inmylivingroom.se

Förbered dig för prövningar och utmaningar!

Publicerad 2014-11-09 00:40:00 i B4, Familj, Morgon och kväll med min Bibel,

-"Vem var det som vann maraton - egentligen? Min facebook svämmade över om dig Curt," kommenterade en av hans vänner...🏃🇺🇸🏃

Förra veckan var vi i NewYork. Min man skulle springa maraton för första gången i sitt liv. En dröm han har haft i 35 år.

Vägen dit var dock inte självklar. Inte bara för att det är svårt att få en plats i loppet, men kanske främst för att hans hälsa inte varit den bästa. En svår hudsjukdom som plågat honom i 40 år, har satt stopp för ett och annat. Under många år har han ätit den ena penicillinkuren efter den andra, och för att inte tala om all kortison och andra preparat han använt. Under en period åt han Kåvepenin dagligen - i tre år!

Du vet, det där vi andra får äta i högst tio dagar...

💊💊💊💊💊

Men för att göra en lång historia kort (återkommer nog i ett annat inlägg om detta), fick han hjälp i Tyskland att hitta stora delar av problemet.

Maten!

Gluten, soja, mjölkprotein, ägg, rödbetor, honung... Listan var lång.

Mycket lång.

🍕🍝🍶🍩🍞🎂🍦🍫🍎🍊🍋🍳🍔

Redan efter några veckor med den nya dieten, hade hans hälsa markant förbättrats, och snart är det två år sedan han senast åt någon medicin.

För oss är det en sådan seger och glädje. Många kan knappast fatta vilket mörker och fängelse detta varit, och nu ser jag honom komma springande ibland alla 50 000 som springer 42195 meter (ca. 4.2 mil).

🏃🏃🏃🏃

Jag står bland en million människor, som ropar och hejar på löparna, med tårar som rinner nedför mina kinder...

😂😭😂

Han klarade det!!😅

Och jag tittar på alla andra som springer.

Vanligt folk!👫👬👭👯👬👫👯

Ungdomar och äldre. Tjocka och smala.

Men de har tränat och förberett sig på olika sätt.

🙏🏃🙏

Var och en går sin väg rakt fram, ingen viker av från sin stråt.

Den ene tränger inte den andre, var och en går sin givna bana.

Joel 2: 7-8

🏃

Jag är imponerad över dem alla, och det är folkfest i stan. Taxichaufförer, folk i hissen och i biljettköer - ja alla gratulerar löparna. Och så alla FB vänner: Tack för all uppmuntran!!!!

🙏✨🎉🎈💝🙏

Curt har följt en träningsapp för maratonlöpare, läst tidningar om löpning, och tittat på motivationsprogram. Allt för att vara fysiskt och mentalt förberedd.

Vi har alla våra lopp att löpa. Någon mataton lär det nog aldrig bli för mig, men livet har alltid utmaningar i beredskap för oss - tyvärr!

That´s life - om du inte tidigare har fattat det!

Så det är bara att se till att man tränar i livets skola. Vi alla behöver arbeta och förbereda oss inför de utmaningar och påfrestningar livet ger oss.

🍂🌿🍂

Alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning

- de för att vinna en segerkrans som vissnar,

vi för att vinna en som aldrig vissnar.

Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte.

Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften.

I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad,

för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet

när jag predikar för andra.

1 Kor. 9:25-27

🙏

Mer och mer ser jag, och tänker på, vilken oerhörd smärta det finns i denna värld. Inte bara i krigsområden och där naturkatastrofer slår till. Det finns så många olyckliga människor runtom oss med en fin fasad, men med en stor sorg och smärta på insidan.❤️💔💔

Och så många vet inte hur man hanterar det man möter...💔💬

För mig har Guds Ord i alla lägen varit min stora källa till tröst, hjälp, uppmuntran och visdom. Det tragiska är att många plockar fram den först i krissituationer. Det är lite som penicillin och kortison hoppas man. Fort ska det gå och sedan fortsätter man på sin egen väg...

Bibeln är mat för vår ande, själ och kropp. Den påverkar hela vår varelse - och vi behöver den varje dag!!!!

💎

Därför skall den som menar sig stå, se till att han inte faller.

Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta.

Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga,

utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg,

så att ni kan härda ut.

1 Kor. 10:12-13

💎

I morgon är det farsdag och jag tänkte få till en tårta - utan, grädde, ägg och gluten...🎂

Njaaa... det är verkligen inte så lätt. Jag försökte baka på ett recept med potatismjöl och bytte ut äggen mot "no egg". Jodå, jag ser tydligt att det är NO EGG in my cake!!!😖😱

Men så tänker jag på en liten kudde jag såg i en butik i New York:

Ok.

Vi kämpar vidare och vet att Gud ska bereda en utväg så vi kan härda ut.

Med eller utan ägg...😉

Och en annan sak: Jag har nog sprungit fyra maraton. Det sägs att en förlossning är lika krävande.😜

/Eleonora💞

Ps. Du är välkommen att följa mig via FB som "följare" eller Bloglovin. Jag har även FB - sida, "In my living room" som du kan gå in och gilla. Ds.

Kommentarer (0)

Generationer och tonåringar

Publicerad 2014-10-21 19:57:04 i Allmänt, Familj, Lärarjobbet,

Efter en fartfylld helg är det nu lugnt här hemma. Mitt fysiska living room har varit fullt av underbara släktingar, vänner och elever. 😅

Under ett antal år har jag bjudit hem min klass när de går i åk.8. Så även detta år. De kommer hem till oss vid femtiden på lördagskvällen, och har med sig massor med gott fika, och vid halv åtta kommer föräldrarna med massor med god plockmat.

Och varje år undrar eleverna:

- "Varför ska föräldrarna komma....??!"😖

- Jo, jag vet, men nu bjuder jag till fest och då gör jag på mitt sätt! Och visst är det enkelt att ordna fest när gästerna får ta med sig mat och fika?😉

Och så skulle de ha med sig ficklampor...🔦

En sorts tipspromenad både ute och inne, satte fart på de sockerstinna ungdomarna. Ute i duggregnet och mörkret, är det fullt liv. Tänk så roligt det går att ha med en ficklampa i mörkret!

🔦💧💦👀🔦

När föräldrarna kommer lite senare med bl.a. kycklingklubbor, tunnbrödssnittar, ostar och pizzabitar (här var det inget fel på fantasin) så fortsätter gemenskapen.

🍕🍗🍤🎂🍡🍰🍖🍕

Iform av ett spanogram mellan ungdomarna och de vuxna skapas samtal om ett och annat...

- Har du åkt fast för fortkörning?😱

- Har du kört moped fast du bara är 14 år...?😉

Kvällen avslutas med att jag delar ett ord, om att Gud vill bära våra bördor i livets alla situationer och omständigheter. Och vi sjunger:

🎶💞🙏💞🎶

Du omsluter mig på alla sidor och du håller mig i din hand

Du omsluter mig på alla sidor och du håller mig i din hand.

🙏

Det går inte att ta miste om vad vi tillsammans fått uppleva den kvällen. Gemenskap, god mat, gudsnärvaro och tro på framtiden.
Kvällen är över och glada ungdommar och tacksamma föräldrar drar hemåt. Och eleverna - ja de tror jag tyckte att det var helt ok att föräldrar också var med på festen.

Jag älskar att se generationer mötas på detta sätt. Men faktum är, att ibland drar vi oss undan onödigt mycket för dessa tonåringar, eller så har förutsättningarna förändrats på vissa områden.

Jag tänker bl.a. på vad mobiltelefonerna har gjort. Avståndet mellan kompisarnas föräldrar har ökat. Förr ringde man och sa att "nu kommer jag och hämtar Kaleb om 15 minuter" och så småpratade vi föräldrar en stund. Då ringde man till familjens fasta telefon. Nu vet man nästan inte vilka de är hemma hos...

Min kära svärmor Auli har många gånger sagt: "När jag var barn fanns det inga tonåringar. Först var man barn och sedan fick man lov att bli vuxen."

💞

Han skall vända fädernas hjärtan till fäderna och barnens hjärtan till deras fäder,

så att jag inte kommer att slå landet med tillspillogivning.

Malaki 4:6

💞

Det bibeln talar om är generationer, men det här talet bland oss om tonåringar, är bara knappt 100 år gammalt. Troligtvis dök det upp i samband med förlängd skolgång och bättre kommunikationer som gav mera frihet. Som en följd av detta gifte man sig senare i livet.

Man blev vuxen senare i livet helt enkelt.

Förr blev man vuxen vid konfirmationen eller möjligtvis vid värnplikten, och då var man vuxen - tillsammans med alla andra - som man fick ta lärdom utav.

Så kom söndagen....😍

Självklart måste vi fira vårt älskade lilla barnbarn, Hilma, har kommit till oss. Middag och tårta med släkten.

💜💚❤️💛💙

Vilken underbar, dyrbar gåva till oss alla. På denna bild är hon 8 dagar gammal.

Här har vi fyra generationer Lahti. Farfar Curt, pappa Joser, "gammelfarmor" Auli och så: HILMA!

Tänk att nu få följa detta barn i år framöver. Se hur generna slår igenom på utseende, förmågor, gåvor, intressen och talanger...

Och upptäcka Guds vägar i hennes liv! 💖

Vi runtom ska vara med och uppmuntra, vägleda, tillrättavisa, och allt det andra som tillhör att träna och fostra barn. Allt händer inte av sig själv. Tidigare generationers erfarenheter behövs.

I allt detta finns vi alla med på ett hörn. Vi ska ju alla bli ett hjära och en själ som en annan bibelöversättning uttrycker Malaki 4:6

/Eleonora💞

Lite krångel i bilstolen när det är dags att åka hem från farmor och farfar...

Kommentarer (0)

David - polis!

Publicerad 2014-06-02 23:17:00 i Allmänt, Familj,

I morgon är det en stor dag för vår familj!

Vår näst älste son David, tar sin polisexamen.

GRATTIS!!❤️

När han var liten fanns det bara detta i hans huvud:

-"Jag ska bli polis"👮🔫👮

Säkert många barns dröm, och jag som mamma tänkte väl i banorna om att "det får vi väl se hur det blir med den saken.."😏

Det tog något år innan han blev antagen på polishögskolan, men han släppte aldrig sin dröm. Jag försökte resonera med honom "om du nu inte kommer in på skolan, vad ska du välja för yrke då?"

Det fanns inte i hans värld!

En okänd tanke han inte tog till sig.

Här är ett kort från första skoldagen, samt ett från vår semester i Eilat. Då hade han hittat tomma patronhylsor ute i öknen. När vi skulle tillbaka till hotellet som låg på den Egyptiska sidan av gränsen, ville David så gärna visa gränsvakterna vad han hade hittat...

Nu fick vi problem! 😖

Ut ur bilen - för den skulle genomsökas - och förhör. Men spännande blev det. YEHHH!!!

Det finns mycket svärd och pistoler i leksakslådorn i källaren från den tiden.🔫🔫

Och så hittar jag detta kort när David är ungefär tre år och ska hjälpa mig att städa:

David med svärdet, påminner mig om en present min man fick från Israel, för många år sedan.

GIDEON - i jeans och boots!

Gideon var en enkel man som Gud kallade till en specifik uppgift. Han kunde inte förstå hur det skulle gå till, för hans familj var inget man räknade med och han kände sina svagheter, men han bejakade tilltalet.

Gud hade sagt:

-"Du tappre soldat, Herren är med dig!

Jag ska göra dig stark.., Det är jag som sänder dig..,

Jag Herren ska vara med dig.."

Dom.6:12-16

OK 👍 Det skall väl gå bra. De var ju 32 000 soldater!

Men så börjar Gud tala igen:

-"Ni är för många, och problemet är då, att ni kan då skryta med att ni fixar det själva"

-Oh, NEJ! 😧

Efter mycket diskuterande var det 300 soldater kvar.

1% ‼️

Men Gud uppmuntrade honom och gav en strategi till hans 300 soldater. Det var rätt folk, för detta strategiska uppdrag!

I vår tid är det så mycket som händer ute i vårt samhälle och ute i världen. Man blir helt trött, matt, uppgiven, arg, ledsen, apatisk, stum och nästan tillslut likgiltig...

För vad kan väl jag göra åt detta?! Och vi är inte många.

Det finns ett folk i landet som hör Herrens tilltal.

Gud sa till Gideon: "Dela upp dem i två grupper. De som inte gör som jag säger, ska du skicka hem.De andra ska du ta med dig, och jag ska ge dig segern"

Läs gärna hela berättelsen i Domarboken kap 6-8.

Det behövs ingen 4% gräns, som vi måste komma över. Det som gäller, är att vi är ett folk som är rustade med Guds Ord - svärdet - och som vakar och ber.

Då hör vi. Då förstår vi. Då handlar vi.

Var och en av oss gör vår del, där Gud kallat oss. Ingen tränger den andre...

Och David:

Än vad du kommer att möta i ditt yrke som polis, har du ett uppdrag där Gud ger dig kraft, vishet och mod att handla rätt, i de situationer som du kommer att möta.

Och jag, som din mamma, ber om Guds beskydd över dig varje dag...🙏

Det blir bra det här!🎈🎉

/Eleonora

Kommentarer (1)

Läge leve äktenskapet! (men jobba på..)

Publicerad 2014-02-15 19:28:00 i B4, Familj,

Igår var det alla hjärtans dag. Dramatiskt, underbart, komplicerat eller kanske sårbart.

Eller så bryr du dig helt enkelt inte.

När jag kom till skolan igår hade elevrådet satt upp hjärtan överallt på skolan och även endel fina tänkvärda ord.

På spegeln står det "Ni är bäst! Här ser du nån Gud älskar!"

Och här har min kollega Heléne fixat gofika till oss - en dag som denna!

Efter jobbet åkte jag till Citygross för att handla mat. När jag är påväg ut ur affären ser jag det återigen, en syn som jag såg även förra året samma tid och samma plats, en lång ringlande kö av män i blomsteraffären. Alla med samma beställning: en eller flera rosor.

Jag ville så gärna ta upp mobilen för att ta ett kort, men det kändes lite för pinsamt att utsätta alla dessa män för min exponering.

100kr per ros eller 1000kr för 12 rosor. Jo, jag var där och kollade. De var så fina...

Jag hoppas alla blev nöjda...

Jodå..rosor och kärlek är underbart men blir trist när det ställs krav som man kanske inte riktigt kan leva upp till eller för tillfället inte kan få till.

För mig är kärlek en stor portion tillit.

Rosor utan kärlek är inget vidare, men kärlek utan rosor fungerar underbart - i alla fall!

Ha ha.. jag fick inga rosor ;)))

Eftersom min man reser mycket i jobbet, så är det inte alltid lätt att få till allt det där. Hans födelsedag här om veckan blev inte mycket av - tyvärr.

Men överraskningar är han bra på. För en tid sedan fick jag blommor med denna text:

Det här kortet slänger jag inte bort..

Ohhh vad lycklig jag blev!! Tårar av tacksamhet strömmade nedför mina kinder...

Idag har vi varit gifta i 28 år och det är halva mitt liv.

När vi skulle gifta oss jobbade jag på en kommunal skola i Uppsala. Vi ville åka på bröllopsresa och tänkte att sportlovet vore en bra tid att åka, samt en extra vecka därpå. Men ack nej! Det gick inte för sig. Vara tjänstledig för att gifta sig?!?!!

Jag kände mig överkörd och kränkt (men ordet kränkt var väl nästan inte uppfunnit på den tiden). Det var bara att hitta en resa så man var på plats när skolan skulle börja igen.

En av de första kollegor jag mötte på skolan efter lovet, var vår bildlärare. Han tittade lite föraktfullt på mig och sa: "Vänta fem år får du se..".

-??

Jag stirrade på honom som i chock. Kan det vara sant att man säger så till någon som är nygift?!!

Kommentaren etsade sig fast i mitt sinne, och när vi varit gifta i fem år hade familjen vuxit och vi var fyra stycken. Jovisst, hade han rätt - på sätt och vis.

INGET var sig likt.

Förälskelsen hade hittat nya vägar som numera hette förtröstan, tillit, hjälpsamhet, kompromiss, se den andres behov... Om man tror att förälskelsen finns där hela livet misstar man sig. Visst kan den blomma upp nu och då, men man säger att kroppen faktiskt inte klarar detta i mer än två år. Intressant!

Vad många inte inser och förstår är att relationer kräver stundtals ett hårt arbete. Två personligheter med olika viljor, små barn, krävande arbete, ett hem som ska fungera - och allt annat däremellan.

Dramatiken mellan oss de första åren var där lite nu och då. Vi arbetade, vände och vred på ett och annat, vägrade att ge oss, för att såsmåningom komma till en punkt av kapitulation.

Allt handlade om att se den andre, lyssna in och att förlåta.

Det kan man inte göra om man inte pratar med varandra.

Kommunikation!!!

Det var egentligen inga stora saker. Men ändå. Du vet väl att ett litet sår som man inte tar hand om, kan bli riktigt farligt.

Jag gläds när jag tänker på orden han skrev till mig: "Keep making room for your dream". Kärleken växer och mognar. Äktenskapet är inget fängelse, utan en plats där vi hjälper varandra att växa och utveckla våra önskningar och drömmar.

I morgon kommer han hem, min stora kärlek i livet, från en resa runt halva jordklotet. Då ska vi fira vår bröllopsdag, en dag senare.