inmylivingroom.se

Jag förstår om rubriken låter provocerande för det kan den verkligen vara. Men den kan också vara något som ger läkedom och utrymme, när både det ena och det andra har klamat in i livet som objudna gäster.

 

Vi lever i en tid av mycket oro, ångest och stress. Är det inte det ena - är det det andra! Och karusellen fortsätter i sin omloppsbana, och man undrar hur det ska sluta. 

 

Det finns "fängelser" vi kan ha fångars i där sorgen gör sig påmind, alltifrån död, övergrepp, mobbing och skiljsmässa. Den listan kan göras lång och dess gemensamma nämnare blir trasiga själar – för minnen och konsekvenser finns kvar. Det är som att trycka på en knapp när man möter livets olika situatuiner och händelser, och det inlåsta börjar omedelbart leva sitt utåtagerande liv. 

Det är inte alltid lätt att förstå sig på sig själv i dessa situationer, men genom att låta Herrens lykta lysa i själens inre rum kan vi upptäcka ett och annat och börja ana vilka mekanismer som hänger ihop med vad. 

 

 

Problemet är att vi många gånger inte tillåter det sköra och bräckliga få komma ut från sin fångenskap. Vi vill ju så gärna ha en yta av självtillräcklighet. 

Men "såren" kan behöva få omvårdnad och kanske till och med sys ihop. Ibland räcker det med rengöringsmedel, plåster, och kanske luftas något emellanåt. Vidtar vi inte några åtgärder kan det bli infekterat, läka ihop fel, eller i värsta fall amputeras bort. 

Små sår ska man inte förakta – och vi behöver ta hand om oss själva – och många gånger med andras hjälp. 

 

Men så finns det andra sidor också ...

Att känna sig utnyttjad, styrd och manipullerad av andra kan också leda till en fångenskap som är svår att ta sig ur. Krav och förväntningar som kan medföra förtal, förakt och hot om det inte infrias kan fullständigt förstöra en människas självbild. Då är det dags att bryta relationen!

Ta hand om dig själv!

Så har vi de som tror att de kan göra vad som helst och att vi ska dansa efter deras pipa. En arrogans där man är så självupptagen att allt handlar om en själv – och det är fel på alla andra! Ställer krav och anser sig har rätt att leva på andras bekostnad. 

Men snälla nån!!! Ta hand om dig själv!!!

 

 

Så har vi dig som råkat ut för dessa personer som hela tiden ställer krav och har orimliga förväntningar på att du alltid ska vara tillgänglig för att lyssna, hjälpa till med ett och annat, låna pengar (som man aldrig får igen) och bita ihop när du blir kallad för både det ena och det andra.

Du ... det här är inte bra! Ta hand om dig själv – och gör något trevligt. Du kan annars fullständigt ätas upp av alla måsten och alla behov som finns. Du väljer själv när det är nödvändigt att gripa in, för i allt larmande finns det så många högröstade personer som måste lära sig och inse att de ska hjälpa sig själva och inte förlita sig på andra. 

 

De som har de verkliga behoven har nästan tappar rösten för luften tar snart slut ...

 

/Eleonora