17. Yitro - ”Jetro”
17. Yitro - ”Jetro”
2 Mos 18:1 - 20:26
I veckans avsnitt får vi i början möta Mose svärfar Jetro. En vis man som ger goda råd, men inte bara det, han inser att HERREN är större än alla hans hedniska gudar. Detta innebär att han bar fram slaktoffer åt Gud "och Aron och alla de äldste i Israel kom och höll måltid inför Gud tillsammans med Mose svärfar." (2 Mos 18:12) Kanske är det en vers som man snabbt läser förbi, men den innehåller faktiskt något värdefullt. Här ansluter sig Jetro, en hedning, till Israels Gud och ett förbund slöts i måltiden, något som man tappat bort förståelsen av under första århundradet, eftersom de förutsatte att man inte fick äta tillsammans med oomskurna och att omskärelsen måste vara en förutsättning för frälsningen.
Så lätt det är att en liten avvikelse börjar leda till nya läror. Ett viktigt bibelställe är då följande ord Gud gav till Abraham:
Jag skall välsigna dem som välsignar dig
och förbanna den som förbannar dig.
I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.
1 Mos 12:3
Men det som kanske främst fångar vår uppmärksamhet i detta textavsnitt är gudsmötet vid Sinai berg. Här får man del av de tio budorden och lagen (som egentligen betyder undervisning), och vi kan se att detta är riktlinjer hur man skall leva ett sunt liv och är inte någon frälsningsmetod. Jesus talar om att älska Gud och medmänniskor och att det sammanfattar allt det Gud har sagt genom Moses lag och profeterna. (Matt 22: 37-40) Detta var en vanlig missuppfattning på Jesu tid när man trodde att lagen visade vägen till frälsning.
Lagiskheten säger: "Jag måste lyda Gud för att bli frälst", medans nåden säger: "Jag måste lyda därför att jag är frälst." Frälsning och relation går före buden.
Men hur kan vi se detta?
När Israels barn blev befriade från Egypten hade de inte presterat eller gjort något för att förtjäna sin befrielse. De fick del av detta innan de fick buden, alltså måste man först vara frälst innan man kan ta emot buden.
Det vi kallar för "de tio budorden" är egentligen "de tio orden" där det första ordet enligt traditionen är: "Jag är Herren din Gud." Då är det viktig att förstå, att utan att erkänna Guds suveränitet kommer inte buden att ha någon auktoritet eller betydelse för oss.
Men allt börjar med frälsning och gemenskap ...
De tio budorden är också en sammanfattning av alla andra bud, som enligt judisk tradition är 613 stycken till antalet. Där handlar det om vårt ansvar inför Gud och medmänniskor, men även våra sociala och kulturella förpliktelser.

Det har nu gått 50 dagar sedan man åt påskmåltiden och lämnade Egypten med hast. Nu vid Sinai berg är det pingst, shavuot, och Gud själv uppenbarar sig och talar till hela nationen:
Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna ...
2 Mos 20:18
I den hebreiska texten står det att "allt folket såg rösterna och eldslågorna." Orden blev som eldslågor.
När Anden föll på pingstdagen så var händelsen välbekant för det judiska folket, utifrån den berättelse som fanns omtalad om vad som hände vid Sinai berg.
Är inte mitt ord som en eld säger HERREN,
och likt en slägga som krossar klippan?
Jer 23:29
För att se och förstå händelseförloppet och utväljandet av hur Gud handlar med Israel, tar jag här med en gammal judisk bibeltolkning.
Man kan likna dessa händelser vid ett bröllop med alla dess förberedelser för att till slut vara med om den stora festen.
Alltsammans började ungefär ett år innan uttåget ur Egypten och då när den första plågan inträffade. Gud säger: "Jag skall ta er till mitt folk och vara er Gud." (2 Mos 6:7) En trolovning som enligt traditionen är lika bindande som ett giftermål. Nu börjar därefter en tid av att bli avskilda och helgade för ett specifikt syfte. Förberedelserna fortsätter och till bröllopet ska man genomgå ett dop, upprätta ett juridiskt bindande förbund, samt få ett yttre tecken på förbundet - ringen - som här är sabbaten ...
"Mina sabbater skall ni hålla,
ty de är ett tecken mellan mig och er
från släkte till släkte,
för att ni skall veta
att jag är HERREN som helgar er."
2 Mos 31:13
Så är bröllopet - vigseln - avslutad, och nu väntar bröllopsfesten!
Den sista av det som benämns som "Herrens högtider" i 3 Mos 23, är Lövhyddohögtiden. I Upp 19:9 talas det om "Lammets bröllopsmåltid" ...
Snart så ...
18. - Mishpatim ”Lagar”
Under nästa vecka ska ni läsa 2 Mos 21:1 - 24:18
🕎 Shabbat Shalom! 🕎
/Eleonora
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.