7. Vajetze - "Han gick ut"
7. Vajetze - "Han gick ut"
1 Mos 28:10 - 32:2
I veckans fyra kapitel utspelar sig händelserna över en tidsrymd på tjugo år.
Den unge Jakob som vanligtvis höll sig hemma hos sina föräldrar fick fly ut ur landet när han blev avslöjad av sin bror Esau, för att ha lurat till sig välsignelsen av sin far Isak - och då med sin mor Rebeckas hjälp! Påväg till sin morbror Laban i Haran får han ett mäktigt gudsmöte.
I denna text kan man ana att han ännu inte överlåtit sig till Gud, när han säger:
"Om Gud är med mig och bevarar mig
under den resa som jag nu gör
och ger mig bröd att äta och kläder att ta på mig,
och jag kommer tillbaka till min fars hus i frid,
då ska Herren vara min Gud."
1 Mos 28:20-21
Påväg ut i livets största utmaning med dåligt samvete och frågor om framtiden, kommer han till en plats där han måste stanna "för solen hade gått ner" (1 Mos 28:11). Här möter vi ett uttryck som i andra sammanhang även betecknar ett andligt mörker, t.ex. hur det kom skräck och ett stort mörker över Abram "när solen höll på att gå ner ..." (1 Mos 15:12). Nu var han på väg till det okända.
I drömmen uppenbarar sig Gud och ger honom förvissningen om hans uppdrag i livet. Han ser änglar gå upp och ner på en stege, och längst upp står Gud själv. Här är det inte något Babels torn med mänskliga förmågor, för att nå upp till Gud, som visar sig. Nej, Gud själv tar initiativet och talar!
"Jag är Herren, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud.
Det land där du ligger ska jag ge åt dig
och dina efterkommande."
1 Mos 28:13
... och förbundet bekräftas!
Efter en lång resa kommer han fram till sina släktingar i Haran som han aldrig tidigare mött. Men här möter han släktdragen av lögn och svek som han själv varit involverad i med sin familj.
Och det judiska talesättet bekräftar historien: " Fädernas gärningar visar sönerna vägen."
Jakob kommer överens med sin morbror Laban att arbeta sju år för att få sin älskade Rakel. Men på bröllopsnatten inser han att han blivit bedragen, när han upptäcker att det är hennes äldre syster Lea som han fått till hustru. Det är bara att arbete sju år till, för deras tradition tillät inte att den yngre blev bortgift före den äldre, vilket Laban inte berättat.
Och så var det hans lön för arbetet med fårhjordarna ...
Tio gånger ändrades lönen, och efter sex år med väl beprövat tålamod gav han upp och flydde med allt han ägde - men han hade hört Guds tilltal!
"Vänd tillbaka till dina fäders land och till din släkt.
Jag är med dig."
1 Mos 31:3
Men det var inte bara arbetet och hans morbror Laban som var hans stora utmaning i livet. Kvinnorna kring honom, Rakel och Lea, hamnade i en inbördes tävlan, och drog även in sina tjänsteflickor i denna röra. Lea kämpade för att vinna Jakobs kärlek, men trots alla barn hon och hennes tjänsteflicka födde var det Rakel, som var barnlös, som Jakob älskade.
Tyvärr Lea, kärlek kan aldrig förtjänas!
Efter många års väntan föder Rakel tillsist en son som får namnet Josef.
Utifrån alla namn som Jakobs alla barn får, kan vi se hur familjerelationerna och förväntningarna tar sig uttryck. Mitt i detta finns en profetisk linje som med tiden kommer att uppenbara och visa Guds handlande med sitt utvalda folk i förbundet.
Under åren Jakobs familj bott hemma hos Laban, hade han nog fått tid att fundera på sin släkt. Vad var det som gjorde att hans farfarsfar Tera hade lämnat sin bror Nahor som var Laban och Rebeckas farfar, kvar i södra Babylon, och själv flyttat iväg med sin son Abraham och sin brorson Lot påväg till Kanaans land?
Hade inte Jakob sett hur Laban hade en livsstil av svek och lögn? Och om han tänkte efter ... hade inte hans mor Rebecka, som var Labans syster, drag av det också? Hon hade väl ändå varit med och lurat sin egen make ...?
Det är många frågor att fundera på, och nu när Jakob är påväg tillbaka till sitt land efter 20 år.
Så händer det igen!
Lögn och bedrägeri!
Rakel har stulit sin far Labans husgudar och gömmer dem i kamelsadeln så ingen ska hitta dem!
Vad skulle hon ha dem till? Att ha dessa husgudar i sin ägo skulle kunna vara ett sätt att säkra sitt arv, för deras far, Lot, var inte mycket att lita på. Men kanske finns det ändå en annan förklaring?
Vi läser i 1 Mos 30:27 att Lot använde sig av spåtecken, och här kan Rakel vara förutseende genom att förhindra sin far att använda dem, för att han med onda andras hjälp skulle kunna mana fram krafter att hindra dem att dra vidare.
Ständigt denna kamp - ständigt denna flykt ...
Jakob flydde för Esau.
Jakob flydde för Lot.
Farao förföljde Israels barn ut ur Egypten.
Israel drivs ut av Assyrierna.
Juda tas till fånga av Babylonierna.
Judarna drivs ut ur landet av romarna.
Nazizterna skapar getton, fångläger och dödsfabriker ...
Men så händer något för Jakob på resan hem!
Strax innan han möter Esau, som han bedragit, får han en liknande upplevelse som han hade för tjugo år sedan: Han möter änglar!
I sitt förra möte på väg till Haran såg Jakob hur änglarna gick upp och ner på den stege som var rest upp till himlen. En gammal judisk bibelkommentator, Rashi, från 1000-talet, framförde teorier om att det var ett vaktombyte inför Jakobs inträde i ett nytt land, som nu hade andra faror och problem.
På hemvägen till Kanaans land får han återigen änglabesök, och det är strax efter en utmanande drabbning med sin svärfar Lot som förföljt dem i tre dagar, för hur ska man orka ta ännu en fight - och den med sin egen tvillingbror?
"Detta är Guds skara."
Och han kallade platsen Mahanajim.
1 Mos 32:2
Det kan även översättas "två skaror/läger."
Änglarna som steg ner den gången för 20 år sedan, var beredda att gå med Jakob inför mötet med släkten i Haram och det som då väntade honom.
Nu var det dags igen - men på hemmaplan!
I den stora utmaningen, att stå ansikte mot ansikte med den man bedragit, visar Gud att han finns med i dramat.
Mitt i allt svek och bedrägeri har Guds hand hela tiden varit med och format utvecklingen - även om det tog några år extra. Men människans karaktär tar tid att bearbeta och husgudar kan man inte fly ifrån - de måste tas bort från sin plats där det utövats kontroll och manipulation.
Vad gick Rakel igenom under alla dessa år som barnlös? Vad formades inom henne, och hur många gånger hade hon inte ropat till den Gud som hon hört Jakob berätta om? Hans far och farfar hade upplevt märkliga gudsmöten men berättelserna om Sara och Rebecka var det som kändes bekant och återigen upprepades.
Går vi händelserna något i förväg kan vi se att hennes son Josef växte upp och utvecklade en helt annan karaktär än sina bröder, för var det inte något annat över Josef?
Historien upprepade sig återigen när han blev sviken och bedragen av sina bröder, men han var rustad för att rädda ett helt folk och hela sin stora släkt med tiden.
Hade hans mor varit med och brutit något av det som släkten i Haram, som låg i södra Babylon, hade levt i och som Gud en gång kallade Abrahams far Tera att dra bort ifrån?
Här har jag vänt och vridit på berättelsen och vad finns det här som kan beröra oss i vår tid?
Ibland dröjer det länge att få det vi drömmer om, och kanske blir det ett och annat som stör våra planer. Men det finns guldkorn på vägen, om vi bara tar oss tid att upptäcka dem.
Och det här med karaktärsdaning ... ja, det händer bara av farten om vi involverar Gud i våra liv. Då händer det oundvikliga: Vi behöver avskilja oss och "dra vidare" och utmana tidsandan!
Och kanske, om vi vågar titta med tidens glasögon, finns det ett och annat att upptäcka. Det handlar om ett folk som ska avskiljas för ett uppdrag för världen - och då kan inte vilket skräp och skrot få följa med.
Nu kommer vi in i nästa veckas avsnitt!
8. Vayishlach - "Han sände" 😊📜
Under nästa vecka ska ni läsa 1 Mos 32:3 - 36:43
🕎 Shabbat Shalom! 🕎
/Eleonora
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.
