53 Haázinu – "Lyssna"
53 Haázinu – "Lyssna"
5 Mos 32:1– 52
Nåd, hämnd, upprättelse, avfall, kärlek, uppror – ja, det mesta rymms i den sång som Mose sjöng på sin sista levnadsdag. Sången avslutas med att se till att kommande generationer får del av undervisningen för NU GÄLLER DET LIVET!
Under det andra templets tid delade man upp sången under sex sabbater. Det hela handlar om att lära folket förbundsvillkoren, där jord och himmel är dess vittnen, för att veta vad det innebär att följa, men också vilka följder det blir om man överträder villkoren.
Vi får en historisk tillbakablck men även en profetisk förutsägelse vad som ligger och väntar i framtiden. Det avslöjas hur man kommer i otrohet vända sig bort ifrån Gud för att tillbe andra folks avgudar.
Denna sång är Bibelns äldsta lyriska text med ålderdomliga ord och bildspråk. Detta gör den många gånger svåröversatt. Samtidigt kan vi se hur mycket av dess innehåll kommer igen i Paulus texter och i Uppenbarelseboken. Sången har en layout i torahrullarnas texter med återkommande parallellmönster. Bara genom att tillta på texten ser man rytmen i sången.
Även om det är en sång av Mose kommer det tydligt fram att denna undervisning är som regnet som kommer från himlen. Ett regn som får marken att grönska. En talande bild i ökenlandskapet.
"Klippan" är den återkommande bilden på Gud som trofast och rättvis, medans den andra parnern i målet är det motsräviga och moraliskt fördärvade Israel. Här – i sången om man vill förstå – kommer Gud att använda andra folk för att komma till rätta med den fostran som behövs för att man ska vända åter till Gud. Därefter kommer Gud i sin rättvisa att dömma angripande folk för att försvara Israel när det upprättas.
Dom, rättvisa, återupprättelse ...
I Uppenbarelseboken ser vi sedan hur man sjunger Mose sång och Lammets sång.
Men vad har man "hittat" i denna sång som går in i Nya Testamentets texter?
Därför skall jag reta dem med det som inte är ett folk,
med ett dåraktigt hednafolk skall jag väcka deras förtert.
5 Mos 32:21
Denna vers citeras i Romarbrevets tionde kapitel och vers 19 och där talar Paulus om den avund som kommer att väckas hos judarna.
Här lyfter han fram sitt uppdrag som hedningarnas apostel:
... i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem.
Rom 11:14
Min är hämnden och vedergällningen ...
5 Mos 32: 35
Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.
Hämnas inte, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen.
Ty det står skrivet:
Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren
Rom 12: 17, 19
Vi avslutar med den judiska traditionen, att den klippa Mose slog på och ut flödade vatten, var en rullande klippa som följde dem genom hela ökenvandringen.
Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta.
En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han.
5 Mos 32:4
De drack ur en andlig klippa som följde dem,
och den klippan var Kristus.
1 Kor 10:3-5
Nu är det så dags för Succot, Lövhyddohögtiden, med sina specifika texter, men nu kommer även vårt sista avsnitt i våra veckotexter – för att återigen börja om.
Under nästa vecka ska ni läsa:
54 Vezot HaBrachah – "Detta är den välsignelse"
5 Mos 33:1– 34:12
/Eleonora
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.
