16. Beshalach – "Förde dem"
2 Mos 13:17 - 17:16
Vilket projekt att få ett helt folk på två miljoner att gå åt samma håll samtidigt! Att motivera, inspirera och instruera var grundfundament i hela uppdraget, men utan en tydlig ledare som levde i nära gudsgemenskap med en överlåtelse och kallelse hade allt havererat. Det var mycket som stod på spel och utmaningarna var gång på gång övermäktiga. Men ... det var väl ändå det Gud ville - få visa sin suveräna makt över alla Egyptens gudar samtidigt som han lät sitt folk uppleva en befrielse från slaveri. Men friheten handlar inte om att få göra som man själv vill. Nu är det dags att byta slaveriets herre till att låta Gud bli deras Herre.
Vi befinner oss troligtvis kring 1400 år f. Kr. och Gud leder Israels barn på märkliga vägar med hjälp av en molnstod på dagen och en eldstod på natten. Det är Herrens närvaro som är mitt ibland dem. Men nu börjar det bli omvägar att gå, och man vandrade både dag och natt till att börja med. Det blev så kritiskt att man ansåg att folket hade gått vilse och nu blivit instängda i öknen.
Då slår fienden till, Farao och hela den egyptiska krigsapparaten drar ut i strid mot dem!
Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem.
Molnstoden som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem,
så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas.
Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten.
Under hela natten kunde inte den ena hären komma in på den andra.
2 Mos 14:19-20
Här var Guds närvaro mörker för egyptierna, men ljus för Israels barn. Här möts dom och frälsning.
Men Israels barn gick mitt igenom havet på torr mark,
och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem.
2 Mos 14:29
Vilket mirakel som alla fick vara med om när de går torrskodda genom havet - och man ser hela den egyptiska hären drunkna när vattenmassorna sluter sig efter det att man kommit över till andra sidan.
Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.
Alla åt samma andliga mat
och alla drack samma andliga dryck.
De drack ur en andlig klippa som följde dem,
och den klippan var Kristus.
1 Kor 10:2-4
Israels barn identifierade sig med Mose, medans du och jag får identifiera oss med Kristus. Vi blir döpta till Kristus och vårt bröd är Jesus själv och han är det levande vattnet.
Vilken fantastisk uppenbarelse det måste ha varit för dem, bland det judiska folket på Jesu tid, som började se och förstå hur deras historia nu börjar få sin fullbordade förklaring. Visst hade man hört om att de blivit döpta till Mose, han som var en förebild på Messias, när de gick genom Röda havet, men nu är de döpta till Kristus Jesus - Messias!
Eller vet ni inte att vi alla har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död?Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från det döda genom Faderns härlighet.
Rom 6:3 - 4
Vad som är värdefullt för oss att se och förstå, är att dopet genom nedsänkning är från början en judisk tradition. Man kallade dopgraven för en mikveh, som också kunde ha betydelsen av en livmoder men också en grav. En plats som föder fram livet. Detta var en viktig reningsceremoni för att man skulle kunna komma till templet. Här fanns det ett naturligt uttryck i samband med denna ritual där man sa att man blir ”född på nytt”. Under vattnet kan man inte andas och när man då kommer upp ur vattnet går man från död till liv.
Och nu talar Jesus om att bli född på nytt!
Jesus svarade:
” Amen, amen säger jag dig:
Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”
Joh 3:3
Så har vi brödet och vinet.
Då sade Jesus till dem:
” Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen,
utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen.
Jag är livets bröd …”
Joh 6:32, 35
Nu börjar det bli komplicerat för judarna att ta till sig detta, för att inte tala om när förklaringen kring vinet kommer …
Jesus svarade:
” Amen, amen säger jag er:
Om ni inte äter människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er.”
”Tar ni anstöt av det här?”
Efter detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka,
så att de inte längre följde honom.
Joh 6:53, 61, 66
Nu sattes Jesu efterföljare på prov, precis som när Israels barn hade blivit utmanad 1400 år tidigare. Fanns det inte "gravar i Egypten, måste öken bli graven", som är utmaningen att ta emot de löften som Gud gett? Manna - vad är det? Och vattnet - det var ju bittert? Ur allt detta räddade Gud sitt folk, men det fanns mycket för de olika generationerna att lära.
I en gammal judisk tradition talas det om att klippan rullade fram tillsammans med folket på deras vandring. Det låter ju lite mäktigt men följande kan vi läsa:
Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.
Alla åt samma andliga mat och alla drack samma andliga dryck.
De drack ur en andlig klippa som följde dem och den klippan var Kristus.
1 Kor 10: 2-4
I detta avsnitt får vi även undervisning om hur Herren ser på sabbaten. Lägg märke till att man ännu inte fått ta emot lagtavlorna med de tio budorden utan detta är en del av hela skapelseordningen (1 Mos 2:2f). Vilket pedagogiskt bra sätt man fick lära sig hur det fungerar. Den sjätte dagen skulle man samla manna för två dagar. Om man gjorde det vid andra tillfällen förstördes maten, och den sjunde dagen fanns inget manna att hämta …
Det finns nog ett och annat för vår tid att återerövra - och hitta välsignelsen i det.
Nu kommer vi in i nästa veckas avsnitt:
17. Yitro - ”Jetro”
Under nästa vecka ska ni läsa 2 Mos 18:1 - 20:26
🕎 Shabbat Shalom! 🕎
/Eleonora
Ps. Om du läser inlägget på datorn ligger en annons från blogg.se över endel av texten. Tyvärr har jag ingen möjlighet att styra över det, men i telefonen finns inte det problemet. Där ligger annonsen innan inlägget. Ds.
