inmylivingroom.se

Den 27 januari är inte bara min mans födelsedag, utan en dag som lyfts fram över världen som Minnesdagen för förintelsen.

Vi är i en tid när andra krafter vill skriva om dess historia, ja till och med utplåna den, men du och jag har ett ansvar att lyfta fram den.

Men vi ser tydligt att det ur askan föddes ett land, och de profetiska orden som Hesekiel fick frambära ca. 2500 år innan, talar om denna händelse:

 

📖

 

📖

Under åren 2000-2003 bodde jag och min familj i Israel. Den här minnesdagen som vi har 27 januari, ligger framme i maj månad i Israel.Då är det en dag som heter Holocaust day. En vecka senare  är det dags för Memorial day, och dagen därefter Idependent day.

 

Utifrån denna sorg som man bearbetar på dessa dagar, Holocaustday och Memorialday,  minns man det som hänt sitt folk kring andra världskriget och även i närtid, för att sedan gå vidare för att fira att man har ett eget land under Independant day.

Bilarna på gator och mototrvägar stannar, och dess förare kliver ur bilarna och står i vördnad och låter sirenerna ljuda över landet några minuter.

Och det gör ont, och det är smärtsamt...

 

En vecka senare var jag i skolan igen tilsammans med mina barn, och då var det dags för Memorial day .Återigen står dessa 6-7 åringar på led. Nu kännde man ett ytterligare djup i sorgen, och tårar strömmade nerför några barns kinder. 

I deras värld var denna dag mera sorgfylld. Kanske hade deras storebror, farbror eller morbror dött, i något av de mera i tid närliggande krig eller attentat.

År så sorgfyllda och smärtsamma också hos dessa små.

 

På nyhetssändningarna under dessa år vi bodde där, såg vi dagligen bilder på de som dött i kriget eller i olika attentat. Vår närmsta granne förlorade sin bror som arbetade som vakt vid en livsmedelsbutik. Och i vårt hus arbetade vår sekreterare, som blev räddad av just denne man, när hon just i denna stund var i butiken. När hon kom hem med sina varor hade hon glassplitter i bananerna...

 

Vi kan inte värja oss från sorgen i dessa smärtsamma händelser, för vi är inympade i det sanna olivträdet. Men i allt detta vet vi att Gud har allt i sin hand för den här tiden, och hans profetiska klocka tickar på...

En dag är vi hos honom för evigt - utan sorg och smärta...

 

Mitt i allt detta finns det också så många paralleller. Vi kan uppleva oss själva som de förtorkade benen i denna tid, men Gud vill ingjuta sin Ande i och över oss. De  förtorkade benen ska få upprättelse för den här tiden!

Och det finns ett land som är vårt!

 

Så var det då dags att börja om från början. Läsårsplanen av Torahn är avslutad, men nu är det dags igen - ett varv till! 🇮🇱

Det handlar om Simchat Torah, och nu är alla hösthögtider i Israel avslutade.

 

Det var i början av 2000-talet och vi bodde i Israel. Våra två yngsta barn gick i Israelisk skola och det var bara att hänga med i alla högtider och traditioner.

En dag kom Ester hem och sa att vi skulle dekorera en bok det finaste vi kunde. Vi slog in boken i ett fint papper och dekorerade med klistermärken, bokmärken, pärlor och glitter. Vad var det vi höll på att göra...? Jo, det var barnens lärobok i Torahn, i en helt vanlig skola, och boken skulle sedan lämnas in till fröken.

 

En regnig höstkväll var vi alla föräldrar  tillsammans med barnen inbjudna till bostadsområdets synagoga. Det var sång och dans och man förklarde något (som jag inte förstod något av) i samband med att man fick gå fram och se Torahrullarna bakom ett draperi.

Så var det sedan dags att gå över till skolan för att fika. Under högtidliga former fick barnen en påse med nötter, mandlar och torkade frukter av fröken och samtidigt tog de emot "sin Torah" som de tidigare dekorerat och gjort fin.

Och tårtan - ja, det var en stor vacker Torahrulle!

 

I Israel har man dansat och firat med full kraft idag. Själv gick jag och funderade på ett och annat som skaver och får mig att undra över några saker. Och glädjen över Ordet kunde jag inte riktigt omfamna när detta okuperade mitt sinne. Så lätt att glömma, missa och tappa focus... 😣

 

Så ser jag: Blessed beyond measure - Välsignad i överflöd!!! 🙏📖🙏

Grunden och fundamentet för vår tro - jag är "Blessed beyond measure!" ❤️❤️❤️

 

 

Som sagt... nu börjar man om från början igen i synagogorna att läsa den undervisning som Gud gav i sin Torah. En god regel är att aldrig sluta läsa Ordet bara för att man en gång läst igenom det. Det finns ett djup av rikedom som bara den som söker finner...

 

/Eleonora 💞

Jag bläddrar bakåt i almanackan och ser att jag "hunnit med" en hel del sista veckorna. Olika resor, fester, skolupptakt, diverse arbete med en ny skiva, och på detta allt annat också, som hem och trädgård.

Jodå, det finns alltid rader att skriva på i almanackan för att planera att ett och annat ska bli gjort

- men hur ska vi ha det??! 😳

 🔹📖🔹

 🔹

 

Vi har våra timmar vi alla behöver sova varje natt för att må bra. Om vi snålar in med sömn någon natt, kan vi verkligen känna av det ett par dagar. På samma sätt blir vår vecka om vi inte låter en dag i veckan vara en vilodag. Allt går tillbaka till himlakropparnas rytm. Varje månfas ger oss en ny vecka. Människokroppen är också med i den rytmen, för vanligtvis är en menstruationscykel 28 dagar. Alltså fyra veckor.

Men nu är vilodagen (sabbatsdagen som jag vill kalla den) inte en dag av att göra allt möjlig här hemma. Jag som rushat runt för att få gjort allt det där man inne hunnit med. Eller så ska något hända hela tiden....

Det är en helgad dag!

 

Jesus sa till oss:

🔷

🔹

 

Vi vet att Jesus hade fullt upp med alla tilläg som fariseerna hade i sin undervisning, det som Jesus kallade för människobud. Man hade inte förstått friheten och välsignelsen i det fjärde budordet, så med tiden hade det blivit något annat än vad det var tänkt från början. Och visst är det märkligt att många i vår tid erkänner alla Guds tio budord som viktiga grundpelare, men detta budord får man göra lite hur som helst med....

 

När vi bodde i Israel kunde man verkligen njuta av sabbaten. Affärerna var stängda och nästan inga bilar fanns ute på gatorna . Men visst fanns det märkliga ideer kring sabbaten bland de religiösa. 

 

I en del hem var toalettpappret färdigrivet i små högar. Hissarna i hyreshus och hotell har en speciell sabbatshiss som stannar på varje våning, så man inte behöver trycka på knappen. Men att färdas en längre sträcka denna dag var ett problem, om man nu inte satt på en fylld vattenpåse i bilen vill säga, för att färdas på vattnet det var ok.... Och termosen var fylld med varmt vatten från dagen innan.

 

Vi kan skratta föraktfullt åt det hela, men å andra sidan kanske vi har gått för långt i "vår frihet." Att producera, skapa, och tjäna pengar, har vi ju faktiskt sex andra dagar på oss att göra, medans denna dag säger Gud är en helgad dag. 

 

Men Jesus utförde ju arbete på sabbaten...!?

Hans eget svar på detta var:  

 

 🔹🔷🔹

 🔹

 

Det enda arbete han utförde var befrieseverk, sin Faders verk, helande till kropp och själ. Jesus avfärdade aldrig sabbaten utan han ville att man skulle ha en sund och balanserad syn på firandet, något som fariseerna fortfarande diskuterade några hundra år senare - för man hade ju så svårt att komma överrens om vad som var rätt och fel...

 

Kanske vårt tidsschema ibland driver oss som Farao drev Israels barn. Bara lite till, mer, mer mer...

Vår uppgift är att stanna upp och minnas och reflektera över varifrån allt kommer. Vila i vår frälsning och i Guds nåd. Han som håller hela världen i sin hand - även tiden.

Veta att det är Gud vi tjänar 

- och inte Farao!

Vi har skapelsens sabbat, fridens sabbat, frälsningens sabbat, nådens sabbat och frihetens sabbat.

ALLT VÄRT ATT FIRA!!!! ✨

 

Det är dags att förstå att det är en helgad dag, och uppskatta den vilan

- även om vi inte alltid får till det rent praktiskt....

 

/Eleonora 💞

Du är välkommen att följa mig, Eleonora Lahti, via FB som "följare" eller Bloglovin. Jag har även FB - sida, "In my living room" som du kan gå in och gilla. Dela länken vidare får du gärna göra... 😊 

 

 

 

 

Idag, söndag 12 mars, eller 14:e Adar,  kan jag riktigt föreställa mig spänningen, glädjen, och upprymdheten hos alla barn i Israel! Ja, även de vuxna hakar också på. Så här såg det ut hos oss i Israel för 15 år sedan:

Tänk vad tiderna förändras! Nu sitter man och googlar när man vill ta rätt på något man vill veta. Förut var det lexikon, fråga andra personer, och söka i olika register m.m. som var vägen till kunskap. Det kunde ta dagar att hitta vad man sökte, och många gånger måste man igenom stora textmassor innan man hittat svaret. 

För en tid sedan hade jag en högstadieelev som var så upprörd över en fråga jag hade på ett matteprov. Det handlade om förståelsen av prefix. "Inte ska jag väl behöva lära mig detta när det går att googla fram", var hans argument. Ja, då var det bara att visa vad som står i läroplanen just kring detta.☺️

Så har jag en kemilektion där eleverna ska arbeta med instuderingsfrågor, i samband med min genomgång. Och vad gör dom??!! Jo, de börjar sökleta efter svaren! Man orkar inte läsa igenom textavsnitten, utan det enda som gäller är att kunna skriva ner något på pappret.

Om de lärt sig något...? Nja, det är som julgranskulor utan gran. Då blir det ingen julgran utav det hela, och det blir ingen kunskap om man saknar förståelse av sammanhanget.

Det räcker inte bara med att veta att ett frö ska ner i jorden. Lite mer kunskap krävs. När är bästa tiden och ska det förkultiveras? Hur mycket vatten och sol behövs, och hur ska det tillagas? Mycket kunskap börjar försvinna av det som var självklart att man lärde sig förr i tiden.

Min mamma hade fått för sig att jag skulle lära mig väva och mjölka kor! En sommarkurs i vävning gick jag efter studenten, men mjölkning - nej det var inget som hägrade.😬

 

Det är mycket som händer när kunskap går i exil. Det lämnar sitt sammanhang och tappar sitt språk, och sin sociala och kulturella samhörighet och förankring.

Och här finns det mycket att fundera över....

 

Israels folk går i exil och tas ut ur sitt land i nästan 2000 år, och Guds Ord vandrar också ut i landsflykt. En kunskap som mer och mer tappar sitt ursprung i de hebreiska skrifterna. Det känns som om Ordet behöver få asyl, behöver skyddas från att utsättas för förfalskning och bli ogiltigförklarat.

 

Låter det konstigt? 😳

 

Efter att ha bott några år i Israel insåg jag att min förståelse av ett och annat har varit väldig enkelspårigt och fyllt av frikyrkotradition. Men jag kan inte annat än att säga, att det också var och är värdefullt! 💓

Men ändå, det är något mera som vill till....

 

Jag läste häromdagen en fyra siders artikel i tidningen Dagen, om en väckelse som är på framfart i Israel. Judar som börjar finna sin Messias, Jeshua.

 

Jag tror att den tid som ligger framför, är en tid när det "gamla" kommer att bli det "nya". En tid när vi ser värdet i de hebreiska skrifterna (Gamla testamentet), och hur de apostoliska skrifterna (Nya testamentet) återförs till sitt sammanhang,  som Jesus och apostlarna utgick ifrån i sin undervisning. Bibeln är skriven i ett hebreiskt perspektiv och kontext, och det är lite annorlunda än vår västerländska infallsvinkel, med ett nytt och ett gammalt testamente. Precis som om de inte längre har något med varandra att göra! 😳😬

En gång i tiden, på 200-300-talet, började kristna distansera sig från sin hebreiska rot, av politiska, finansiella och kulturella skäl - och det blev något "gammalt" som byttes bort mot något nytt, i stora drag. 

Vi lever i en kultur som vill slarva sig igenom texter. Vi sökletar efter snabba svar som borde väl fungera...😮

Och vi saknar ett och annat att hänga upp det på.

 

- Nja, men nu ska vi väl inte tillbaka till lagar och paragrafer, kanske du säger....

 

 

 💙

 💙

 

Varje generation har sin del att återerövra, av det som med tiden glömts bort eller tappats bort på vägen.

Kung Josia var en sådan som återerövrade och återtog något till sin generation. Som 16 åring började han söka Gud, och när han var 20 år började han rensa upp bland landets avgudar. Sex år senare händer något märkligt i templet. Översteprästen hittar lagboken - i Herrens hus! (Troligtvis 5 Mosebok, eller åtmistone 3 Mos.26 eller 5 Mos28). Den stora upptäckten - i den generationen.

 💙

💙 

 

Mitt i allt detta är det intressant och värdefullt att se och förstå, att befrielsen för Israels barn i Egypten, med tecken och under, var en handling utifrån Guds omsorg för sitt folk. 

Israel blev ju räddade innan de fick lagen!

Under apostlarnas dagar ansåg man att versen innan, det vi ser som budord, var det första "budet":

 

 💙

 💙

 

 

"Vi är ofta alltför judiska för de kristna , och alltför kristna för judarna," var ett citat i tidningen Dagens artikel, från en messiansk judisk ledare. I vår tid ser det ut att vara något som går åt båda hållen. Jag tror att det är ett verk som Gud gör i vår tid som är "Den verkligt stora upptäckten".

Fädernas hjärtan vänds till barnen och barnens hjärtan till fäderna...

 

/Eleonora 💞

Du är välkommen att följa mig, Eleonora Lahti, via FB som "följare" eller Bloglovin. Jag har även FB - sida, "In my living room" som du kan gå in och gilla. Dela länken vidare får du gärna göra... 😊 

 

I dessa dagar funderar jag på hur det kunde vara möjligt för mig i mina frikyrkliga kretsar, att ha levt långt upp i vuxenåren och aldrig hört om en av de viktiga högtider som judarna firar - och som är högst relevant för oss också i vår tid: Chanuka - tempelinvigningen - högtiden med ett tidlöst budskap!

Och jag inser hur olika former av ersättningsteologi smygit sig in för att lägga till, dra ifrån och dölja...

 

 

Daniel såg i en syn kungar, horn och riken (Dan.8,11), och profetsian var så klar och detaljerad att man har trott att den blev nerskriven efter att allt hade hänt. Men faktum är att drygt 200 hundra år låg emellan profetsian och början på händelserna. 

Allt började med Alexander den store, och sedan hans fyra generaler som fick dela det grekiska riket mellan sig. Och Israel hamnade i mitten...

 

 📝

 ✉️

 

Antiochos Epifaners, en av dessa generaler, stärkte sin makt och fick ett enormt inflytande i det grekisk-syriska området, och allt handlade om enhet och styrka. Livets alla områden skulle enas under den hellenistiska tanken, allt ifrån språk, konst, religion, seder och bruk. Många judar följde med trenden, för man ville så gärna bli som alla andra folk, men inte alla gick med i ledet. 

Man hade fått se hur templet skändades under flera år (171-165 f.Kr.). En staty av Zeus uppfördes i templet, och man tvingade präster att offra och äta svinkött. Bibeln blev förbjuden, och alla som trotsade olika bud fick hårda straff. Religion och kultur var nästan helt utplånat....

I detta kaos sker undret! 💫✨💥✨💫

 

Fariseerna kämpade emot, och en prästson, Judas Mackabeus, drog igång ett uppror tillsammans med sina bröder och vänner, mackabeerupproret, med få och dåliga vapen. Genom ett under lyckades man driva den syriska armen på flykten. 

Nu behövde templet städas och renas. Minorahn, vars ljus alltid skulle brinna, måste tändas, men den helgade oljan som fanns i ett litet krus skulle bara räcka en dag. Och ännu ett under skedde! Oljan räckte i åtta dagar och man hade då fått fram mera olja.

Du hörde orden: enhet, religion, förbud, sekularisering...

🎅🌞👸🐷🙏👹👀 

Jag vet varför JAG firar jul, men jag vill också att vi är medvetna om de krafter som vill förändra och ta bort det vi ser som "Jesus is the reason for the season". När man på en skolavslutningen ändrar texten till sången "Nu tändas tusen juleljus" - ja, då har något allvarligt hänt! Julfirandets utsprung suddas ut och är påväg att bli något annat.

 

 

 

 

 

Så har det varit Lucia idag! Kanske du sett på TV, eller haft besök av Lucia, tärnor, tomtenissar och pepparkaksgubbar på ditt jobb? Varje år vid samma tid, våra traditioner.

Ännu ett varv runt solen.

 

Själv minns jag när jag var med i skolans uttagning av Lucia på högstadiet. Det blev Karin, en lång stilig tjej som blev skolans lucia, och jag med mina 153cm hamnade bland tärnorna. 

Under våra då nästan 20 år på Livets Ord, hade vi aldrig haft något Luciatåg. Det var liksom aldrig tal om det... Men ett härligt ljuståg med sjungande barn hade blivit en tradition i vintermörkret på luciamorgonen.

✨🎄👩‍👩‍👦‍👦👩‍👩‍👦‍👦👨‍👨‍👦‍👦👨‍👩‍👦‍👦👨‍👨‍👧‍👧👨‍👨‍👧‍👧👩‍👩‍👧🎄✨

Men så händer något i vår matsal(2006 tror jag det var), och ett luciatåg från gymnasiet kommer in och sjunger för våra elever. 

Och jag satt där lite chockad och undrade: "får vi göra såhär...?"😳

 

Nu är jag kanske ute på lite "hal is" 😉, men jag är påväg åt ett litet annat håll nu i mitt resonemang. 

Så, vi fortsätter!

 

Det finns en högtid som vi inte har kunskap om och vi inte känner till så mycket kring, men en högtid som Jesus vandrade hela vägen från Gallileen till Jerusalem, för att fira mitt i vintern.

Chanuka - vinderhögtiden - en ljushögtid!

 

✨👑✨

✨

 

Bakgrunden till den tidsmässigt, är att ett stort under hände mitt emellan gamla och nya testamentets epoker. Efter fyrahundra år får Israel tillbaka sin självständighet. Man har genomlevt en tid av hellenistiska krafter som försökt tillintetgöra Herrens Ord genom att pressa på grekiskt tänkande, seder och bruk. Man var förbjuden att fira sina högtider, och en zeusstaty sattes upp i templet, och en gris offrades på altaret...

 

Nu var måttet rågat och man startade ett uppror - och vann en helt övernaturlig seger!!!

Efter denna tid av förföljelse kan man nu fira segern, att man återfått sitt tempel och sin frihet. Längtan till templet var så stark att man, fastän man bara hade olja tillräckligt för en dag, ändå tände den stora minorahn.

Och ljuste skulle inte få slockna.... 

Då gjorde Gud ett under! Fastän det skulle ta åtta dagar att få fram mera olja, räckte den olja man hade i åtta dagar. 

Jesus firade detta mirakel tillsammans med sina landsmän. Och firandet fortsätter i vår tid.

 

Om inte detta hade hänt (allt finns profeterat om i Daniels bok kapitel 8 och 11 att det skulle ske) hade inte Guds Ord överlevt och templet inte varit tillgängligt för Guds Ande att dra in i, som profeterna förutsagt.

I min värld känns nu Lucia väldigt avlägsen. Men.. det ena behöver kanske inte utesluta det andra...

MEN: Tänk om vi kunde förstå denna ljusets högtid, med Jesus som proklamerar att han är världens ljus.

 

Så sitter jag här med ett och annat av traditioner och rutiner som läggs till i mitt liv. Mer eller mindre väsentligt. Kaffekoppen jag vill dricka mitt morgonkaffe ur, och tomtefamiljen som pryder sin plas på fönsterbrädan vid jultid.

 

Det finns många gränslandskap av traditioner. De bär med sig minnen och ger oss hållpunkter i tillvaron. Men visst är det väl ändå märkligt att vi missat detta stora under som hände 165 f.Kr.? 

Utan denna händelse hade inte fortsättningen kunnat ske....!!

/Eleonora 💞

 

Är det vardag eller helgdag? Jag förstår inte, ingenting stämmer...!

Och jag förstår inte varför jag inte köpte en judisk almanacka....!! 😮

Året var 2000 och vi hade flyttat till Israel på sensommaren. Efter någon månad började de minsta barnen 4 och 6 år gamla, i Israelisk skola. Inte kunde de (och vi vuxna också för den delen) språket. 

Och inte förstod vi varför skolan var stängd lite nu och då...

 

Nu har vi kommit fram till den sista av alla hösthögtider, och avslutningen av deras "kyrkoår", sukkot - lövhyddohögtiden. En glädjehögtid som ska firas i sju dagar och man ska bo i lövhyddor för att minnas uttåget ur Egypten. Men inte bara det...

 

I år började sukkot i söndagskväll (måndag), 17 oktober och avslutas nästa söndag. Det är i deras sjunde månad (1 Kung 8:2). I samma månad, för ungefär tretusen år sedan, flyttades arken in i templet, och Herren själv uppfyllde huset. 

Gud själv tog sin boning mitt ibland sitt folk! SUKKOT!

 

✨☁️✨

✨☁️✨

 

Det är den sista vallfärdshögtiden för året, Sukkot, lövhyddohögtiden. 

 

Folket har sin tradition i hemmen. Man sover ibland och äter i sin lövhydda, för att minnas sitt ursprung.

I templet levde man med erfarenheten av att Gud hade tagit sin boning mitt ibland dem. 

Och man offrade mera än vanligt! Då ska du veta att det hebreiska ordet för offer betyder "komma nära". 

Prästerna delades in i tre grupper. Ena gruppen tog hand om offren i templet. En annan grupp gick till Motzadalen vid östra tempelporten, för att skära pilkvistar och bära dem till templet. 🌿

Den tredje gruppen leddes av översteprästen som gick med en grupp präster genom Vattenporten till Siloamdamen, för att under sju dagar hämta" levande vatten" i en guldkanna. Medans man gick sjöng man "Med fröjd ska ni ösa vatten ur frälsningens källor". Sedan gick man tillbaka till templet och öste vattnet över altaret.

 

Pilkvistarna arrangeras som en sukka kring altaret. Vaje dag gick man ett varv kring altaret för att sista dagen, den sjunde, gå sju varv. Än idag har man den traditionen i synagogan, men då går man runt "talarstolen".

Det påminner om Jerikos murar. Man har lämnat öknen för att nu komma in i det förlovade landet. Hoshanah Rabbah, det stora Hosianna, det stora FRÄLS OSS! De uttalade domarna på Yom Kippur verkställs och portarna stängs slutgiltigt.

Den sjunde dagen är också dagen man ber till Gud om regn. Regnet som ger förvissningen om en god fortsättning och framtid.

 

 

🍃🌿🌿🍃

🎶

 

 

💦

💦

 

 

🌿

🍃

 

Sakarja 14:16, talar om en tid när alla kommer att dra upp till Jerusalem för att fira lövhyddohögtiden. Hur och när det sker, känns i dagsläget väldigt avlägset. Men vem vet...

Det vi nu kan få göra, är att förtröstansfullt blicka framåt och se att vi har en underbar framtid att se fram emot med vår Frälsare och Messias. En helt ny tid där Guds fullkomliga försörjning helt omsluter oss. 

 

Ja, sedan var det också frågan om det var vid sukkot Jesus föddes...?

Sukkan, som Jakob kallade sin boskaps hydda för, var kanske en krubba... 1Mos. 33:17

Herdarna på ängen hade ännu inte fört in sina hjordar under något skydd, som man gjorde från november och framåt under vintern.

Att kalla till skattskrivning var ju en perfekt tid, nu när alla ändå skulle gå upp till årets sista vallfärdshögtid.

Och så hade folket ju även gott om inkomster efter årets sista skördar....

 

Men, i bibelns väld är födelsedagar inte så viktiga att fira. Annat är det med Herrens högtider!

 

De tre stora vallfärdshögtiderna:

✔️ Påsken var den första skörden, kornskörden - Jesus

✔️ Pingsten var veteskörden - De första kristna, församlingen

✔️ Lövhyddohögtiden, sukkot, var årets slutliga skörd av allt annat  - Slutskörden vid tidens slut

 

Vi lär oss mer och mer i våra frikyrkliga kretsar - förhoppningsvis. Och det är helt nödvändigt.

Vi  uppmärksammar det som inträffat - och det som är påväg!! 

Snart kanske det är dags att fira också, som det står skrivet om....

 

/Eleonora 💞

 

 

 

 

Låter inte det bekant!?! Något av församlingens kamp och överlevnad under årtusenden, som är påväg att avslutas.

 

Enligt deras tradition är detta dagen när Mose kom ner från berget andra gången med stentavlorna, och hans ansikte var skinande för han hade mött Gud. Efter avfallet med guldkalven var det nu dags, efter ånger och omvändelse, att pånytt överlåta sig till en nådefull Gud.

I synagogan läser man Jona bok, och hur han flydde bort från Herrens ansikte. Jona budskap var, att om 40 dagar skulle ödeläggelsen komma över Nineve om de inte omvände sig.

Världens älsta missionsskrift om en räddningsaktion för hedningar... Och judarna börjar sin process av omvändelse och förlåtelse 40 dagar innan Yom Kippur, vid 1:a Elul.

 

👥

👤

 

Vår överstepräst, Jesus, antog mänsklig gestalt, ödmjukade sig och offrade sitt oskyldiga blod.

 

♛

♛

 

Ett märkligt offer och ritual gjorde man också vid detta tillfälle varje år. En bock offrades, och en annan, syndofferbocken, skickade man ut i öknen med en röd ulltråd knuten runt ena hornet. Samtidigt fästes en likadan tråd vid tempelporten. När syndoffersbocken dog i öknen hände något märkligt! Tråden vid porten ändrade färg och blev vit (Yoma 39 a,b, judisk historisk skrift). Ett tecken på att synden var sonad.

 

☁️

☁️

 

Enligt judiska skrifter skall detta ha inträffat fram till ca. 40 år före templets förstöring som var år 70, för att senare aldrig inträffa.

Lite intressant är det ändå...

Ett fullkomligt offer!

 

/Eleonora💞

Man har försökt skapa en månkalender som ska stämma med månens olika faser, men helt rätt är det inte alltid

- men nästan...🌑🌒🌓🌔🌕🌖🌗🌘

Basunklanghögtiden, Yom Teruah, day of Shouting, är annars det man kallar denna högtid. 3Mos.23:23-25

 

Jag blir helt farscinerad av det som göms i deras historia, att jag inte kan bortse ifrån att det är något mycket speciellt som vi i våra karismatiska kretsar inte har en aning om. Tyvärr finns det de som bortförklarar och avvisar allt detta. Man har ju hört om dessa "faliga trender att det finns de som vill vara som judar..." Tyvärr kanske det är så att man utestänger något som kan ge djupare förståelse och insikt i ett och annat. 

Vi är ju ändå "bara" inympade...

 

Det märkliga med denna dag är att det står inte varför man ska fira den och vad syftet är. Man ska minnas och man ska ropa, och man ska  hålla sabbatsvila. I ordet Teruah finns betydelsen att ropa, klappa, sjunga högljutt vid shofarens ljud. Att prisa Gud högljutt på olika sätt.

Under babylonska fångenskapen började man använda deras namn på månader, och när babylonierna hade sitt nyår, Akitu, råkade det sammanfalla med judarnas högtid som var lite oklar vad den egentligen handlade om. 

Och nu tar amerikanska judar seden med presenter och ett träd till Chanuka, som infaller nästan samtidigt som julen...

Here we go! Känns det igen??!

Inom judendomen ses Rosh HaShana som domen dag, men man litar på Guds nåd som då gör denna dag till en fest och glädjedag. Man tänker sig att himlens port öppnas denna dag, för att om tio dagar stängas sent på Yom Kippur, försoningsdagen. 

Varje månad representeras av en av de tolv stammarna. Denna månad är det Dan, och den står för dom.

 

Första, sista och stora shofaren är något som nämns inom judendomen. Den första shofaren är vid pingst, den sista shofaren vid Roch HaShana, och den stora shofaren blåses på Yom Kippur, försoningsdagen. 

 

🎶 🎺🎶
Vi ska inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas,

🎶🎺🎶

 

Eftersom Rosh HaShana är den enda högtiden som infaller den 1:a i en månad, var det inte så lätt att veta när man skulle fira denna dag. Man väntade på att den svaga månskäran skulle visa sig för att veta när det var dags. Därför brukar denna dag även kallas för "den gömda dagen".

 

 🎺

Det är märkligt - ett stort hus är bra att ha i dessa tider! 😅

När vi flyttade till Israel var Kaleb 4.5 år gammal och det var sensommar. Kaleb skulle börja förskolan och Ester första klass. De äldre pojkarna läste via Sofia distansundervisning. 

Kaleb var snabbast av oss alla att lära sig språket, få vänner, och bli en del av en ny kultur. Han sov ofta över hos kompisar från fredag till lördag, och var med på deras sabbatstraditioner med kippa, ljus och mat, och lärde sig deras högtider att längta till. Purim var nog roligast, för då fick man klä ut sig och äta en massa kakor, Hamans öron. 

Men det var inte så självklart enkelt för oss att förstå alla hösthögtider när vi just flyttat ner. Det var som ett lotteri! "Är skolan öppen idag eller inte.."? Det pågick i några veckor och vi fick ingen klarhet i hur det fungerade. "Vi tar det efter högtiderna" var ett svar man kunde få när man behövde få något uträttat t.ex. i hemmet.

 

Och nu börjar det igen - i Israel...

 

Det har gått en lång sommar utan festligheter. Sist var det vårhögtiderna Pesach (påsken) och Shavuot (pingsten). Högtider som har fått sin fullbordan med Jesu död och uppståndelse, samt den helige Andes utgjutande. 

Och hösthögtiderna väntar också på sin fullbordan efter en lång torr sommar....

Och det var det här med Guldkalven också....

Och det är en profetisk tid....

 

Shavuot på våren, var den högtid när Israels barn fick del av sin Torah, undervisning (och inte lag som är en vanlig missuppfattning), på stentavlor, (cirka 1400 år senare  skrevs det in på hjärtats tavla när den helige Ande kom), och Mose gick nu in i härlighetsmolnet på berget Sinai, för att upptäcka när han kom ner från berget, att Israels barn hade gjort sig en guldkalv. Man hade blivit less att vänta på Mose, så man fixade till lite själva

- och den undervisning man fått började få egna uttryckssät....

 

Nu kom en lång period för Mose av bön och fasta i ett ökenlandskap. Hur skulle folket kunna vända tillbaka till sin Gud efter sitt stora avfall?! Det hade blivit ett rörigt religiöst landskap, där "det som känns bra för dig" hade gått och blivit deras sanning.

Och parallellerna känns bekanta....

Kyrkohistoriens och det sekulariserade samhällets utveckling....

 

 

Idag 1:a Elul, söndag 4:e september i år,  börjar något som kallas för teshuvah, bland det judiska folket. Shofarhornen börjar ljuda i de religiösa kvarteren varje dag (förutom på sabbaten)  i en månads tid fram till Roch Hashana ( basunklanghögtiden), och därefter även fram till Yom Kippur, totalt  i 40 dagar.

Det handlar om att vakna upp och vända tillbaka! Återvända till Gud och hans värdringar, för att sedan få del av hans frälsande nåd och uppleva en evighet med Gud, som de övriga hösthögtiderna handlar om.

 

 

En judisk liknelse berättar om en kungason som varit långt hemifrån en längre tid. Fadern sände ett meddelande om att han vill träffa honom, men sonen tyckte det var så lång väg tillbaka, och tiden hade ju bara gått...

Svaret han fick var: "Gå så långt du kan. Jag kommer och möter dig påvägen".

 

Teshuvah är tiden att återvända.

Återvända bl.a. från sina egentillverkade guldkalvar. De som kom till i ett ökenlanskap, och i en preiod av lång väntan. Det som blev ett substitut för det äkta...

Shofarhornen har börjat ljuda strax innan högtiderna börjar.

Det är profetiska tider!

 

🎶🎺🎶

✨

eller som nr. 284 i Segertoner med text av Fanny Crosby:

 

🎶🎺🎶

 

✨

 

/Eleonora 💞

Hej alla kära vänner i sommarvärmen! 🐝☀️

Nu njuter vi väl som aldrig förr - eller hur? 

 

Nu mitt i värsta sommarhettan där nere i Israel, finns en parallell som hände  precis kring denna helg mitt i sommaren för ca. 3500 år sedan, som jag vill koppla till vår tid. En smältdegel som drevs fram ur frustration, avsaknad av tålamod, tristess, och otålighet att inget händer  - mitt i ökenhettan på 45 grader. Och historien vill så gärna upprepa sig - även om vi inte har 45 grader varmt.

Det handlar om guldkalven, du vet...

 

Israels barn, med ca. 2 miljoner människor, hade varit med om undret vid uttåget ur Egypten, där lammets blod räddade dem alla. Under den högtiden, pesach, 1500 år senare ser vi hur Jesu död, Guds offerlamm, ger oss frihet ifrån syndens fångenskap, genom Jesu blod. Det är den högtid vi kallar för påsk.

40-dagar senare får Israels barn ta emot sin Torah, som lär dem hur de ska leva som Guds folk, på en högtid som kallas shavuot. Och 1500 år senare på shavuot, pingsten, får man uppleva hur Gud skriver sitt ord, Torahn, i deras hjärtan genom den helige Ande.

Vilka intressanta paralleller! 

Den sista av de tre högtider Gud talat till dem att fira är sukkot, lövhyddohögtiden, som påminner om hur Gud ledde dem ut ur öknen in i det land Gud lovat dem. Den kommer också med tiden att få sin parallell för oss. Och då talar vi om evigheten!

 

Från pingst fram till höstens löhyddofest var det en lång ökenhetta (som dessutom varade i 40 år), där olika faror och utmaningar väntade och lurade runt hörnet. 

Efter allt underbart de fått höra om det förbund Gud ville sluta med dem på berget Sinai, säger folket: "Allt vad Herren har sagt vill vi göra och lyda" (2Mos. 24:7), och så går Mose upp på berget. Efter 40 dagar har Gud talat färdigt med Mose - och foket har blivit less att vänta... 😰

 

Lite egna ideer, trixande med folkets guldsmycken, och en avfällig präst som hade släppt greppet (32:25), var allt som behövdes för att börja förleda en hel nation på villovägar. En guldkalv var tillverkad, och det lät ju så bra: "Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land." (32:4), sa man. Aron, prästen, sa lite till också: "Jag kastade guldet i elden, och ut kom denna kalv". Mose sa: "Herre varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du har fört ut ur Egyptens land med stor kraft och stark hand?" Det var ju nästan samma ord som folket sa...

Nästan!

 

När Mose är påväg nerför berget slår Josua följe med honom. 

 

👹👼👺

🎶

 

Visst är det märkliga versar! Josua hör krigsrop och Mose hör sång. Det är nästan så man tycker det vore tvärtom.

Det som är hemligheten i detta, är deras uppväxt.

Josua, som vuxit upp i judisk miljö, var van vid att höra folkets sånger, så detta var helt obekant för honom - och det lät som krigsrop i hans öron. 

Mose var uppvuxen och fostrad mitt ibland Egyptiernas och faraos avgudadyrkan. Sången och musiken där hade en andlig oren dimension - och det kände han igen från avgudatemplen.

 

Ojojojoj...!!!

 

Vi har också passerat påsk och pingst i vår parallellvärld. Eller så kan vi säga pesach och shavuot. Ökentider för den kristna kyrkan har gjort sig påmind lite nu och då - och GULDKALVEN den har fått blänka i ökensolens hetta.

 

😤

⚡️

 

Framåt hösten kommer Yom Kippur. En dag av fasta och bön, som ligger några dagar innan sukkot, lövhyddohögtiden.

En helt nödvändig dag - för att komma vidare...

 

 

 

 

Ibland kan ett och annat bli rörigt och lite för mycket. Då är det gott med ett ord från himlen som hjälper till att lyfta blicken:

 

 🙏

🙏

 

En liten missberäkning, feltolkning och ett förhastat beslut kan verkligen ställa till det. Och man önskar att det var ogjort. Det kommer att bli åtgärdat - men det tar tid. 

Tre steg framåt, för att sedan bli två steg bakåt...

 Så har vi det hela tiden, i generation efter generation. Felberäkningar som håller oss tillbaka, eller förhalar det som vi ser som mål framför oss. Ibland ger det konsekvenser för en dag, och ibland ännu mera tragiskt för generationer framöver.

 

Så blev det för det judiska folket, och vi lider fortfarande av de feltolkningar som begicks de första århundradena i vår tideräkning.

Judar och kristna.

Ersättningsteologin.

Precis som vi lär våra svenska barn om svensk historia, ska ju dessa judiska barn känna till sin historia. Oj, så mycket de har att lära sig och känna till, och det är helt nödvändigt för att förstå händelseutvecklingen som hela tiden sker.

Jag känner att jag behöver känna till historia - för att förstå vår framtid som kristna - och jag har skrivit en del kring detta tidigare i vår, så här kan du läsa lite tidigare inlägg:

 

 

Problematiken började främst när romerska hednakristna blev pressade att antingen vara lojala mot sitt eget folk eller sina judiska trossyskon under de första århundradena. Sprickan blev ett faktum och ersättningsteologin började ta form där kyrkan ansåg sig vara "det nya Israel". Allt judiskt hade blivit motsatsen till kristet och nu hade kyrkan på 300-talet börjat forma sin teologi utifrån detta.

Hedendom med sin kultur blandades in, men trots att det klart och tydligt fanns bibliska rättesnören att följa, valde man att blanda in bl.a. Sol Invictus - solguden - i nya högtider. Man gjorde även andra sammanblandningar med hedniska fester. 

 

 ☀️🌔✨

📖

 

 Guds tanke var att himlakropparna skulle vara ett teckan på tider, dagar och år (1Mos.1:14), och ett sätt för Gud att kommunicera med oss, och inte något i vår religionsutövning.

 

År 135 hade nästan alla judar fördrivits från landet av romarna, och templet var nerbränt sedan år 70. Landet fick nu heta Palestina och med tiden blev det muslimskt.

År 1095 beslöt påven att man skulla återta landet från muslimerna och stoppa Islams utbredning. Genom att delta i dessa korståg som man nu startade, kunde man få sina synder förlåtna av påven på samma gång. Detta "kristna område" var något som varken muslimer eller judar skulle ha någon del i - ansåg man... 😖

I den föreställningsvärden levde den Ryske tsaren kvar, tillsammans med rysk ortoxa kyrkan, och den öppnade även vägen in i vår tid för Hitler och nazisterna. Så länge Hitler försvarade den katolska kyrkan lovade Rom att stödja Hitler. Tyvärr var en stor del av den protestantiska kyrkan inte så mycket bättre...

Den amerikanske författaren och poeten Ogden Nash sa:

 

 🌈

 💣🔫

 

 Visst kan man väl undra hur det står till med allt, efter att ha fått ta del av lite historia. Vad har vi släpat med oss av fördomar, och vad har vi gjort oss av med, av det som var tänkt vara en vital del av tron?

 

 

Det nya förbundet slöts med judar - inte kristna!

 

 📖

📖

 

Men vi får ändå vara med!

 

🍃 🍇🍃

🍇

 

Och det står "rot" och inte "rötter"....

 

Men varför är det så viktigt att skriva och läsa om detta?? Kan vi inte bara fortsätta som vi gör...?

 

 

 

 

Vill vi se väckelse i landet, handlar det inte bara om mitt eget liv, min församling eller samfund. Inte ens reformationen som ska fira sitt 500-års jubileum.

Nej, vi måste gräva ännu djupare....

 

Och det har redan börjat hända något i olivträdet!

Skaror av judar blir nu åter inympade i olivträdet.

Det är en väckelse pågång som vi nästan håller på att missa....

Det händer NU!

 

 

 

 En del fakta i denna bloggpost har jag hämtat från denna bok.

Jag hittade ett intressant klipp om ett modernt exodus i vår tid. Israelerna firar just nu uttåget ur Egypten som hände för nästan 3500 år sedan. Drömmen lever starkt vidare. 

 

Söndagkväll och helgen är över. Nu går jag in i min fjärde sjukskrivningsvecka och den behövs den också. Sakta men säkert går det framåt och nu får jag se de små rörelserna jag gör med handen som lite träning.

👌✊✋👊💪☝️👍👎✊👍 Haha....

http://inmylivingroom.se/2016/april/dags-for-reformation-2.html 

Detta inlägg är lite längre, MEN OHHHH SÅ INTRESSANT!!!!!!! 😆

Jag vill berätta lite mera kring den judiska påsken och symboliken kring den, kopplat till kristendomen. 

De är mitt uppe i den just nu, och då tycker jag det passar att ge den lite uppmärksamhet.

När vi flyttade till Israel år 2000, hade jag inte så mycket kunskap om landet och dess seder, och när vi flyttade tillbaka till Sverige fanns många nya intryck och upplevelser med - men ännu inte så mycket förståelse. 😳

 💦✨💦

💧 

 ✨

 

Som sagt...

I fredags var det den stora förberedelsedagen för judarna och på kvällen dags för sedermåltiden, till minne av uttåget ur Egypten, den dag när Jesus samtidigt för 2000 år sedan blev korsfäst. Den 14:e Nisan, enligt den judiska kalendern som Gud en gång gav till sitt folk.

 

Men det var något annat också som man gjorde denna dag. Man började förbereda en ritual som skulle ske i templet efter sabbaten. Man gick ut till kornfältet för att binda ihop knippen av kornet när det fortfarande stod på rot. Det skulle användas som ett viftoffer i templet, ett förstlingsoffer, för att Gud gav livet.

Kornet som fick falla i jorden för att dö, hade nu gett riklig skörd...🌾🌾🌾

 

Igår, lördag var det deras Påsksabbat - en helig sammankomst - som i år också råkade sammanfalla på deras vanliga veckosabbat. 

 

 🍪🍘🍪

 🍘

 

Och nu söndag är vi framme vid tillfället man skulle gå in i templet med kärven.

 

🌾

 Det är dagen vi i vår kultur kallar påskdagen - och JESUS uppstår!!

 

 🌾

 🌾

 

Paulus som kunde sin bibel, använde dess symbolspråk ofta, för att visa på att allt hänger samman. Det finns i Guds Ord en tråd, en plan som visar på dåtid, nutid och även vidare in i framtid. Det finns där insprängt i Guds Ord lite överallt. Men eftersom bibeln oftast under århundranden inte haft den möjligheten att uppenbara en del skriftställen, p.g.a. felaktig tradition och förbud att läsa skrifterna, tror jag nu på en fantastisk tid när Guds Ord kommer att uppenbaras som aldrig förr.

Vi har löften om det, för den här tiden, men det kommer inte att gå av sig själv.

"Judarna - det packet, skulle man ju inte ha att göra med", enligt Konstantin, som nu började diktera kristendomens utveckling under 300-talet.

 

Många frågar och undrar, för det låter ju lite märkligt - hur man än försöker räkna dagarna.

Säger endel.

 

 ☀️🐳🌙

 🐳

 

Nu gör vi ett litet tankeexperiment men hjälp av matematik. 

Dagar: 1+1+1=3

Nätter: 1+1+1=3

 

Jesus åt sedermåltiden på onsdagkväll. På torsdag 14:e Nisa, var det korsfästelsen och den stora beredningsdagen. Fredag blev påsksabbaten som vi läste om i 3 Mos 23:6-7, som skulle infalla dagen efter, och lördag är deras veckosabbat. Det kunde alltså ha varit en dubbelsabbat det året, eftersom påsken infaller olika dagar varje år. På söndagen är det uppståndelsen och viftoffret i templet.

Nu är vi då framme vid 17:e Nisan.

Jag kan inte helt säga att det är så, men logiken tycker jag blir tydlig. 

 

När man på 300-talet ändrade kalender, så tror jag att man slarvade sig i genom detta. 

 

Hmm.....😐

Oj..........😰

Men.......😩

Man kan ju undra - rör det mig....? 😳

 

Guds välsignelse över dig! 

Må Herrens ljus upplysa våra hjärtan, att förstå hans Ord.

 

/Eleonora 💞

 

Så var det då Nisan den 14:e. Idag! 

?? 😳😴😮

Tyvärr är det inte många som har koll på vad det betyder - men det är kring detta ALLT kretsar.

 🌕🍷🍷🍪🍷🍷🌕

 🌕

 

Men vi firade ju påsk för en månad sedan..?

 

Ja, att fortsätta bygga kyrka på den grunden kan bli hur tokigt som helst...😰

 

Om vi nu använder oss av den kalender som Gud gett till det judiska folket, kan vi se att detta är en intressant historisk dag idag, som både vi kristna och judarna har gemensam.

 

Denna dag firar judarna fortfarande, till minne av slaveriet och uttåget från Egypten. Efter alla tio plågor, som var segrar över egypternas olika avgudar (!!), får de uppmaningen att slakta ett lamm, stryka dess blod på dörrposten och äta lammet och brödet som man inte hunnit jäsa, det osyrade brödet. 

Och traditionen lever vidare...

 

På Jesu tid offrades det 100 000-tals lamm i Jerusalem. På morgonen vid niotiden bands översteprästens lamm fast vid altaret, och vid tre-tiden slaktades det och prästen säger: "Det är fullbordat". 

Sedan var det dags för de flesta judarna med sedermåltid, med det slaktade lammet.

 

En del firade sin sedermåltid kvällen innan 14:e Nisan. Det finns en passage i texten om att fira "mellan aftnarna". Det var vad Jesus och hans lärljungar gjorde. Man kan förstå att det var enormt antal lamm som skulle hinnas med att slaktas, och därav denna praktiska del.

 

Israels barn får nu uppleva friheten.

Och vi - som är inympade i det sanna olivträdet, bekänt Jesus som Herre och frälsare - får ta del av det Jesus erövrat till oss.

 

Så fantastiskt!!! 🙏

 

Röra till kalendern, förlöjliga högtiderna och även sammanblanda dem med annat. Det gick tyvärr så långt att romerska kristna kallade högtiden för "Easter", ett äldre namn på en hednisk romersk vårfest.

Men förstås, man undanhölls ju från att läsa bibeln. Och värre blev det. Den lästes tillslut på latin inför ett folk som inte kunde språket....

Dags för reformation!! 👊

 

/Eleonora 💞

 

 

 

 

Det har gått tio dagar nu... och vad har vi pysslat med sista tiden?

Tio dagar in på det nya året...📆

Och idag - onsdag - är det den absolut största och viktigaste högtiden!

Blir du lite förbryllad över vad jag skriver? 👀

 

En dag av självransakan, enkelhet och fasta. En dag som även den sekuläre juden uppmärksammar. Man har under ett antal dagar reflekterat över hur det gångna året har varit, och så försöker man göra upp med varandra i saker man brustit. Det handlar om att säga förlåt, göra upp och resa sig igen, för att ta nya tag. 

 

 

Allt ihopa var Guds ide´ från första början. Människorna virrade på, i sina tillkortakommanden och sin ogudaktiga livsstil - och i allt detta sträcker sig Guds hjärta ut, för att få möta sin skapelse och sina barn som han älskar och vill ha gemenskap med! Han ville se till att det skulle finnas en dag, ett tillfälle, när människan skulle tänka till lite extra, och de skulle ges möjligheten att "trycka på resetknappen" - om du förstår vad jag menar. En ny start på det nya året.

Gud ville ge möjlighet till att återupprätta kontakten med honom - en helig Gud.

Denna dag fick bara översteprästen gå in i det allra heligaste, för borttagandet av folkets och nationens synder - och det bara en gång per år!

 

Efter att ha bott i Israel några år blir jag varje år påmind om denna dag. Allvaret, högtiden, överlåtelsen....

I 3 Mos. 23 står det gång på gång om detta:

 

Men så händer något dramatiskt i historiens gång:

 

🌾❤️🌾

🙏🏼

 

För femton år sedan kom vi åkande i rulltrappan på ett av Jerusalems största shoppingcenter. Vi hade bara bott i landet ett par veckor så allt var nytt, okänt och obegripligt.

Nedanför rulltrappan bjöd man på äpplen doppade i honung - och varför det...?

🍏🍯🍎🍯🍏

Det var dags för det judiska nyåret och för oss var det bara att hänga på och försöka förstå hur allt skulle gå till.

Här har jag skrivit  i förra årets blogg, om varför och hur man firar Roch hashana. Ta dig gärna tid att läsa igenom detta.

 

Idag kommer bilder upp i mitt FB-flöde från bl.a.mina vänner i Israel. Man önskar varandra ett gott nytt år, L´shana tovah metucah, och nu börjar en lång period av många helger. Det är fest, allvar och högtid i landet. 🇮🇱

 

🌾🌱🌾🌱🌾

🍃

 

Man skulle låta jorden vila, och man skulle ha sparat tillräckligt mycket säd, så att man skulle klara av det året.

Efter sju sådana sjuårscykler (49 år) skulle ett jubelår komma.

Eftersom man inte riktigt tog Guds tilltal i akt så hamnade man så småningom i krisläge. Folket fördes bort i fångenskap till Babylon, så att jorden kunde få vila alla dessa år man inte hade tagit Guds uppmaning på allvar.

Man fick helt enkelt betala i efterskott för att man inte tagit Guds tilltal på allvar. 

 

🍂🍂🍀🍂🍂

🌱

 

Den tid vi nu går in i under september månad är oerhört intressant! Jag får se hur mycket jag hinner med att skriva kring detta, men jag har tidigare skrivit om bl.a. blodsmånarna.

Här finns en länk där jag tidigar skrivit om olika tecken i tiden som nu blir alltmera aktuellt.

 

Men åter till sabbatsåret...🌿

När jag bodde i Israel kom jag i kontakt med en del föräldrar till våra barns skolkamrater. Några var lärare andra var militärer. En av dessa föräldrar läste då konstvetenskap på universitetet. Hon var lärare och hade nu kommit till sitt "sabbatsår," där hon fick möjlighet att förkovra sig på ett område som intresserade henne.

Varje år avsattes det en del av hennes inkomst, så när hennes personliga sabbatsår inträffade fick hon 70% av sin lön för att studera något hon själv valt.

Hennes man som var militär, skulle få hela sin summa utbetald när hans sabbatsår inträffade, för att själv planera sitt år. Kanske resa...

En modern variant av sabbatsåret...🇮🇱😊

Inte undra på att vi blir sjukare och sjukare, och vi har ett jordklot som vi utarmar mer och mer. Och klimatkonferenser planeras...

Skulle alla jordens människor leva med vår standard som vi har i Sverige, skulle vi behöva 3,4 jordklot.

Och tar vi USA:s levnadsstandard för hela jordens befolkning behövs det 5.3 jordklot!

🌍🌑🌎🌔🌏

Ja, det ser ut som om vi också kommit till en återvändsgränd - precis som Israels barn - när de inte aktade på Guds tilltal om att låta både kropp och jord få vila emellanåt.

 

 

Idag, söndag 13 september, har vi den sista dagen i den judiska kalendern - 29 elul. I kväll vid solnedgången börjar det nya året - 1 Tishri. Och en partiell solförmörkelse...

 

Och även finansvärden talar om sjuårscykler - precis som årsveckorna....

Och statestik visar sjuårscykler - samtidigt med dessa...

2008 Den globala finanskrisen

2001 IT- bubblan och tvillingtornen

m.m. m.m. m.m. m.m. m.m. m.m....

 

Ja, så är det!

Om du har ett par timmar ( 😜👍 ) över är det väl investerad tid att se detta YouTube-klipp med John Kilpatrik. Han var pastor i den kyrka med stark väckelse på 90-talet, som kallades för "Pensacolaväckelsen".

 

Så mycket tjäbbel och diskussioner vill kväva Guds tilltal, och vi hör inte det vi behöver höra för denna tid. 

 

Hur det än blir framöver säger jag:

 

⏳🙏🏼⌛️

🙏🏼

 

 

Vi fortsätter att:

1Kor 1: 23-29 

 

Vi sitter alla i samma båt

så låt oss hjälpas åt....

 

/Eleonora 💞

Tänk vad små ögonblick kan innebära - om man vågar fånga dem! 

✨✨

När vi var på flygplatsen  Ben Gurion i Israel förra veckan och skulle kliva på planet, började en israel prata med Curt.

- Kan man köra snöskoter i Sverige? Vet du var..?💬

- Nja... det är lite svårt nu för det finns ingen snö....💦💬

Vid bagagebandet på Arlanda fortsätter samtalet med denne okände israel, Josef, och hans 13-årige son, och vi får deras telefonnummer.

- Hur ska vi få till det? Klart att dom måste få uppleva snö! 😜

Men visst kan man överlämna hela frågan till hotellpersonalen att lösa...

 

Efter några dagar ringer han - från Helsingfors - och försöker hitta platsen där de ska ha den traditionella judiska sedermåltiden. Ja, som sagt, det var inte lätt för oss att veta. Han hittade tillslut dit - även om det blev lite för sent de kom fram...😅

 

Och så igår, annandagpåsk, hade Curt fixat hela upplägget för dem. Direkt från finlandsbåten, till tåget till Uppsala, och så vidare.

Och det fanns ju sjöar överallt efter vägen..!!😯

Uppe i Hassela skiresort finns skotrar att hyra, pimpelfiske och mat i ett tält ute på isen. Äventyrsmästarna försåg även med overaller, skor och hjälmar.

 

Kanske en dag vi får möjlighet att besöka dem i Askelon, nära Gaza...💞

 

Intressant att se när kulturer, människor och geografiska platser möts: 

• Svenska och hebreiska.
• Limpa och Matzabröd
• Sjöar och öken
• Kyla och värme
• Curt och Josef
• Hassela och Askelon
• Sova och vara vaken...

Det låter lite som det jag läste ut bibeln denna morgon, ifrån Predikaren.

 

 📖⏳📖

 ⏳

 

och kanske även en tid att sova och en tid att vara vaken...

 

Kanske du är "soldaten" som det har ställts fel - eller för stora - krav på i livet, vid fel tid och fel tillfälle..? 

 

Finns det en "Israelisk armé" du tillhör, som ger dig utrymme - för att klara av det du verkligen ska göra..?

Men ändå vet vi att när det väl gäller - då är vi vakna! 😆

Men att alltid göra sitt bästa - nej det orkar vi faktiskt inte alltid.

Så ofta har vi inte hört:

- "Bara du gör ditt bästa så..."😧

Är det därför så många är utmattade, utbrända och allt vad det heter..?

Måste vi alltid vara så effektiva, duktiga och uppdaterade..?

Predikaren talar om att allt är meningslöst - om vi inte har det så!

Intressant...........

 

/Eleonora💞

 

Jaaa!!! Det var det jag visste, det finns många hemligheter bland stenarna och i sanden...😛

Det regnade lite när vi åkte, som det kan göra någon gång i bland, men det var inte mycket.

Idag avslutade jag boken, "Israel - landet som berör" av K.G. Larsson - för andra gången. Jag läste den förra året och var helt upprymd över den. K.G. Larsson är predikant. lärare och har guidade resor till Israel. Nu när jag läste boken igen, blev jag påmind och förstod hur det hänge ihop.

 

En messiansk jude, Simcha Perlmutter, flyttade för några år sedan med sin familj från USA till Israel. De bosatte sig i byn Ir Ovot, som har betydelsen hedmarken.

Han upplevde hur Gud talade till honom om att han skulle finna vatten i öknen och tillslut fick han ett borrföretag som kom för att borra efter vatten. Veckorna gick och man fann inget vatten. Då företaget sa att de nu skulle åka hem, gick Simcha till sin lilla synagoga och bad. Och Gud sa:

 ✨🙏💦💦💦💧💧💦💦💦🙏✨

I dag flödar vattnet med ett självtryck av 1 600 kubikmeter vatten i timmen. Hundratals borrhål finns över öknen och man beräknar att fyndigheten är tre gånger så stor som Döda havet‼️

Sju skördar om året får man och grönsaker och blommor odlas. Det märkliga är att marken i sig är otjänlig, vattnet osar svavel, men kombinationen gör att den jorden är världens bördigaste åkermark idag‼️

Och vattnet är dessutom helande...

 

 🌷🌹🍀🍇🍓🍍🍊🍋🍎🍇🍒🍀🌹🌷

 🙏❤️🙏

 

Detta är ytterligare ett av de tecken Bibeln talar om ska inträffa i den yttersta tiden. Allt hänger samman och historien förs framåt.

I evangelierna talar Jesus om olika tecken - och vi ska inte vara okunniga om detta!

Tecken i skyn - bland sol, måne och stjärnorna (som jag skrev om för ett par dagar sedan här, Himlakropparna signalerar till jorden). Men det största tecknet gäller Israel som folk och nation.

 

Jag kan märka ett oengagemang kring detta - och det är livsfarligt!!

- "Vem bryr sig... Låter överdrivet... Orkar inte..."😐😏😴😶

 

För mig är det upplivande. Jag blir glad och lycklig - för jag ser Guds finger med i tidens utveckling. Han har läget under kontroll och jag får vara med i detta.😊✨

 

 

Det går inte att vara lat och bekväm i den här tiden!!

 

/Eleonora💞