Smarta uträkningar och mänskligt trixande..
Fortsättning från dagboksanteckningarna
Jerusalem april 2002:
Idag är det sabbat, och vi var till parken inne i Jerusalem med Barry och Talli. Där ser man folk som tagit med sig sina grillar, och små tält som barnen kan sova middag i. Här sitter folk hela dagen, och slappar och njuter av ledigheten.
👶👦👮👨💬👩👴👵👱👧👦👮👶💬💬
Pratar, spelar spel, sover...
I går hade vi besök av Björn och Eva Norlin från Sundsvall. Innan de åkte bad de för oss, och Eva profeterade över oss.
Det som kom var bland annat, att Gud investerat mycket i oss, och att vi är pelare. Att vi ska få ljus för varje steg, och ingen fruktan över oss. Även att jag ska ta mera tid själv, och ännu starkare få uppleva Guds kärlek och omsorg. Upprättelse på olika områden.
Mycket kärlek och uppmuntran från Gud!
Innan de kom till oss idag, stod jag i badrummet och funderade, hur det blir nästa läsår.
Kan vi verkligen bli kvar här i landet? Barnen har jobbat, och varit så duktiga att lära sig språket dessa två år, men man vill ju inte att de ska tappa det som de har lärt sig.
Åhh så svårt...
Om det är på samma sätt till hösten här i Israel - eller kanske det är ännu värre - så blir vi nog kvar i Sverige efter sommarledigheten. Curt kan åka ner regelbundet. Vi får väl ha kvar huset, och det finns nog folk som kan bo här.
Kanske Irina, vår sekreterare? I Sverige får vi väl bo i vår lilla sommarstuga.
På kvällen nu när jag skulle lägga mig fick jag detta bibelord från Job 5: 20-27:
💖🙏💖
...han befriar oss i krig undan svärdets våld
och...vi göms undan.
Vårt tält ska stå tryggt
och när vi synar vår boning ska inget saknas.
Halleluja!!
🙏
Lite reflektioner idag - 12 år senare:
Så svårt det är, när man inte ser vägen vidare, och lösningar på svåra situationer man hamnat i. Många gånger rör det kanske hela familjen, eller ännu större sammanhang vi är delaktiga i.
Yttre tryck och omständigheter, och märkliga förändringar som är på gång, leder oss ofta till återvändsgränder. Och så får man börja om på nytt i sitt handlande och resonemang...
Oj, vad vi resonerade och diskuterade hur vi skulle göra. Så tröttsamt!
Eller så handlar man helt irrationellt, och är uppslukad av fruktan, och bara gör något för att göra något.
Man vill se en förändring!
Men det som kommer ut är oftast frustration, fruktan eller missnöje...
Ibland hittar vi vägen vidare på egen hand , medans andra gånger känner vi oss mer eller mindre trängda.
Vad är rätt?
Hur ska jag handla?
Vem kan man lite på...?
Finns det ingen som kan tala Orden - som är fulla av tro och förtröstan?
Orden som kommer från Gud.
Inte smarta uträkningar och mänskligt trixande!!!!
ORDEN..
Jag lät er få läsa en del av en himmelsk uppmuntran, som vi fick, den där lördag kvällen för tolv år sedan. Inte stort och märkvärdigt - men ORDET var där!
Vi behövde det.
Jag behövde det.
Det kändes som om jag höll på att kvävas av trycket runt omkring oss.
Och så kom Orden av liv och uppmuntran, från några bekanta på besök, och senare på kvällen, när jag läste Bibeln, kom ytterligare ett underbart Ord.
Jag vet inte om du fattar vad jag menar - egentligen.
Men det finns "ord" och "Ord".
Jag har tagit för vana, under årens lopp, att skriva ner olika tilltal, och specifika bibelord, jag fått i olika situationer i livet. Det är en källa av kraft och uppmuntran att dra ifrån. Jag ser hur Guds nåd varit där hela tiden, när jag blickar bakåt - trots tider av osäkerhet och tveksamheter, inför olika förhållningssätt i situationer.
I dessa tider av förändringar vi nu lever i:
- Sök ORDET!
Annars är det bara egna försök, till smarta uträkningar och mänskligt trixande.
Inget bra framgångsrecept - faktiskt.
I begynnelsen var Ordet,
och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Han var i begynnelsen hos Gud.
Genom honom har allt blivit till,
och utan honom har inget blivit till.
I honom var liv, och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret,
och mörkret har inte övervunnit det.
Johannes 1: 1-5
/Eleonora 💞
