Pray for the peace
Dagboksanteckningar forts.
Jerusalem våren 2002:
Fick idag veta av vår granne, Moshe, att det var hans bror som var säkerhetsvakten, som dog i den butik Irina var och handlade i. Han stoppade en självmordsbombare från att komma in i butiken.
Ester har gjort i ordning sina pennor hon ska ha i skolan i Sverige.
Hon längtar.❤️🎈✏️✒️✏️🎈❤️
Förra veckan berättade jag om denna händelse här.
Moshe höll på att bygga hus på andra sidan muren, mellan våra hus. Han var där varje dag för att övervaka husbygget, men det hade varit påsk och jag hade inte sett till honom på flera dagar.
När han berättade om sin bror, kändes hela situationen helt märklig.
Hos oss sitter Irina och jobbar i vårt kontor, och bra några meter ifrån vårt hus, har ägarens bror just räddat hennes liv, när han var säkerhetsvakt i butiken.
Alla livsmedelsbutiker har säkerhetsvakter och detta var typ en mindre Ica-butik. Om man besöker ett shoppingmall, så är det kontroll av bilen när man är på väg att parkera. Sedan när man ska in i byggnaden är det en annan kontroll, för att avslutningsvis ha nästa kontroll, när man går in i själva butiken. Här var det en kontrollant.
Denna dag jobbade Moshes bror extra. Vanligtvis var han säkerhetsvakt på en skola, och han hade sagt:
-"Jag ska aldrig tillåta någon komma och ta barnens liv". Han visste vilket pris han kanske en gång skulle behöva betala...
Nu blev han inringd för att vara säkerhetsvakt en fredag, när barnen var lediga - och då och där, hände det.
Självmordsbombaren talade på arabiska till några kvinnor som satt där ute, att de skulle akta sig. Detta uppfattade tydligen vakten, som kunde lite arabiska, och fångade självmordsbombaren i sina armar.
Så small det!💣💣
Med tacksamhet, men med märkligt blandade känslor, tittade jag på Moshe.
Han miste sin bror.
Vår vän Irina, som dagligen ser på Moshes hus när hon jobbar, blev räddad av hans bror.
Han, säkerhetsvakten, hade själv familj och flera små barn...😥
Många liknande historier, och andra historier relaterade till terrorismen i landet, kan nog alla berätta om. Allt är så nära och påtagligt.
Kalebs kompisar ska nu in i armén. Flickorna i två år och pojkarna tre år. Jag hoppas och ber att de alla ska få bli kvar i livet.
Få leva ett normalt liv, och kunna förverkliga sina drömmar med utbildning och familj.
🚴🎻⚽️🏇🎤📕🎓
Tyvärr är det inte helt självklart.
Alla dessa "mina" barn - mina barns kompisar..
Pray for the peace of Jerusalem!
💖
/Eleonora