inmylivingroom.se

 

Hur ska man kunna försonas med den som man svikit och lurat? Eller, å andra sidan, hur ska man kunna försonas med den som svikit och lurat - och man beslutat sig för att döda?

Åren som går kan göra sitt, men kanske finns det ändå några skärvor kvar som gör det svårt att helt hitta tillbaka till varandra när man är två parter med helt olika planer i livet.

Viljan fanns och våra huvudpersoner i denna text, Jakob och Esau, fann en väg vidare, om än på något behörigt avstånd. 

 

Jacob ska nu möta sin bror Esau och fruktan och dåligt samvete gnager inom honom. Och inte blev det bättre när han hörde att Esau kom emot honom med en här på 400 personer. 

För att åtmistone försöka rädda något av sin familj och boskap delar han upp dem i två läger. Men mänskligt planerande är inte Guds väg. 

 

I nattens mörker brottas han med en Herrens ängel som är Messias, och Jakob begär välsignelse för att i gengäld ge upp i lydnad och tillbedjan. Någonting händer här som årens utmaningar inte riktigt kunnat forma i hans liv. 

 

 

Egentligen är det ingen av dem som vinner i den fysiska kampen, men Jakob kommer till en punkt där han kapitulerar. För att få del av välsignelsen som han redan i moderlivet hade jagat och kämpat för, är det hit till denna punkt han måste komma.

Här kom segern och han blir välsignad, och han får ett nytt namn - Israel - och en ny natur, ett namn som i sin form kan betyda "att kämpa och segra."

 

Så möts bröderna i en hjärtlig omfamning, och det man fruktat uteblir. Att mötas efter alla dessa år är läkande för dem båda.

Men var ska man bo? Här ser vi hur vägarna skiljs åt, för Esau har bosätter sig österut, medans Jakob är fullt medveten om sin familjs historiska platser. 

Under en tid bor Jakob i Suckot och bygger sig temporära hyddor. Det är också troligtvis efter den platsen som lövhyddorna fått sitt namn sucka, och i en sådan som Jesus föddes. 

 

Familjen flyttar vidare och nu har barnen börjat bli tonåringar. När man kom till landet var de mellan 6-12 år gamla, men nu några år senare som giftasvuxna, blev de intressanta för grannfolken. Kulturer krockar och hederskulturen driver två av Jakobs söner till att dra olycka över dem alla. Det var mycket som blev fel, och deras enda räddning är att komma rätt och i linje med Guds tilltal.

Men kanske finns det en spricka i familjen, något som man inte lämnat eller gjort upp med?

 

Jakob får nu ett tilltal från Gud. Uppdraget i landet får man inte försumma.

 

 

Det går inte att närma sig Gud hur som helst, för visst fanns väl kanske Labans husgudar kvar, de som Rakel hade gömt i kamelsadeln? Och alla örringar som användes som amuletter, hur var det med dem? 

 

 

 

Jakob gräver ner alltsammans på en plats där Abraham hade byggt ett altare. Det är precis som om han vill bekänna för sin farfar att de syndat men nu omvänder sig. 

Här ser vi också den tidiga dopritualen, ett reningsbad, som är betydelsen av uttrycket "att rena sig och byta kläder."

Allt inför gudsmötet i Betel som hela hans folk var kallade till!

 

Återigen välsignar Gud honom och påminner även om att han inte lägre heter Jakob. Hans namn är Israel!

 

Gud sa till honom :

 

 

Här och nu vid samma tillfälle får hela släkten höra om den kallelse och uppdrag som ligge på dem. Var och en av alla barnen har sin del i uppdraget.

Men ... :

Ismael, Abrahams son, hade lämnat.

Esau, Isaks son, hade lämnat.

Det var genom Jakobs familj löftet skulle gå vidare!

Det är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud det handlar om!

 

När hela familjen lämnar Betel efter denna uppenbarelse för att bege sig till Betlehem, Efrata, dör Rakel i barnsäng när hon föder Josefs lillebror Benjamin. Ett hårt slag, precis efter välsignelsen och tilltalen ...

 

Efter en tid är det så dags för Jakob och Esau att återigen mötas, men nu är det begravning av deras far.

Men hur var det nu, sa inte deras far Isak något om detta kanske ca. 25 år tidigare, när han ville välsigna sina söner och hela dramat av svek utspelade sig? 

 

 

Var det ett förhastat initiativ eller var det en önskan att planera i god tid för framtiden?

 

I hela denna berättelse ser vi så mycket av våra mänskliga drag av osäkerhet, självhävdelse, bortförklaringar, svek och lögner. Vi kan se det som omvägar, misslyckanden, eller forcerande händelser.  Men trots allt detta finns Guds suveräna plan med - hela tiden!

 

Går vi tillbaka till mötet mellan Jakob och Esau finns det metaforiska kopplingar som kan vara intressanta att reflektera över och lägga märke till som leder tankarna till två läger.

Kungariket Israel delades i Norra och Södra riket, där Israel hade 10 stammar och Juda stam hade tre stammar, Benjamin, Juda och Simeon. De båda stammarna mötte anfall och blev deporterade. Ena till Assyrien och den andra till Babylon. Två skaror.

Judar och kristna mötte sitt motstånd i Rom, som är enligt judisk tradition en symbol på Edom, Esaus område. Och vi får två skaror även här. 

Gud har bevarat sanningen om buden i sin Torah och sanningen om sin Messias, men under lång tid i var sitt läger. Det som nu är intressant att se, är hur man från båda sidor börjar upptäcka sitt släktskap och sina dyrbara skatter som tillhör båda skarorna. 

 

Det finns en förening som uppenbarelseboken talar om:

 

 

Kan det vara detta som Guds Ande vill göra i vår tid? En förening av det som en gång blev splittringen mellan skarorna. 

Att hålla fast vid Guds bud och tron på Jesus ...

 

 

9. Vajeshev - "Han bosatte sig" 😊📜