detta är som sagt hänsyftningar till det judiska bröllopet. Brudgummen lämnar sitt hem och har med brudgåvan till brudens familj. Där dricker de symboliskt ett glas vin tillsammans för att bekräfta överenskommelsen. Därefter åker brudgummen hem och börjar förbereda rum för brudens ankomst. Fadern inspekterar hur långt allt förberetts, och när det är klart kommer brudgummen med sitt följe sent på natten och blåser i trumpeter. Som brud är hon ständigt beredd, till och med med sina brudkläder i sängen, och nu är det så dags att få följa med till hemmet som förberetts under lång tid. 

Vi är mitt inne i en tid där bruden förbereds för att möta Kristus och skökan förbereds för Antikrist, som också Uppenbarelseboken talar om.

 

Men de som inte är inbjudna till Guds stad, det nya Jerusalem, vad händer för dem?

Vi läser om hur olika församlingar i bibeln fick höra varningar, "du som har öron hör" och "jag kommer snart". Det är uppmaningar som än idag är aktuella och det finns en stor okunskap om bibelns profetior, men det får inte längre vara en ursäkt. 

 

Jesus säger:

 

 

Det här är en undervisning som vi inte så ofta hör talas om, men då ska man veta att när Jesus talar  tre ord om helvetet har han talat ett ord om himlen. Det går inte att hoppa över eller bortförklara detta, än hur gammaldags och löjligt det kan uppfattas av dagens människor. 

 

Det finns en stark strömning i vår tid som kallas annihilering. En lära om att vi upphör att existera när vi dör och då i tanke på de ej pånyttfödda. En tanke som kan uppfattas oförargligt, medans undervisning om helvetet väcker anstöt. 

Så, hur ska vi förhålla oss till allt detta?

 

När Jesus talar om bedrägeriet vid den sista måltiden säger han : "Det hade varit bättre för honom (Judas) att han inte hade blivit född" (Matt 26:24). Här finns inget som kan styrka uppfattningen om annihilering. 

 

Här är vi nu – mitt i en massa funderingar och teorier – med försök att hitta samband och förhållningssätt. Vi lyssnar till varningarna och inser värdet att att vara förvarnad. 

Förvarnad inför det som nu skall komma ...

 

 

 

Jesaja talar om att de döda ska gå in i sina kamrar, och att de ska gömma sig en tid till dess vreden har gått förbi (Jes 26: 19-20), och det är strid in i det sista, för nu släpps Satan lös efter att ha varit bunden under den perioden. Han går ut för att återigen bedra folket och samla dem till strid – men eld från himlen kommer ner och förtär dem (Upp 20), och den slutliga domen inför den stora vita tronen inträffar!

Nu – äntligen – händer det som var tänkt och planerat alltifrån skapelsens början!

 

 

I skapelseberättelsen läser vi om att Adam och Eva inte fick äta av kunskapens träd. Men när detta inträffade kom en kritisk punkt. Vad skulle hända om man nu åt av livets träd?

 

 

I allt detta ville Gud beskydda sin skapelse från att leva i ständig avsaknad av Gud. Han hade en återlösningsplan förberedd i sin son Jesus Kristus, och här – i Guds stad – får vi nu del av livets träd.

 

 

Evigheten inträder och vi är i Guds stad, det nya Jerusalem!

 

Vanligtvis tänker vi kanske domen vid den vita tronen (Upp 20:11-15) som den domstol alla skall träda fram inför. Den slutliga domen innan den nya himlen och jorden framträder. Men Paulus talar till sina troende vänner i Korint att de alla ska träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont (2 Kor 5:10). Har man varit en god förvaltare eller någon som berömt sig av yttre ting (v.12)? Vi kan missa själva lönen men ändå vara hos vår Fader, eftersom man fick ut sin lön här på jorden.

 

 

 

Där vid Kristi domstol strår nu alla de människor som varit med i uppryckandet. De möter inte Kristi domstol i fördömelse, för de är rättfärdiggjorda och renade i Lammets blod. Här ska man få del av de belöningar som väntar. Segerkransen för trofasthet, ärekransen för arbetet med lärjungaskap, livets krona för att man utstått stort lidande eller martyrskap och ytterligare belöningar. 

 

 

Det dröjer alltså tusen år för de andligt döda att uppstå till dom, de som avvisat Jesus som sin Frälsare och Herre, men även tusenårsrikets avslut kommer att innebära en prövning.

 

 

 Som sagt ...

Hur ska allt redas ut och bli rätt? Vi har ju alla en längtan efter rättvisa och då måste ondska, synd och lögn tas på allvar. Det måste få sin dom – för vad har vi i så fall kvar?

 

 

Vi vet att mitten på vedermödan är när Antikrist går in och sätter sig i templet. Då förstår vi att tre och ett halvt år senare kommer Jesus till jorden för andra gången. Parallellt med denna dramatiska tid av vedermödan, har Gud satt ett sigill på 144 000 människor som tillhör de olika stammarna. De kallas för Guds tjänare och kan ses som evangelister i denna tid. De är mäktiga vittnen som har ett sigill som ger dem ett gudomligt beskydd. Här – mitt i vedermödan – sker den stora väckelsen och det blir en stor skara av detta folk som då har kommit ur den stora bedrövelsen (Upp 7: 3-14).

Men vad händer med alla andra ...?

 

 

 

Vilka är de utvalda som finns i himlen och vilka är de himmelska härarna? Nu kommer Jesus tillbaka till jorden för andra gången, men nu tillsammans med de som kom med i uppryckandet till himlen, harpazo. Nu samlas alla guds armeer, troende från gamla och nya testamentets tid, martyrerna  (Upp 6:9-11), samt de heliga som visat uthållighet och tro under vedermödans tid (Upp 20:4). Vi kan se hur det finns troende på jorden som kommer att förundras när de ser Jesus och de heliga uppenbaras från himlen (2Tess 1:10). 

De återvänder till en kaotisk tid i slutet av vedermödan, och då när en stor del av jordens befolkning omkommit på grund av katastrofer och förföljelse. 

 

 

 

Och det judiska folket ska se upp till honom som de har genomborrat ... (Sak 12:10).

 

 

Tusenårsriket står nu för dörren, och en stor del av de profetiska skrifterna handlar om det. Där finns även Israel med, och många av Guds löften till dem kommer att gå i uppfyllelse under den perioden. Under denna tid står det om hur det skall finnas troner, och de som sitter på dem får rätt att döma (Upp 20:4). Även om det är fred, välstånd och glädje verkar det finnas ett och annat från den mänskliga naturen som gör sig gällande. En kort prövningens tid återstår när Satan släpps lös efter de tusen åren. 

 

 

Just nu följer världen i en profetisk utveckling som vi inte kan förändra. Guds tidtabell rullar på och nådens tid är på väg att rinna ut och snart kommer han för att döma. 

Men det som händer i vår tid är – det stora avfallet, apostasy ...

 

 

Bibliska texter kan vända sig till olika läsare. Ibland till pånyttfödda kristna men ibland till det judiska folket. Den detaljen kan bli avgörande för hur man tolkar texter. Många gånger ser man genom de kristnas glasögon och missar att det judiska folket har en speciell plats i hela världshistorien som Guds utvalda folk för världens frälsning. 

 

Framtiden kommer att innebära att det politiska systemet är i symbios med det religiösa. Den närmaste medarbetaren till Antikrist, kommer att vara en religiös ledare som gör stora tecken och under och vilseleder folket. Han, den falske profeten som är vilddjuret från jorden (Upp 13:11-18), kommer även att införa märket som ger kontroll över ekonomi, politik och religion. Vedermödan är den tidsepok där Antikrist har sitt styre, men Guds ord säger att Gud gör skillnad på den rättfärdige och den ogudaktige (1Mos 18:23-24), och vi kan se att vredesdomen som kommer att gå ut över världen inte kommer att drabba Guds folk (1Tess 1:10).

 

När vi kommer in i vedermödans tidsålder kommer Gud att rikta sin uppmärksamhet på det judiska folket. De som inte tagit emot Jesus som sin frälsare har en svår tid framför sig, men Gud har en tydlig plan förberedd för sitt förbundsfolk. 

 

En fredsplan upprättas och äntligen kommer en tid med fred och ro. Man har under lång tid förberett alla inventarier som tillhör templet och föremålen till offren. Prästerna är tränade och på kort tid kan allt iordningställas. Templet kommer på plats och offertjänsten införs. 

Men så händer något!

Antikrist kliver själv in i templet och avskaffar alla offer och nu är det han som skall tillbedjas. Han sätter sig i templet och säger sig vara Gud (2 Tess 2:4).

Under tre och ett halvt år har man sett en fridsfurste som räddaren när han kommer med fred till mänskligheten och världen i ett globalt samhälle, men "han skall fördärva många". I King James översättning står det "by peace shall destroy many" och översätts "genom fred skall han fördärva många".

 

 

 

 

 

 Nu inser folket sitt misstag – man har blivit lurade! Hädiska ord uttalas mot Gud och hans tabernakel, och över de som bor i himlen (Guds församling). Han strider mot de heliga som nu kan få utstå fångenskap och svärd, och alla jordens invånare tillber honom (Upp 13: 5-10)

Men ...!!

Det finns de som tidigare inte var redo vid uppryckandet, som nu inser bedrägeriet och som inte tagit vilddjurets märke. Här visar sig de heligas uthållighet och tro. 

 

 

Men hur har Gud sitt fokus på sitt förbundsfolk under denna tid, de som ännu inte upptäckt Jesus som sin Messias? Här håller vi oss till de ord som Jesus själv undervisade och talade till det judiska folket:

 

 

 

Andra halvan av vedermödan tar nu sin början och det judiska folket ser att de blivit bedragna och måste fly. Hur ska man klara sig i en tid med stor nöd där något liknande aldrig har förekommit?

Gud har sin plan! Precis som tiden i öknen, när man lämnade fångenskapen i Egypten och var påväg till Kanaans land, kommer det att finnas ett övernaturligt beskydd och uppehälle för det judiska folket under den andra halvan av vedermödan.

De två vittnena som det berättas om i Uppenbarelseboken 11, har undervisat på Jerusalems gator under vedermödans första tid. De har haft ett övernaturligt beskydd och de har gjort många under och tecken. Men så blir de dödade och folket jublar. Mitt i deras firande uppstår dessa vittnen och rycks upp till himlen.  Men mitt i allt detta börjar det judiska folket se och förstå att man är mitt i tidsåldrarnas crescendo där man spelar en central roll.

 

 

Snart, efter denna nöd, händer det!

Jesus kommer och krossar allt motstånd, tusenårsriket upprättas, domen vid den vita tronen inträffar och evigheten öppnar sig.

 Men i de dagarna efter denna nöd,

 

 Vi tar en bit i taget, men du är fri att förkasta eller undersöka ...

 

 

Men ...

Tillslut räcker inte alla ansträngningar till. Det behövs något mera. 

 

Det som ändå är någorlunda normalt – som på Noas tid – kommer att möta en helt annan morgondag, för den ena katastrofen efter den andra kommer att avlösa varandra i ett högt tempo. 

Hagel och eld och en tredjedel av jorden bränns upp. En tredjedel av allt vatten kommer att förgifta och döda en tredjedel av alla människor. Fartyg går under, epidemier sprids och demonisk aktivitet pågår – och ingen räddning går att uppbringa (Uppenbarelseboken kapitel 6, 8,9,11,15 och 16).

 

Här har vi det som Bibeln benämner vedermödan och utifrån skriftställen bör den komma efter uppryckandet. Mycket troligt är väl att detta kommer att orsaka kaos och förvirring, men också en beslutsamhet att nu har tiden kommit för "The great reset", den stora omstarten. Och då troligtvis tillsammans med ett folk som är formbara för att återuppbygga ett nytt samhälle, "där du inte kommer att äga något – men du är lycklig!" Allt enligt World Economic Forums egna budskap.

Eller ... så har de inget med detta att göra. Kanske bara en enkel liten förelöpare och brobyggare in i Antikrist tidsålder.

Så har vi det stora avfallet, apostasia, som väller in med stor kraft i vår tid, där synkretism (religionsblandning) och allsköns nyandlighet vinner terräng både i hög- och frikyrklighet. Och nu går det fort! 

 

 

Apostasia - "Du går bort" (apo), "där du står" (stasia). Bibliska grunder som kyrkan rört sig bort ifrån och man faller av ifrån värdena man stått för. I en engelsk översättning står det "den dagen kommer inte om inte avfallet kommer först."

Läser vi om den sista församlingen möter vi församlingen i Laodicea, i Uppenbarelsebokens kapitel tre. Självbilden man har är att man är rik och behöver ingenting. Man "kan själv" och "vet bäst själv". Men det tragiska är att man har ingen förståelse för hur det egentligen förhåller sig. I omdömet om Laodicea får vi läsa att de är eländiga, beklagansvärda, fattiga, blinda och nakna. Och man är varken kall eller varm - man är ljummen!

Det låter som en beskrivning som kan passa in lite här och där i vår tid, och är något som vi alla behöver reflektera över och ta till oss. En termometer behövs och kompass som visar vägen. 

 

Nu går texten vidare till nästa kapitel där en dörr står öppen – och talet om församlingen har tagit slut, himlen öppnas och en röst som en basun säger: "Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som måste ske härefter (Uppenbarelseboken 4:1).

Folket som är beredda rycks upp och en ny tid börjar ...

Men på jorden kommer inte den helige Ande på samma sätt som tidigare, hålla tillbaka de antikristliga krafterna. I den tid som nu är blockerar församlingens närvaro ondskans utveckling, för "större är han som är i er än den som är i välden (1Joh 4:4).

 

 

Mitt i detta avfall, apostasia, är det "som på Noas tid". Det finns en "familj" som arbetar och förbereder sig och som är beredda att ta smäleken om att "bygga en ark på torra land". 

Tiden går och hettan kan upplevas outhärdlig under arbetets gång ...

 

 

 

 

 

 

Efter nästan tvåtusen år i förskingring fick det judiska folket tillbaka sitt land, Israel. Det blev ett våldsamt krig som rörde till deras gränser och man förlorade östra Jerusalem fram till år 1967 när man återerövrade det. Och nu sitter vi i kyrkbänken och lyssnar på profetiorna om att Jesus kan komma tillbaka när som helst, för inget ytterligare måste hända innan Jesu återkomst. Oljeberget som var platsen för hans himmelsfärd är nu återigen införlivat i landets gränser och det ska också vara platsen för hans synliga ankomst en gång i framtiden.

 

Teorierna om både det ena och det andra om denna tidsålders slut, finns i olika religioner och kulturer.

Det finns de som talar om att jorden måste "renas" ifrån det kristna inflytandet, och man ser fram emot den dag de försvinner bort från jorden. Så fel kan det bli, när man tror att mörkret är ljuset och lögnen är sanningen – och det kallas bedrägeri. Eller så har vi de som har tankar och teorier som man helt enkelt bara övertagit av tradition utan att själva verkligen ta sig tid att studera. Inom kyrkans värld finns många olika teologiska inriktningar som kan göra att man inte riktigt vågar närma sig ämnet. Men, Guds ord är tydligt på att vi inte ska leva i okunnighet, detta vårt saliga hopp!

 

Julen är en underbar tid att fira Jesu första ankomst till jorden, även om nu detta inte inträffade på vintern. Detta berättas det om i flera olika profetior i bibeln, men då ska man veta att det finns åtta gånger flera ställen som det står om Jesu andra återkomst.

Men vad är uppryckandet och Jesu andra återkomst? Är det samma sak och vilka gäller det? Som sagt, teorierna kan vara många och ibland kan jag känna "det blir som det blir". Jag vill vara redo för vilket scenario det än blir. 

Men ändå ...

 

Det finns ett grekiskt ord "harpazo" som står omnämnt fjorton gånger i nya testamentet. Ett ord som betyder "att föra bort med kraft" och står i betydelsen uppryckandet. 

 

 

Detta kommer att vara något osynligt för omgivningen och något som inträffar oerhört snabbt. Det kommer att inträffa i en tid där allt ser ganska normalt ut. 

 

 

 

Härefter kommer en tid av stor dramatik som präglas av jordbävningar, bränder och globalt kaos. Något som påverkar hela världen i sju år. DÅ händer nästa stora händelse, och den kommer att vara synlig för hela jordens befolkning. Jesu andra tillkommelse!

Det intressanta är att detta är det mest dominerande ämnet i Nya testamentet efter frälsningen. Skulle vi då inte se till att försöka ta in så mycket vi bara kan, även om vi inte förstår allt?

 

 

 

 

 Om vi försöker summera flera olika bibeltexter ser vi att uppryckandet berör alla de frälsta som lever och de som dött under församlingens tidsålder. En stor skara kristna som nu kommer till Kristi domstol för att få sin belöning. Efter sju år återvänder man tillsammans med Jesus, hans andra ankomst som är synligt för alla.

 

Förstår vi vad Herrens högtider är för något, och kan det vara så att endel av texterna har vi kidnappat, när det egentligen handlar om det judiska folket? Gud har faktiskt en speciell plan och speciella löften till dem som sitt eget folk, och Gud äger ett land som är hans eget och heter Israel. Allt detta skapar förvirring och oförståelse över många bibeltexter. 

 

Mycket av det som händer i vår värld börjar nu gå över styr, och man talar om att det börjar bli dags för en omstart "The great reset". World Economic Forum driver sin agenda om att "You´ll own nothing and be happy" (Du kommer inte att äga något men vara lycklig). Vi sätter mer och mer vår tilltro till regeringar att lösa problem och ge oss bistånd, vilket öppnar upp för ropet efter en auktoritet som kan se och handla utifrån allas bästa – tror vi. 

 

Vi har t.ex. patriarkernas tid, lagen, nådens- och församlingens tidsålder, vedermödan, tusenårsriket och därefter evigheten. Och alla dessa tider har sina ramar och bestämda tidpunkter. Det är inget som flyter ut i en otydlig tidsuppfattning.

MEN:

I det som ligger framför vet vi inte var tidsgränsens slut går för församlingens tidsålder, men en dag vet vi var den gick. Då kommer sju år av vedermöda och därefter tusenårsriket och evigheten. 

Det är märkligt att det näst dominerande ämnet i Nya testamentet, efter tro, är talet och undervisningen om Jesu andra ankomst, och att dess undervisning hålls tillbaka av både den ena och den andra orsaken. 

 

Nu är det dags att ta sig an Uppenbarelseboken! Något borde vi väl ändå förstå, för det står något mycket intressant om denna bok:

 

 

Här har vi den enda bok som det står om att vi är välsignade (salig) om vi läser den – och nödvändigheten av att predika detta!

 

På några få sidor ska jag nu försöka  ge en liten inblick och sammanfattning av det som ligger framför mänskligheten och den här världen, utifrån Bibelns beskrivning. Kanske ett och annat med tiden visar sig inte helt stämma eller ligger lite i annan tidsordning – då får det vara så. Men det behövs en förståelse och ett uppvaknande över allvaret i den tid vi lever i. Bibeln är i sin natur till stor del en profetisk bok, och det är för oss en tillgång så vi ser vägen och kan förbereda oss.

 

Daniels bok är full av symbolik och märkliga bilder som med tiden blivit bekräftade av stora världshändelser. Det är som om ett facit har kommit till oss allteftersom. Men när Daniel försökte förstå allt detta, säger en Herrens ängel till honom att han ska gömma synen, för den syftar på en avlägsen framtid. 

 

Vi behöver ett sunt omdöme och nödvändig kunskap för att nu fatta rätta beslut. Det finns trender och strömningar i vår tid som skapar oro och förvirring, och i allt detta måste vi hålla rätt kurs. Det står om att en av Israels stammar, Isaskars söner, förstod tidstecknen och insåg vad som behövde göras (1 Krön 12:32). Att se vad tiden kräver och hur vi ska navigera gäller också oss. 

 

Jag hoppas och önskar att du parallellt med mina texter här i slutet av boken tar dig tid att läsa de övergripande texterna i Daniels bok, Uppenbarelseboken och Jesu undervisning om den yttersta tiden. I Matteusevangeliet kapitel tjugofyra finner vi det längsta svaret Jesus ger till sina lärjungar på en fråga som de ställer. Och denna gång handlar det om tecknet på hans återkomst och den här tidsålderns slut ...

 

Vi fortsätter se vad som händer i världen. Nyhetsrapporteringarna har nu börjat göra om både radions och TV:s programtablå. Parallellt med detta läser vi Guds ord och ser hur det profetiska ordet uppfylls. 

I bibelns sista kapitel ljuder Jesu ord:

 

 

Du är fri att undersöka – eller förkasta ...

 

 

 

 

Det är en vanlig torsdag, men ändå inte. Bland det judiska folket firas en högtid som heter Purim och just nu utspelar sig paralleller till den historiska berättelsen. En Haman, en Mordokaj och en Ester. Det onda mot det goda, där hat, förakt och intriger utspelar sig mot ett folk i underläge. Kanske du har facit när du läser detta, men var så säker: Det kommer att utspela sig både det ena och det andra under åren framöver. Några traumatiska händelser kanske vi får uppleva framöver – medans andra händelser bevaras vi ifrån ...

 

Helt plötsligt skakas vi om och utmanas med frågor om våra prioriteringar, för nu handlar det om konservburkar och kontanter. Tankar om våra rättigheter börjar bytas ut mot förståelsen av vad våra skyldigheter är – och frågor ställs. Det gäller visst alla mellan sexton och sjuttio år, män såväl som kvinnor. Förfogandelagen, pliktlagen och allmänna tjänsteplikten, och det handlar om vårt försvar för landet och folket i Sverige.

 

Jag läser om modet bland det Ukrainska folket men också hos det Ryska. En ung geografilärare som blev avskedad för att han vägrade hålla en beordrad propagandalektion och ge eleverna statens version av kriget i Ukraina säger:

– Man måste leva på ett sådant sätt att man inte plågas av samvetet.

Sedan har vi den modiga unga kvinnan som överraskade i direktsänd TV med sitt budskap om att inte tro på den statliga propagandan. Det blev långa förhör för henne men antagligen också repressalier. 

 

Esters bok har nu under Purim lästs runt om i världens alla synagogor. När den onde Hamans namn nämns, skramlar man med olika föremål och ropar högt så man inte ska höra hans namn. En tradition som upprepas år efter år. Hamans hat och försök att utrota det judiska folket, fick ett oväntat slut. Juden Mordokajs styvdotter Ester hade på märkliga vägar blivit landets drottning, och genom sitt mod kunde hon rädda den judiska befolkningen. Mordokaj var mannen som som visste vad som var rätt och vad som var fel, och vägrade kompromissa med sina övertygelser. 

Till Ester sa han:

 

 

Om Mordokaj står det:

 

 

Och Haman ... ja, han blev hängd. Dåliga rådgivare och vänner blev hans fall. De gav råd och förslag som han ville höra ... 

 

Bland det judiska folket under den babyloniska fångenskapen fanns en tradition att binda brudkransar av myrten. En växt med aromatiska och ornamentaliska egenskaper. Något som doftar underbart och är dekorativt. Drottning Esters judiska namn var Hadassa och betyder just detta – myrten. Här i berättelsen fick hon som hette "Myrten" bli den brud i kungens palats som räddade ett helt folk genom sitt mod – kosta vad det ville – för att göra en skillnad. Men hon var inte ensam i allt detta. Genom rätt information, god råd och kreativa ideer från sin styvfar kunde de tillsammans rädda alla provinsernas judiska befolkning. 

 

Men så hamnar jag i mina tankar in i vår tid och mitt arbete som kemilärare. I årskurs åtta har vi ett område som heter Kolföreningarnas kemi. Där undervisar jag bland annat om grafit, aktivt kol, diamanter och fossila bränslen. I slutet av kursen lär de sig hur alkoholer och organiska syror är uppbyggda – och ESTRAR!

Det blir lite fniss i klassen, särskilt om någon av flickorna heter Ester. Men så börjar jag förklara: 

Glass, godis och läsk har ofta fruktsmaker som vi lätt känner igen, men smaken kommer många gånger inte från en frukt, utan är kemiskt framställda. Genom att blanda en specifik alkohol med en organisk syra, får vi en ny kemisk förening med helt nya egenskaper är vad alkoholen och syran hade från början. Banan, hallon, blåbär ... 

I vår tid behövs många Mordokajs som har modet att vara annorlunda. Människor som inte böjer sig för gudlöshetens tidsanda, och som frimodigt tar sin plats och uppdrag på allvar.  En generation som varit med ett tag och sett både det ena och det andra, men som vet vad som är sant och rätt, och är beredda att gå ett varv till.

Så har vi alla Estrar i vår tid som förbereds för sina uppdrag. De kan uppfattas lite krångliga och bökiga, med egenskaper som inte känns bekväma. Än har inte "reaktionen" skett, men förutsättningarna finns där. Ibland behövs det lite extra tid, men genom att tillsätta en "katalysator" kan reaktionen och förvandlingen ske snabbare. Då ska du veta att en katalysator är något som startar en reaktion utan att den förbrukas ... 

Två generationer i samverkan.

 

Hadassa var drottning Esters judiska namn och som betyder myrten, men "stjärna" är betydelsen av namnet Ester. Bland det judiska folket bar hon namnet som symboliserar skönhet och väldoft, men i den babyloniska kontexten var hon stjärnan som lyste ...

 

 

Mordokajs reser sig upp och söker folkets bästa och talar för alla sina landsmäns välfärd.

Estrarna förbereder sig, för de når kunglig värdighet just för en tid som denna ... 

 

 

 

 

 

Jag hör om människor som har mist sömnen och inte kan sova, för oron finns där över vad som kan hända. Alla jodtabletter som kan skydda sköldkörteln mot strålning har tagit slut i alla lager, för  att inte tala om vattendunkar, enkla radioapparater och spritkök. Ansökninar till hemvärnet börjar strömma in för nu är det många som vill ansluta sig till landets försvar.  Listan kan säkert göras lång, och det visar på att ingenting är längre som förut. Så har vi MSB:s hemsida som låg nere, på grund av den överbelastning det blev när så många ville se var skyddsrummen är belägna. Och vi letar i våra vrår runtom i våra hem efter broschyren vi fick för några år sedan "Om kriget kommer" ...

 

Landets försvar finns på land, hav och luft, men även cyberområden behöver sina styrkor. Vi rör oss i parallella världar där det sker upprustningar fysiskt, digitalt och andligt, och egentligen är det inte något nytt, förutom cyberrymden förståss. Vi är påväg mer och mer in i den tid som Uppenbarelseboken talar om, en apokalyps där slöjan tas bort för att visa och avslöja framtidens scenario – en triumf över ondskan! Kan vi bara hålla tag i detta är mycket vunnit - JESU SEGER ÖVER ONDSKAN!

 

Men vi lever här och nu och dras lätt med i nyhetsrapporteringar om krig och stridsflygplan som kränker svenskt luftrum, och där vår egen vardag handlar om skyhöga elräkningar, och bensin- och dieselpriser. I allt detta säger Guds ord:

 

 

Bibeln talar om svåra tider men mitt i allt detta ska vi inte bli skrämda. Det låter ju nästan överdrivet positivt i eländet, men här handlar det om en frid och trygghet som inte är baserat på våra omständigheter i livet. 

"Fastna inte bara i det profetiska som nu börjar utspela sig i vår tid. Se till att ni bygger upp er styrka i er invärtes människa". Vårt sinne kan dra iväg och mycket talar nu i dessa dagar till våra känslor och vårt intellekt – och visst, det behövs det också. Men nu handlar det om att behålla fältet, inte förlora trons områden bara för att tiderna skakar. 

Vi är för en tid som denna!!!

 

 

Om vi inte tidigare förstått det så måste vi nu inse att vi befinner oss i ett konstant krigstillstånd emot mörkrets makter. I Gud finns kärlek, frid och omsorg – men detta krig är vår vardag!

 

När Paulus hade blivit fängslad och satt i Roms fängelse skriver han till de troende i Efesus. Han beskriver hur man tillsammans ska få se hur Kristi kropp ska verka här på jorden genom Guds nåd och hans Ande, men i allt detta måste man bära Guds vapenrustning. Paulus hade säkert studerat fångvaktarnas utrustning där han såg att varje detalj hade sitt specifika syfte (Ef 6:10-16).  ... så man kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet sedan man fullgjort allt. 

 

Sanningens bälte som hjälper till att avslöja lögnen, rättfärdighetens pansar som beskyddar hjärtat från felaktiga skuldkänslor, beredvillighetens skor för fridens evangelium som ger motivation att fortsätta vidare, trons sköld som utsläcker den ondes alla brinnande pilar och hjälper oss att leva över omständigheterna, frälsningen hjälm för sunda tankar och Andens svärd som är Guds ord – det enda anfallsvapnet i utrustningen!

 

Guds ord – det enda anfallsvapnet!

 

 

 

Det är visst mycket oväder på gång. Snö, regn och blåst finns på TV–bildens väderkarta, men jag känner av det här hemma i min varma ombonade tillvaro också – ovädret som ligger som en tyngd – för jag vet att det finns andliga väderkartor också ... 

Tyngden som gör mig nästan handlingsförlamad. Jag tar djupa andetag och känner att jag suckar i min vånda. En vånda som jag knappt vet vad det handlar om – men som ÄR! 

Genom hela bibeln möter vi dessa suckande människor. Även Jesus suckade i sin ande (Lukas 8:12).

 

Men kanske ska jag också beskriva det som en eld – en förtärande eld – och den närmar sig!

 

Det finns ett bibelställe jag ofta återkommer till, och det är beskrivningen av hur man bygger vidare på den grund i frälsningen som Jesus Kristus lagt i våra liv (1 Korintierbrevet 3: 10-15). Nu är det upp till oss var och en att se till vad det blir för byggmaterial. Det kan vara guld, silver och dyrbara stenar, eller så bygger man med trä, hö och halm – och en dag ska det visa sig hur arbetet blev utfört! Var och ens verk ska elden pröva.

Visst blir man räddad – för rätt grund är lagd, även om det blev trä, hö och halm man byggde med – men lönen uteblir och bygget består inte provet. 

– Kan det verkligen vara så?

– Ja, så står det ...

 

Men vilken symbolik finns i denna text?

Guld, silver och ädelstenar är inte något vi själva kan åstadkomma, tillverka eller bruka. Det är det som Gud förser oss med i arbetet. Men trä, hö och halm kommer ur vårt arbete och strävan när vi planterar, kultiverar, skördar och har vår egna planer på gång. Det som vi gör i egen kraft med våra egna beräkningar. 

Om vi gör en tankekarta av det som finns runt omkring oss och vi placerar oss själva i centrum, finns både det ena och det andra som vi relaterar till som t.ex. familj, vänner, ekonomi, arbete, församling och fritid runt oss i tankekartan. Alla områden behöver vi se över. Bygger vi med fel material på något område kommer elden på ett eller annat sätt att ta sig in och förtära. 

 

Mose fick ett stort uppdrag från Gud när han skulle bygga tabernaklet - Guds närvaro mitt ibland sitt folk. Många detaljer av material och mått och många olika medarbetare involverade. Men han fick förebilder så han kunde förstå hur det skulle utformas.

 

 

Glöm aldrig det du sett på berget, på dina andliga höjder! Det finns så mycket som vill ta din uppmärksamhet och få dig att kompromissa. 

 

Vid bränder utför man det som kallas lämpning. Man skövlar bort det brännbara materialet och i skogsområden gör man de så kallade brandgatorna. Allt för att skydda sig för att elden inte ska sprida sig. Att forsla bort det som kan ta eld och sprida sig är helt nödvändigt i denna tid. Vindarna viner och det går fort att det sprider sig. Livets byggmaterial måste ses över.

Vi kan bli så ansatta på många områden att vi inte riktigt hinner med orkanvindarna. Vapenrustningen som vi ska bära kom inte riktigt på plats, och pilarna hittar en liten glipa i rustningen. Och tankarna flyger i en stor flock över huvudet, och man hinner inte schasa iväg dem förrän några har hittat sitt tillhåll och byggt sig ett bo.

Och man undrar: Hur gick allt detta till?

 

Det kommer kontroll, och man inser att man inte riktigt vågar vara tydlig –  och man drar sig undan. Eller man blir osynliggjord och räknas inte längre in ...

Och hot och smicker kan börja dansa sin vals – tillsammans. 

Och man vet – det är dags att VARNA!

 

Tidsålderns slut ...  bedrägeri och avfall, stridslarm och rykten om krig, hungersnöd, jordbävningar, upplopp och pandemier ...

Och vi är mitt inne i ett genrep där jorden våndas och där världens furstar talar stora ord.

Och jag suckar ...

Och ... allt detta är bara början på födslovåndorna ...

 

 

Det är mycket ifrågasättande, många åsikter blandat med oro, rädsla och – högmod. Hopsnickrade egna teorier blandat med kunskap och fakta – kryddat med ideologiska förslag och inriktningar ur ett samhällsperspektiv.

Det är så mycket som ska rymmas och behandlas utifrån den individuella och globala horisonten, att man kan känna sig som en bricka i spelet – för karusellen snurrar fortare och fortare ...

Utan ett bibliskt perspektiv tappar man de nödvändiga orienteringspunkterna – som samtidigt är så teologiskt nersölade av okunskap och förvirring. 

Det låter som fabler och fantasier och man hör hur allt ifrågasätts.

 

 

Tyvärr finns det mycket okunskap om bibelns profetior, och en del av dessa – nu i en ny kontext – blir beskyllda att vara konspirationsteorier. Vi kan se skuggor i horisonten av det som är i antågande men också känna vindpiskandet av det som redan är här. 

 

 

Det som lätt händer är att man rör ihop olika tidsskeenden och tror att allt gäller den kristna församlingen. Bibeln sträcker sig från en tid innan skapelsen och hela vägen in i evigheten. Vi har verser som handlar om församlingens tidsålder, tusenårsriket och evigheten. Och vissa texter handlar bara om det judiska folket där Daniels bok, Matteus 24 och Uppenbarelseboken innehåller delar av detta. 

Det finns ett facit i bibeln men som sagt ... vi förstår till en del och profeterar till en del. 

 

Det finns profetiska mönster som upprepas, där vi ser hur historien går i cykler. Som det var på Noas och Lots tid ... och profeten Elia som kommer innan Herrens dag (Malaki 4:5).

Vattenmassor och översvämningar över stora delar av Europa. Stora skogsbränder över enorma områden i bl.a. USA och Australien, och desperat torka över många delstater i USA. Och allt detta på många andra platser också. 

Noa – vatten, Lot – eld, Elia – torka

Det profetiska ordet och undervisningen om Jesu återkomst hålls tillbaka. En förvärldsligad livsstil accepteras, gudstjänstliv som blandas upp av österländska och rent ockulta inslag, och bibeltroheten tappar sin substans i lightversioner i tal och skrift.

 

 

Det finns en fara att hamna både i ena och i det andra diket. Högmodet lurar runt hörnet och vill göra oss till en "besserwisser". 

Men vi kommer ihåg:

Vi förstår till en del, och profeterar till en del ...

 

Håll i hatten - nu snurrar det fort!

 

Man undrar verkligen vart vi är påväg, eller kan det vara så att vi egentligen vet ett och annat, men har svårt att ta till oss det? Inget är nytt under solen heter det ju, men samtidigt är det något som rör sig i kulisserna som ger signaler om att en ny tid är här. 

 

Mycket av det som setts onormalt har nu med tiden – och det ganska snabbt – normaliserats. Och ska vi hårddra det, kan vi säga att mycket av det onda har blivit gott och det goda har blivit ont.

Och man undrar: Hur har det kunnat ske?

 

 

 

Det finns åsiktskorridorer som vill strömlinjeforma en hel befolkning, och en självklar politisk korrekthet kliver fram.

Och man undrar: Hur hamnade jag i detta?

Det finns mycket gott i denna utveckling, men vi ser mer och mer hur den nya tekniken används och ett kontrollsamhälle växer fram ...

Ett kontantlöst samhälle, hälsokontroller, social rättvisa (som å ena sidan låter bra men har sin agenda), begränsningar i energi – och listan kan göras längre för varje år – eller kanske varje vecka ...

Och jag undrar: Hur fort går det – egentligen?

 

Vad är budskapet i kyrkornas talarstolar? Är det det manna som vi behöver för dagen, som utrustar den troende till tjänst och som breder ut evangeliet, eller är det en gammal skåpmat som plockas fram ur traditionens hyllor?

Allt kommer att skaka som kan skaka!

Och jag undrar: Hur förbereder vi oss?

 

Fruktan sprids som en löpeld, och kaos, uppgivenhet, ilska och sorg kommer i dess kölvatten. Gemensamma åtgärder som tas runt om i världen av regeringar och myndigheter, delar samhällen i "vi och de".  

Det finns överallt – splittring! Politik, kyrka, familjer och arbetsplatser berörs, och alla åldrar är involverade. 

Vi och de ...

Klimat, migration, vaccin, könsfrågor, koldioxidutsläpp, mat ...

Listan kan göras lång. 

Det avgörande i vår tid är om Gud är med oss!

Och jag undrar: Är Gud med oss ...?

 

 

 

Bibeln varnar för vargar i fårakläder ...

 

* En världsregering

* En världsekonomi

* En världsreligion

 

/Eleonora 💞

 

Jaha ... då var det dags att skriva om "The great reset" - del 1.

  

I detta inlägg vill jag lyfta fram lite av bakgrunden till "The Great Reset", för att i nya inlägg framöver utveckla det vidare. Jag verkar ha all anledning att återkomma till detta ett antal gånger framöver, för om nio år, 2030, ska man vara klar med det som kallas för Agenda 2030. Och ska man få allt detta att hända, måste både ett och annat - och mera därtill - förberedas, genomföras, inträffa och framtvingas ...

Så mycket som ändras, förändras, läggs till, tas bort, hittas på och bortförklaras ... Man kan verkligen undra: Vart är vi påväg?

 

Jag lyssnar på en sång från 80-talet och tas i tanken och upplevelsen tillbaks i tiden. En tid där kyrkan hade sina olika inriktningar, men ändå kunde man känna att vi hörde ihop. 

Men nu ... nu krackelerar det, och sprickorna ska antingen försöka döljas, eller så är det detta som utnyttjas för att utvecklingen ska gå fortare, för något helt annat ska utformas för framtiden.  Det är kanske så mycket annat som nu ska rymmas i det som en gång var - Guds hus och Guds församling.

Men, man kan aldrig lura Gud eller göra om evangeliet. Det är som det alltid har varit, och inte en enda prick ska få tas bort. Så är det! Kanske obekvämt, gammalmodigt - men det som är sant. 

 

Vi lever i en tid när omvärlden och tidsandan vill diktera våra ställningstaganden och vår tro, men politisk korrekthet och åsiktskorridorer kan aldrig vara det som definierar Guds Ord. 

Det som Gud har sagt det har han sagt!

Det som är avgörande för oss är om Gud är med oss. 

📌

📌

 

Problemet, som jag ser det, är att syndabegreppet har reducerats bort och nu ska det vara varmt, trevligt, bekvämt och mysigt - och kraften, sältan och ljuset försvinner. 

Det är dags att läsa bibeln och få förståelse för att en helig Gud kan man inte närma sig hur som helst. Visst finns nåden där, men då i samklang med ett hjärta som vill lämna sina egna vägar för att följa och vara en Herrens lärjunge. Guds kärlek som vi möter, mitt i vårt eget elände, får oss att vilja förändras. 

 

📌

📌

 

Som sagt: Det är mycket som ändras, förändras, läggs till, tas bort, hittas på och bortförklaras ...

Men ... det som är avgörande för oss är - om Gud är med oss!

 

 

Genast kan jag känna samhörighet med honom och kanske även du gör det ...

 

Amos var en av de jobbiga profeterna som varnade och varnade. Egentligen ingen profet sa han själv, men han hade fått ett budskap från Gud. 

Livet flöt på bra för folket och det var goda tider. Vem brydde sig om att livet kunde förändras när man var mitt i en attityd av självtillräcklighet? Alla andra länder, men inte vårt land var resonemanget.

På något sätt ska man väl komma undan, för inte händer det väl oss?

 

Jag satt häromdagen i min blå fåtölj i vardagsrummet när jag plockade upp "The Message", en bibelöversättning med ett vardagsspråk, och hamnade rakt in på dessa versar som beskriver vårt läge, inte bara ute i världen, utan även här hemma i Sverige!

 

18 mars 2020:

Det är så märkliga tider - men hela himlen gläder sig!

Det är en så mäktig dörr  som står framför, det är en så mäktig dörr...

Men den här tiden som ligger framför är en ovanlig tid för människors barn, och en ovanlig tid för min församling säger Herrens Ande. 

I den här tiden som ligger framför, drar jag er undan från världens brus till mitt hjärta. För nu är tiden inne att uppfatta, förstå och höra vad Anden säger till församlingen.

 

Här förbereds nu det största och mäktigaste som världen någonsin har skådat. Nu står den andliga striden för dörren, men som sagt - du drar dig undan!

Det är inte tid för Guds folk att oroa sig, varken för hälsa eller ekonomi. Det finns inte på kartan, för Herrens Ande har förberett detta för sitt folk i den yttersta tiden. 

 

Och du säger: "Kan detta ske, och hur blir det med det ena och det andra.. ?"

Jag har sak med denna värld och jag låter det komma domslut av ovanligt slag, av ovanligt slag och många kommer att förundras över detta.

"Hur kunde det här hända? Varför kom det här upp till ytan nu ...? Varför blev det här synligt helt plötsligt?"

- Jo, för Guds Ande har beslutat sig för att rycka loss ett och annat, så att saker och ting avslöjas i den andliga världen.

 

Vi kommer att se klarare och tydligare vad som är på gång, vad som har försökts döljas och manipuleras. Men alla kommer inte att förstå det här, inte alla kommer att förstå, utan man dras med i en våg, i en massa som talar förrädiska ord. Som talar ord av lockelse. 

Där måste Guds församling höra vad anden säger. Rent mänskligt kan det vara veckor det kan handla om just nu, men nu är tiden att dra sig undan. Att söka Guds ansikte som aldrig förut. Att lägga undan det som annars anses vara trevligt och naturligt att göra. Det är tid att gå in i en sorts andlig fasta, där jag, Herren, kommer att tala till dig.

 

Var och en av er kommer att höra ord från himlen, och göra andliga erfarenheter som du inte trodde var möjlig skulle kunna ske. Men den som är villig, den som är villig att lägga sig på offeraltaret, kommer att se hur hö, halm och strå kommer att brinna upp, men att guldet kommer att komma fram och bevaras. 

 

Jag har plockat dig och utvalt dig för en tid som den här. Ta din kallelse på allvar och fuska inte och tro inte att du kan göra som du själv vill göra. 

 

 

 

Tänk efter....

"Vad är det som gäller i mitt liv? Vad är det för förändringar jag måste göra? Vilka beslut behöver jag fatta för att jag ska kunna ta emot de ord som Gud vill tala in i våra liv och in i församlingen, för att vi ska vara redo för det som ligger framför - när dörren öppnas ...?"

 

⚡️✨✨⭐️✨✨⚡️

 

Detta profetiska tilltal kom så överraskande över och till mig på bönemötet, onsdagen den 18:e mars 2020,  på EChurch, Uppsala. Min bön är att vi tar detta tilltal till våra hjärtan och tror Gud om ett uppvaknande och en förvandling i våra liv.

 

Mitt på min mattelektion på högstadiet sitter dom där - och bryter arm! Jo, det kan hända både det ena och andra, för att samtidigt ute i korridoren vara full diskussion om vem som sa vad. Nu börjar olika gruppkonstellationer ta form och vi lärare inser att NU ÄR MÅTTET RÅGAT!!!

Dags att plocka fram handlingsplaner för att reda ut, avslöja och komma på rätt spår - ännu en gång!

 

Det är kraftmätningar uppe på tonårs nivå!

Så sitter jag här och läser, reflekterar och inser: Inget är nytt under solen!

 

Under denna vecka har jag läst i bibeln om Mose kraftmätning gentemot Farao och hans trollkarlar. Men jag har också bläddrat och läst i en pärm jag har fått när jag gick en kurs 2008 ( oj,oj vad tiden går ...), Utveckling av Grupp och Ledare, UGL. Det är en ledarskapsutbildning som ursprungligen utvecklats för svenska försvarsmakten, en fantastiskt bra kurs!

Här har jag bl.a. antecknat ett och annat av kommentarer och råd till mig själv, råd jag gett andra, och vad andra deltagare bidragit med. 

Bl.a. står det "Våga inta en mera lågmäld och reflekterande position".

 

 

Här var det kraftmätningar mellan Mose och Faraos trollkarlar, Jannes och Jambres, som Paulus refererar till. 

Och nu börjar rond ett, två och tre ...

 

Mose stav blev en orm - trollkarlarna stavar blev ormar.

Nilens vatten förvandlades till blod - trollkarlarna gjorde samma sak

Paddor kom över hela Egyptens land - trollkarlarna gjorde samma sak

Kraftmätningen var i full gång - med plagierade underverk!

Efter ett tecken och två plågor händer det: Faraos trollkarlar misslyckas!

 

Konfrontationer behövs för att bevisa vad som är den högsta makten. Är det därför det kan upplevas så rörigt, oroligt och hotfullt både i den fysiska och andliga världen?

Människor som tar sig själva utrymmen där själviska ambitioner eller orena andar kräver sin dominans.

I familjer, samhälle och kyrka!

Vilket elände!!!

 

Men allt var planerat. En dom skulle falla över Egyptens alla gudar, där Farao var en av dem. Bland de plågor som nu skulle komma på tur, skulle det bli annorlunda. Det fanns ett beskydd över Israels barn som bodde i landet Gosen.

Och så kyrkan...

 

 

"Våga inta en mera lågmäld och reflekterande position?"

Vad säger bibeln?

Den talar fortfarande klart och tydligt i en sekulär tid - och strid -  om man bara lyssnar och inte släpper taget efter några utmanande ronder, fastän kyrkans ersättningsteologer högljutt visar upp sina utläggningar i PK-korridoren, där de tappat både sin kompass och gudsfruktan.

Vi lyssnar in vad Guds Ande har att säga för att vi ska återerövra respekten och förtroendet för Guds Ord. Kanske en tid av lågmäld reflekterande position, när vi ser rond ett, två och tre utspelas framför våra ögon.

 

Vi kommer att ha mer och mer människor runt omkring oss, som bedrar och gör framsteg

- till det sämre. 

De bedrar och blir själva bedragna. (2 Tim 3:13)

 

 

Ok ...

Snart börjar nästa rond ...

Rond fyra.

 

/Eleonora  💞

 

 

Jag blev jag riktigt omtumlad när jag idag satt och läste om Josua i bibeln - OCH jag ser parallellerna i vår tid ...

Det kan stå oss dyrt att inte vara tillräckligt uppmärksam, noggrann, och medveten om situationens svagheter, när manipulation, kontroll och makt vill hantera och överta goda intentioner.

Josua och Kaleb var de enda som efter 40 år i öknen fick komma in i det förlovade landet. De hade sett, hört och förstått Guds handlande genom tiderna. De hade stått fasta i sin övertygelse om vad Gud sagt till Israels barn och nu hade de äntligen kommit in i landet, tillsammans med en ny generation som bara sett ena sidan av sina landsmäns liv, för Egypten tillhörde ju historieberättelsen. 

Men vad händer?

 

I öknen hade man säkert mött kringresande med utnötta kläder, gammalt bröd och uttorkade vinsäckar.  Att hjälpa främlingen på sin resa var helt självklart, men han tillhörde ett annat folk och fick därefter vandra vidare. 

Så en dag i det förlovade landet, dyker det upp några med liknande utstyrsel. Vad Josua inte visste var att det var ett folk i grannskapet som klätt ut sig för att försöka rädda sig själva med list och ingå ett fredsfördrag. 

Efter mycket prat och förklarande trodde Josua och de andra ledarna tillslut på dem, och ingick så en allians med dem - utan att fråga Gud.

Inför stridshandlingar rådfrågade man alltid Gud, men behövdes det verkligen inför fredsföhandlingar ...?

Allt får sina konsekvenser när man går sin egen väg, och det var ju inte tänkt att det skulle bli på detta sätt. 

 

I vår tid sluts det många olika sorters fredsfördrag, och bara för att det sägs handla om att arbeta för att minska konflikter och möta olika kritiska behov, behöver allianserna inte vara av godo. Vi tror vi känner igen behoven, precis som Josua gjorde,  och dras in i samarbeten utan att förstå vart det hela är påväg.

 

I vår tid finns en ny humanistisk solidaritet som klivit in bland världens olika religioner. Man sätter människan på toppen, och vi ska genom social rättvisa skapa en värld där allt kommer att ordna sig - tillslut.

Vad det egentligen handlar om är en kontrollmekanism som ska utöva allt som rör våra liv. Vad vi ska äta, köpa och sälja, den energi vi använder och mycket mera. 

Här är den bild som regeringen ger inför att målen ska vara uppfyllda i Agenda 2030: