inmylivingroom.se

Svensktoppen nästa och Mangamålning

Publicerad 2014-05-26 21:40:09 i Allmänt, Musik,

-"Vill du hämta mig på busshållplatsen? Jag är så ofantligt trött"😂

- 😜"ok, skicka sms när du kommer!"😘

Vår sms-konversation alldeles nyss. Ester och jag. Och nu är det viktiga dagar...

På onsdag är det final för tävlingen "Svensktoppen nästa" i P4 Uppland.

Tillsammans med Andreas Forsberg och Linnea Werner har hon skrivit låten. Andreas var jag förresten klassföreståndare för på högstadiet. Då var det främst innebandy och slalom som gällde för honom. Musiken tog fart på gymnasiet.

🎶🎹🎸🎤🎵

Så nu vet du vad som gäller:

RÖSTA, RÖSTA, RÖSTA!

Häromdagen skrev jag om henne här.

Och så hittade jag ett roligt kort på henne. Här ska hon på ett kalas med Manga tema, och kronan hon har, är min brudkrona en gång i tiden:

Och hur gjorde hon detta? Ja, varför inte titta på hennes film som hon gjorde för ett par år sedan:

På lördag ska jag på fest, men då blir det Western party! Min goda vän Sara fyller år.🏇🔫🎉🐎

Jag kan aldrig minnas att vi hade något sådant för oss, när jag var ung. Temafester alltså. Men det verkar krypa upp i åldrarna.

I Israel gjorde vi detta varje år när det var Purim. Barn och vuxna.

Lite lek och bus, kan vi väl unna oss lite nu och då.

Livet är ju ändå ganska allvarligt som det är...

Men låt det inte tippa över, varken till det ena eller det andra diket!

Nu har jag hämtat Ester och hon är trött...💤

På onsdag gäller det!🎈

/Eleonora

Kommentarer (0)

Idag hjälper Herren!

Publicerad 2014-05-25 22:15:00 i Allmänt,

I dag kunde jag välja att skriva lite om vad som helst.

Morsdag och firande. Sol och bad. Myggor och getingar som börjar dyka upp...

☀️🐝😎

Eller om dotterns musikskapande i rummet bredvid där jag sitter och skriver...🎶🎹🎹🎶

Men jag har ett ord till någon, eller några av er som besöker mig i mitt Living Room idag.💞

Livet är inte över. Det är inte slut!!

Oro, ångest och depression, och all möjlig annan galenskap, försöker kväva livslusten och tron på en framtid ifrån dig.

Känslan av att känna sig övergiven är kanske värst...

Och tårarna har nästan tagit slut - och kvar finns ett tomt "intet".

Vem kan tro, och vill tro på dig - när det utåt sett, ser kanske ganska bra ut..?

Du upplever att du är den ende som kan ta tag i det hela - eller släppa och låta det bli ett "intet".

INGET av detta är dina alternativ!

Guds trofasthet finns där - fortfarande - för dig, och det finns medmänniskor som vill stötta och hjälpa - om du vågar släppa på din präktighet.

💓👭👬👫💓

Idag är frälsningens dag, idag hjälper Herren!

Somna till denna sång ikväll, och ta med dig den i den ny veckan som ligger framför dig.

Genom dagar och år, genom smärta och sår
finns en Gud som är trofast mot mig.
När min kraft runnit ut, hjärtats sång tagit slut
är Hans kärlek beviset för mig.
Varje ord, varje löfte är sant.
Det jag såg som omöjligt förvandlade Han.

Han är trofast – trofast mot mig.
Genom allt Hans stora kärlek jag ser.
Fast jag undrat och frågat och tvivlat ibland
så är han trofast – trofast mot mig.

När mitt mod sjunkit ner, jag inte ens orkat be,
så är Gud ändå trofast mot mig.
När jag sökt för min egen del, bara sett till mitt eget väl,
då är Gud ändå trofast mot mig.

Varje gång jag har sökt Hans namn
har Han mött mig med öppen famn
Jag får se än en gång,
Han är trofast – trofast mot mig.

Svensk text: GunBritt Holgersson

🙏🎶❤️🙏🎶❤️🙏🎶❤️🙏

Lyssna igen och igen på denna sång. Ditt själsliga rum är trött och utmärglat.

Låt Guds ande lyfta dig, och fylla dig med tro på en ny morgondag.

/Eleonora

Ps. Tack Annika för en så härlig bild. Den är till dig idag också😉

Du som vill följa mig på bloggen kan göra det via Bloglovin, eller som "följare" på facebook.

Alla välkomna! Ds.

Kommentarer (2)

Förtroendekapital i namn

Publicerad 2014-05-24 23:58:00 i Allmänt,

På väg hem i kväll kör jag över Uppsalaslätten. Skyltar längs vägen påminner om att vi har EU-val. Rapsfälten lyser gula, och temperaturen är ca. 20 grader. Viken underbar dag - på många sätt!

☀️😎🌷👼

- Och där är hon på en affisch! Älskade Ebba Busch Thor.💞

Så duktig och målmedvetn tjej, som är några månader äldre än min älste son. De gick ju i skolan tillsammans. Tänk att vårat skötbord som vi har haft till alla våra barn (som man har över badkaret), är det som hon hade som bebis.😜

Då säger jag som man brukar säga:

-"Tänk vad tiden går..."

Så dyker andra namn upp i mitt sinne som är aktuella denna helg. Gamla bekanta och nya bekantskaper.

Heidi Baker, Tomas Dixon, Stanley Sjöberg, Ulf Ekman och Pat Boone.

Alla har rört mitt hjärta på olika sätt.

Heidi predikade på Arken idag - en eldsfackla i denna tid!🔥

Stanley och Tomas var i Korskyrkan i Uppsala. Älskade Stanley som har betytt så mycket i min ungdom, och även nu. Tomas - en ny bekantskap jag vill höra mera utav. Absolut❗️

Ulf är på Oaskonferensens TV-inspelning ikväll. I trettio år har han varit min pastor, och jag var lovsångsledare under våra första tio år. Tiderna har förändrats, och allt går vidare - på olika sätt.

Så pratar jag med min man på Skype i kväll, som befinner sig i Los Angeles:

- "Jag träffade Pat Boone idag,"berättar han helt lyriskt. "Vilken man, och han fyller 80 år nästa vecka! Han är fortfarande ute och sjunger, och ska bl.a vara i Wien i juli."

Jag blir glad när jag hör detta och tänker: "Så vill jag också vara när jag är 80 år"...🎶👵

Så tillbaka till Ebba.

En ung lovande politiker, med stora framtidsutsikter, som dagligen bygger på sitt förtroendekapital. Ett namn som ska bära mycket för framtiden - oberoende av våra politiska åsikter.

Samma sak gäller de andra namnen jag nämnt.

- Och mitt namn.

- Och ditt namn.

Bygger vi upp eller river vi ner...?

Kanske beror det på vem man frågar. Jag i varje fall önskar få leva upp till mitt namns betydelse:

ELEONORA = Gud är mitt ljus

🎶☝️☝️☝️🎶☝️☝️☝️🎶

Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart

lysa klart, klart, klart

Lysa klart!

Du kan också sjunga den sången! 🎶🙏☝️💞

/Eleonora

Kommentarer (0)

Möten mellan oss

Publicerad 2014-05-23 23:58:00 i Allmänt,

Ända sedan jag var barn, har jag många gånger gett mig iväg helt själv, på olika läger, konferanser och evangelisationsuppdrag.

Som barn åkte jag på läger utan att känna någon som skulle dit, och som ungdom åkte jag på evangelisationsveckor i landet, utan att åka med kompisar.

Jag åkte själv.

Visst är det roligt att åka iväg med vänner, men många gånger har jag sett värdet av att göra saker på egen hand också. Det känns pirrigt ibland, men jag vet att jag har så mycket att vinna.

Man blir "tvingad" att möta nya människor och våga "ta för sig". Det är så lätt att man fastnar i sina invanda mönster och sammanhang, så varför inte göra något nytt?

Det jag också uppskattar är att jag blir mera fokuserad, och tar in det viktiga på ett bättre sätt. Mina viktigaste Gudsmöten har varit just vid dessa tillfällen.💞💓💞

Idag har jag varit med på "Kvinnor i nätverks" konferans. Här kan du läsa mera om dem.

Hundratals kvinnor från hela Skandinavien var där och det var en frisk och ljuvlig förväntan i luften.

Talare var bl.a. Heidi Baker.

Jag lyssnade också på henne förra gången hon var i Sverige. Hon och hennes man lever verkligen ut sitt budskap, och får se under och tecken, mitt i det sociala arbetet de har i Mosambique. Matunder händer lite nu och då bl.a.

Hon är en kvinna full av tro och förväntan, på Guds mirakler i vardagen - vilket underbart föredöme!

Men mina möten i dag, blev på ett lite annat sätt, än jag förväntat mig. Det var fikapauserna!

☕️☕️☕️☕️

Du vet hur det är: Vänner man inte träffar så ofta, och kanske inte heller umgås med så mycket, dyker upp, och det är KONTAKT!

Och jag känner Jesu närvaro i samtalen.

Vet att han också samtalar med oss när vi pratar.

Vet att han lyssnar och förstår.

Vet att han ber för oss, och planerar något underbart för framtiden.

❤️🙏❤️

Men då talade de som fruktar Herren med varandra,

och Herren gav akt och lyssnade.

En minnesbok blev skriven inför honom

för dem som fruktar Herren och ärar hans namn.

Malaki 3:16

🙏

Våra andliga samtal med varandra är viktiga. Prata inte bara väder och vind. Död och liv ligger på vår tunga. Använd dina samtal till att förmedla Guds närvaro till människor runtomkring dig.

Slösa inte bort tid och ord, på en massa struntprat, när du kan ge så mycket av uppbyggelse till andra.

Och du:

-Det intressanta är att vi vanligtvis inte fattar, hur värdefulla dessa samtal är - för oss själva och dem vi möter.

Våga ta för dig!

/Eleonora

Kommentarer (0)

Ester - på G!

Publicerad 2014-05-22 20:44:11 i Allmänt, Musik,

Vår älskade dotter Ester lämnar tonåren i dag.

Grattis på din 20 års dag! 💞💓💞

Två minuter i åtta på kvällen föddes hos. I alla födsovärkar den eftermiddagen, ropade jag till Gud:

-"Låt det vara över till klockan åtta!!"

Jodå, Ester hörde bönen som jag bad 😉.

Efter att ha fått två pojkar, var det roligt att få en flicka. Pojkarna var väldigt livliga och fulla av energi, och nu tänkte jag att det blir lite lugnare med en flicka...

Men vad jag misstog mig.

Här är tjejen med energi och kreativitet. Oj, vad hon utmanat mig och lärt mig saker, visat på nya möjligheter och infallsvinklar i livet. Jag är så glad och tacksam!

Förra våren tog hon studenten, och flyttade till Norge för att jobba. Under våren och sommaren går hon nu på SAE i Stockholm, med inriktning på elektronisk musikproduktion.

Nu har vi firat vår färgstarka "stjärna", som hennes namn betyder, med blommor, sång, presenter och tårta.

🌷🎶💎💄👠👑🌺⭐️🎤🎂🎁💝🎈

-"Tänk mamma att jag har tre låtar ute just nu"!

-"Ester min kära, kreativitet och hårt arbete sätter hjulen i rullning.."

Låt ett:

Det började med låten "Rome". En text som kom till utifrån att hon åkte ut ur Idol efter att just fått guldbiljett. Att inte släppa sin dröm, efter att en dörr stängts. Det finns flera vägar som går till din dröm. Viktig lärdom.

http://andreasforsberg.com/2013/10/26/ester-rome/

Numera är det inte bara en inspelning man ska ha. Musikvideon måste ju också fixas.

😉📺🎬🎶

Låt två:

Därefter kommer ett samarbete med bröderna Tacacho, och nu är den låten ute också på soundcloud, beatport och snart Spotify. Här är en intervju angående låten "Getting High":

http://beingblogged.se/2014/05/getting-high-tacacho-intervju/

Låt tre:

Jaha, som om det inte vore nog. Nu är hon med i tävlingen "Svensktoppen nästa"också.

Rösta, rösta, rösta!!! 😎😆😎

Limitless heter låten.

Den 28 maj avgörs tävlingen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5837120

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5853877

Ja, som mamma är det bara att hänga med i svängarna, och jag säger som vår älskade farmor Auli:

Jag vet du ska sjunga här i livet och i en hel evighet som en dag väntar oss.

Träna och förbered dig - som om allt beror på dig,

men..

Sjung upp - som om allt beror på Herren!! ❤️🙏❤️🙏❤️

Guds välsignelse över dig Ester.

Love you!

/Mamma 😘😍

Kommentarer (0)

Det där med skrivandet...

Publicerad 2014-05-20 22:51:00 i Allmänt, B1, Morgon och kväll med min Bibel, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Jag går runt i huset och letar böcker och bilder till dagens inlägg, när en sångstrof kommer till mig:

"Då ska du se att i din väv, går en tråd igenom allt - och du förstår att jag har allting i min hand!"

🎶🎶🎶

Idag har jag nämligen tänkt skriva om varför, och hur det kommer sig, att jag överhuvudtaget bloggar.

På väg hem idag talade jag med min väninna:

-"Men Eleonora, du har ju alltid haft sången.. men jag..?"

Vi talar om hur lätt det är att tappa eller förringa det som är nerlagt i oss. Olika omständigheter gör att vi inte riktigt vågar eller vill ta till oss våra förmågor.

Det ligger i träda och åren går...

Sången i mitt liv har alltid varit självklar, men skrivandet?

För ungefär ett år sedan satt jag en hel helg, och försökte förstå vad en blogg var för något, och började testa lite enkelt. I slutet av september la jag upp mitt första inlägg offentligt på facebook.

Jag var helt vettskrämd! Vad ska andra tycka, tro.. 😨😫😱😰

Och varför utsätter man sig för detta?

Du, Herre, övertalade mig,

och jag lät mig övertalas.

Jeremia 20:7

Du har fått följa mina dagboksanteckningar från Israel 2002, och på en av de sista sidorna har jag skrivit:

"Jag fattar inte varför jag inte har skrivit tidigare. På något sätt finns lusten och behovet att få uttrycka sig.

Jag skrev ett mail till skolan som Andrew läste upp i klassen. Efteråt hade han sagt till Tomas: "Eleonora har verkligen en gåva att skriva - det borde hon fortsätta med." 💬

Ja, den lilla uppmuntran fick mig att ta tag i pennan."

✏️📖✏️📖✏️📕✏️📖✏️📖✏️

Och inte kunde jag ana, hur jag en dag skulle dela mina tankar, upplevelser och erfarenheter, med alla er därute.

Jag tittar bakåt i livet, och ser den där tråden som går igenom min väv. Något som jag inte riktigt uppmärksammat, och vågat erkänna under många år.

Jag tror och vet att du har något också som ligger fördolt. Det är inte bara en sträng vi spelar på. Vi har många olika förmågor som ger oss glädje och tillfredsställelse. En viktig sak är, att vi behöver faktiskt inte vara så märkvärdigt bra på det heller. Vi kan tycka om det och känna att det är viktigt i alla fall!😜😎

Oftast finns det någon svag punkt, i det vi älskar att göra, som kan hämma oss. För mig är det stavningen i mitt skrivande. Milda makter!! Det är ju det som MÅSTE fungera!!!!! Och inte har bloggen något rättstavningsprogram heller. Jag sitter med min ordlista, skriver orden i telefonen, har en lista med vanliga ord som jag ofta stavar fel...😆

Stolt, allvar, inom, lugnt, helst.... Du som läser kan nog lägga till flera ord.

Att tala offentligt fick sig en rejäl känga när jag var ca.13 år. Det är en egen story för sig. Jag förstod inte vad jag skulle göra, och upplevde hur jag fullständigt gjorde bort mig. Oj, vad jag har fått jobba med detta!

Idag är mitt yrke som lärare, att prata hela dagarna och där utöver sjunger, predikar, undervisar jag.

Mina svagheter och tråktiga erfarenheter ,ska inte få ta ifrån mig mitt uppdrag i livet!

- OCH INTE DINA HELLER, FÖR DEN DELEN!

Åter till tråden i vår livsväv:

Jag var 14 år och fick en premie från söndagsskolan. En bok som gjorde stort intryck i mitt liv.

"Det finns en kärlek" av Birgitta Yavari.❤️

Kan du se hur nött den är? Varje kväll läste jag i den. Det fanns vackra bilder, sånger, bibelord, brev och olika citat, i en vacker utformning.

Jesusfolket och Israel.

Jag fyllde själv i mera citat, bibelord och akord i boken. Det var min och Birgittas bok.❤️

Jag hade ett gammalt fotoalbum, som jag samlade egna alster och andras citat i. Jag kom även med i en diktsamling, "Vårt behov av dikt". Ja, så såg man ut på 70-talet!

När det var dags för mitt gymnasiearbete, blev det att utforma min egen bok.

"I mitt land" ⛅️☀️🌻🌷🌸☀️🌳🍃

Bilden hittade jag i Niveas reklam...

Jag vill tacka er alla som läser och uppmuntrar mig, i mitt skrivande. Det tar tid - mycket tid, men jag får så många "tack", som gör det värt alltsammans. Jag måste erkänna, att jag också tycker det är väldigt roligt, även om jag nog minskar lite på skrivandet när #Blogg100 är avklarat.😉

Andrew: Utan din uppmuntran, hade jag nog inte kommit mig för att skriva mina dagboksanteckningar från Israel, under en månads tid. Vad dessa ord betydde, har du aldrig förstått - men nu vet du!

Tack! 💓

Birgitta Yavari: Du lät mig se med nya ögon, på bilder och texter. Väva samman ande, själ och kropp - i dåtid, nutid och framtid. Så vackert och levande, och så befruktande in i mitt tonårshjärta.💘

Jag är så glad, att jag fick möjlighet att hälsa på hemma hos dig i Jerusalem.

Jag skall ge dig skatter

som är dolda i mörkret

och hemliga rikedomar,

för att du skall inse

att jag är Herren,

som har kallar dig vid ditt namn.

Jes.45:3

🙏

Och för mig blir det som det blir - jag gör det på mitt sätt.

Take it or leave it!

Jag tycker du ska göra likadant med det du bär på i ditt liv.

Sluta jämföra dig med andra.

Just do it!

🙏💓🙏

Tänk inte på det som hänt,

bry er inte om det som förr har varit.

Se jag gör något nytt.

Redan nu visar det sig.

Märker ni det inte?

Jes.43:18-19

🙏

/Eleonora

Kommentarer (2)

Beväpnade vakter

Publicerad 2014-05-18 22:01:00 i Allmänt, Dagboksanteckningar - Israel, Israel - ett hem, Morgon och kväll med min Bibel,

Oj oj.. jag somnade visst på soffan. 😴

Det finns inget skönare än en söndagseftermiddag. God mat och efterrätt tillsammans med härliga vänner.

Men då jag somnade hade de lämnat huset...😉

Idag är det Ester, 8 år, som skriver i sin dagbok från åren i Israel:

Det var en djurpark.☺️

Biblical Zoo.

Här är lite bilder från Kalebs skolutflykt:

Han är sex år gammal här, med sin egen kamera. Det var spännande..

Våren 2003 var märklig. När barnen skulle ut på utflykter så måste gasmasken med. Vid ett tillfälle ordnade skolan utflykt för hela klassen en sabbat. Eftersom det var så oroligt i landet fick man inte vistas ute i naturen, utan att ha med beväpnade vakter, men man ansåg det värdefullt att vi som familjer kunde komma ut, så man arrangerade detta för oss med barn i klassen.

Det känndes helt absurt och surrealistiskt, att vandra på stigarna mot ett utflyktsmål, med väpnade vakter framför och bakom oss.

Men visst kändes det tryggt....

I denna värld, i denna tid - med allt som händer och sker - kan fruktan och oro bli våra följeslagare.

Vad kommer att hända om...?

Kan jag lita på detta..?

Tänk om jag fattar fel beslut..?

Men om det händer en olycka..?

Håller det..?

SLUTA‼️

Om du tror på Guds Ords Sanning, måste du fånga den och göra den till din sanning.

✨🌟✨

Den som sitter under den Högstes beskydd

och vilar under den Allsmäktiges skugga

han säger:

"I Herren har jag min tillflykt och min borg,

min Gud som jag förtröstar på."

Ps 91:1-2

🌟✨🙏✨🌟

Livet är aldrig perfekt - och kommer aldrig att bli!

Det är faktiskt så att vi bara måste inse det.

Krångel, krångel - tjafs och strul.

Missräkningar...

Vår utmaning är, att i dessa situationer hålla tag i Guds Ord.

Låta det få vara den kraft Gud lovat oss, när vi använder oss av det.

Låta Guds änglar komma i funktion när vi talar ut Herrens Ord.

Han ska rädda dig, övertäcka dig, du ska inte frukta, det ska inte drabba dig, han skall befria, han är med i nöden...

👼💞👼

Ty du har sagt att Herren är ditt skydd,

du har gjort den högste till din tillflykt.

Ingen olycka skall drabba dig,

ingen plåga närma sig din hydda.

Ty han skall ge sina änglar befallning om dig

att bevara dig på alla dina vägar.

Ps. 91: 9-11

💖

Mäktig bild, eller hur?

Ta gärna fram din Bibel och läs hela Psalm 91.

Nu talar vi högt - GUDS ORD!

/Eleonora💞

Kommentarer (2)

We love you - and need you - Evie and Pelle!

Publicerad 2014-05-17 23:55:00 i Allmänt, Musik,

Där var hon!

Hon som jag delat min ungdomstid tillsammans med.

Nja..jag kan väl säga att vi inte har umgåtts precis - men ändå!

Älskade Evie! 💞

För ett par år sedan pratade jag med henne, för första gången i mitt liv - thats it! Men jag har ju levt med hennes sång, hennes röst, hennes budskap, ända sedan vi möttes för 40 år sedan - lite drygt.

Vi var tonåringar - och hon ett par år äldre. Så klar och tydlig, utan tveksamheter. Jesus var hennes sång, hennes liv, ja - helt enkelt allt hon levde för!

Och jag ville följa efter...

Så viktigt det är att man får goda förebilder i unga år. Hennes sånger blev min livlina och näring, i min tillväxt som kristen. Så viktigt med bra texter, fyllda av Guds ord och sanningar.

"Mirror, Four feet eleven, Give them all, Live for Jesus...."

Oh, jag grät och sjöng med - och budskapet i sångerna riktigt manglades in i mitt liv.

🎶💖🎶

Lika kort som mig, denna blonda tjej med skrattgropar. Hon kom från USA med föräldrar från Norge.

Hon hade hela världen som sitt arbetsfält, och reste ofta med Billy Graham.

Mitt i allt detta gör en ung kille dundersuccé, med sin skiva "Han är min sång och min glädje"!

Aldrig har väl en kristen skiva spelats mera än den på radion.

Varje dag!

Ungdomspastorn i filadelfiakyrkan i Stockholm. Han gick till och med förbi ABBAs försäljningssiffror vid ett tillfälle.

"Namnet Jesus, Korset där Jesus gav sitt liv, Jesus har makt, När du går över floden..."

Och så blir det ett par!!! ❤️👫❤️

Tidningarna skrev - detta var NYHETEN!

De flyttade till USA, fick två barn, och Evie valde att leva ett liv utan de stora scenerna. Nu är barnen gifta, och här är de alltså nu tillbaka på en Sverige turné.

De brinner för mission, människors frälsning och omvändelse. Det går inte att ta miste om. Jag blir så tacksam att se hur de som jag sett upp till under så många år, fortfarande "håller måttet". De är fullt medvetna om sitt uppdrag, och vägrar kompromissa. De låter evangeliet vara enkelt och omedelbart.

- "Jesus kan göra allt nytt"!

Så talar Pelle om en stor ledarsamling han varit med på i USA. Indien är världens mest religiösa land och Sverige världens mest sekulariserade land!

- Och nu har Pelle svårt att hålla tillbaka känslorna...

Några dagar efter denna samling fick Pelle en ny sång till Sveriges land:

"Förbarma dig över landet, under syndens tunga hand

Förbarma dig över folket, många är bundna med hårda band

Förbarma dig, förbarma dig,

Rör vid vårt land än en gång"

Vi behöver er Pelle och Evie!

Ni har ett budskap till nationen.

Er tid är inte över för Sverige.

Och så läser Pelle ur Jesaja 60:1-2:

Stå upp och var ljus, ty ditt ljus kommer

Och Herrens härlighet går upp över dig.

Se mörker ska övertäcka jorden

och töcken folken,

men över dig skall Herren gå upp,

hans härlighet skall uppenbaras över dig.

Jesusmanifestationen i Sverige är bevis på att Sveriges kristna vägrar släppa taget.

Vi vet vårt uppdrag, vi är ett folk för den här tiden.

Och Gud hjälp oss att inte kompromissa utan ha ett klart, tydligt och levande budskap...

Vi ber

vi ber

vi ber...

🙏🎶💞🎶🙏

Här sjunger Evie och Pelle från en kampanj med Billy Graham:

/Eleonora

Kommentarer (0)

Tryck, hetta och tid - gör skillnad!

Publicerad 2014-05-16 21:26:00 i Allmänt, Hem och trädgård,

För några år sedan minns jag att fredagar var de mest stressiga dagarna under veckan.

Jag jobbade först, åkte och handlade, vi städade, lagade mat, skjutsade barnen till olika aktiviteter, hämtade, och allt annat fix också - där emellan. Kompisar sov över, chips och godis, Disneytime...😅

Jag kan minnas med glädje och tacksamhet tillbaka på den tiden, men känner samtidigt hur jag njuter av en ny fas i livet. De älsta barnen är gifta och de två yngre, 20 och 18 år, är ute på egna äventyr och jobb ikväll.

Men lite trist är det allt...

Min man är ute på en riktig långresa - jorden runt! Är hemma om måååånga dagar....

Mitt i detta kan jag inte låta bli att njuta av ensamheten. Får man det, eller ska man ha dåligt samvete?😉

Jag har suttit och läst och läst en bok som min väninna tipsade mig om.

Varit i en annan värld, i en annan tid, med andra människor.

Jag älskar det. 💞

Och bigarråerna är nästan slut...🍒🍒

Så vaknar jag upp ur läsandet och inser att det är ju en så underbar dag där ute.

Lite bilder från vår trädgård.

Ohhh vad det doftar!

Så tar jag ett sväng ner till sjön, och går förbi grannens äng av Kungsängsliljor.

Väl där hemma igen, så ser jag mina små tagetesplantor innanför fönstret.

Nej, det är ännu inte tid att planteras ut! Våren är förrädisk - och kall. Jag undrar hur många av dem, som kommer att klara sig från sniglarnas framfart?

Och hur går det med alla fågelungar som börjar ta sig ur sina bon? Barnens kusin har just förbarmat sig över en fågelunge, som brutit näbben. Det låter som ett hopplöst fall.😩

När du nu läser min blogg är jag tillbaka i min värld kring sekelskiftet.

Det finns så mycket att lära sig och ta till sig, när man får dela andras livsöden. En släkthistoria över några generationer. Så många drömmar, förhoppningar, uppoffringar, erfarenheter, tillkortakommanden...

När kärleken inte kommer förpackad som vi har tänkt oss, och vi inte känner igen den när den erbjuds. Ord som skulle talas ut - men aldrig blev sagda.

Sår mellan generationer.

"En mors förhoppning" - av Francine Rivers

Din historia är också värdefull!

Dina erfarenheter.

Inte bara det du är bra på, utan även dina tillkortakommanden och misstag - är värdefulla!

Visst är det märkligt:

- Askan och kolbiten är uppbyggt av samma grundämne som diamanten - KOL!

Tryck,hetta, och lång tid, gör det värdelösa och eländiga, till något värdefullt. Det är det hårdaste naturligaste mineralet, det reflekterar ljuset, och är dyrbart.

💎💎💎💎💎💎💎

Låt trycket, hettan, och tiden arbeta FÖR dig!

Shabbat Shalom!

/Eleonora

Kommentarer (0)

Trött...

Publicerad 2014-05-15 21:42:00 i Allmänt,

Oh, så trött jag har varit idag! 😴

Inte så mycket sömn i natt, och upp tidigt med tåget på morgonen från Älmhult till Uppsala. Och sedan iväg till skolan, för att ha matte med mina sjuor.

Vi jobbade med att rita linjer i koordinatsystem och hitta deras skärningspunkt, och sedan hade jag en lärarkonferans.

- Och sedan då?

Jag hade beställt kött från en kollega, som har bondgård. Det behövdes tas omhand omedelbart, när jag kom hem. Så nu har jag packat in 50 kg köttfärs och stekar i plastpåsar!

Som om jag inte var tillräckligt trött innan...

Jo då... det tog ju sin tid, men det blir fantastiskt gott till sommarens alla grilltillfällen. Det ser jag fram emot.

I kväll får detta kort tala sin sanning till dig:

Vi tar ett djupt andetag i tider av röriga, märkliga omständigheter.

En stor kram till en speciell vän, som jag tänker på just nu, och är i stort behov av detta. Jag ber för dig. 🙏

💞💖💞

Vi har tro på Gud, och vet att allt kommer då att bli till det bästa!

Och till alla ni andra: Ta till dig detta, du med!

God natt! 😴💤💤

/Eleonora

Kommentarer (0)

Kanal 10 och vi alla tillsammans prisar Gud!

Publicerad 2014-05-14 21:22:30 i Allmänt,

Så var man här igen. Första gången var nog 6-7 år sedan.

Att driva en kristen TV kanal i Sverige är verkligen en utmaning, men de är "still going strong". 😊

Och är påväg vidare ut i världen..

Min vän Sheryl följde med på tåget.

Lång ut i skogen håller de till. Intressant fenomen ☺️...

Men något måste de verkligen göra rätt dessa herrar.

Börje Claesson här tillsammans med Lennart Åström, Ruben Agnarsson och Edward John:

I dag tog jag en promenad längs med järnvägen. Våren har verkligen kommit längre här nere i IKEA-land.

Jag hittade en stor metallbit på vägen ca. 5 meter från spåret, och ser att den tillhör järnvägen, men slitits bort. Vi vet att spåren är under all kritik på vissa sträckor, och jag är tacksam när ett tåg rusar förbi, att jag inte träffats av en liknande metallbit...

..och här i studion finns två glasskåp med massor med böneämnen som ringts in.

55 464 stycken, men det är bara sista årens skörd.

Det är människoöden i kris, och situationer som på ett eller annat sätt försökt slå sönder människors liv.

"Metallbitar" som yr omkring - helt utan förvarning.

Nöd, rop, ångest,förtvivlan, sorg, sjukdom, ensamhet, tårar...

Det finns också en hög med gula lappar - tacksägelseämnen.

Visst önskar man den högen vore större...

Samtidigt vet vi att så många fler än dessa "gula lappar" fått se Gud göra under. Ungefär bara 10% är det, som hör av sig tillbaka, om de under och mirakler de är med om.

Här finns ett område vi kan bli bättre på.

Berätta vad Gud gör i ditt liv!

Va frimodig och ge Gud äran.

Små och stora under - allt kommer från honom, och är värt vår tacksägelse och lovsång!

🙏🎶🎶🙏🎶🎶🙏🎶🎶🙏

Prisa Gud! Han har lovat vara med oss.

Prisa Gud!

Han tronar på vår sång

Prisa Gud!

Och de band som verkar binda

Kommer bara att försvinna

När vi prisar Gud!!

💖🎶🙏🎶💖

/Eleonora

Kommentarer (0)

Projekt och drömmar

Publicerad 2014-05-13 16:58:06 i Allmänt,

Tänk vad uppmuntran är viktigt! Det kan hjälpa oss att ta oss igenom snårskogen som vi ibland möter.

När vi är påväg att ta oss in i nya projekt och drömmar är det extra viktigt att inte tappa focus och visionen man bär på.

Allt testas och prövas, och man undrar om man uppfattat det man bär inom sig, på rätt sätt.

Vissa personer undrar och ifrågasätter det hela - medans andra hejar på!

Ibland får man bara vara tyst, och inte prata och så mycket. Det är precis som om kraften pyser ut med orden vi talar...😷

- Och andra får bränsle till sin kritik och ifrågasättande.😤

I dag vill jag dela ett brev, som min man Curt skickade till en nära vän. Jag har bytt ut några ord för att få det mera allmänt. Jag tror nämligen det finns flera därute som behöver detta brev.

Om du inte känner igen dig i detta, är du nog den som ska uppmuntra och stötta någon i din närhet. 😊

Alla kan hjälpa någon.❤️👫❤️

Älskade Vän!❤️

I dag är dagen som Herren har gjort.

Låt oss fröjda oss och vara glada!

Även om det arbete du drömmer om, inte är fullt igång ännu.

Justera tidtabellen i huvudet:-)….det tar längre tid är man vill ibland…det är ingen panik..

Då kan du behålla glädjen över idén du fått, hur lång du har kommit hittills på kort tid, och vara glad mitt i allt detta.

Njut av ditt jobb och det du är mitt uppe i just nu.

Gud är med dig steg för steg och kommer att hjälpa dig i allt.

Låt inte bekymmer ta glädjen eller friden ifrån dig – det är inte värt det. Kasta bekymren på Herren – vägra oroa dig!!

Ha en bra dag nu 😊😎

Krama dina kära från mig.

Shalom!

Curt

Vi ber för varandra och uppmuntrar varandra!

Halleluja!

Så bra det blir!!!! 😇💞😇

/Eleonora

Ps. I kväll sjunger jag på Kanal 10 🎤🎶 Ds.

Kommentarer (1)

Meditativ återhämtning

Publicerad 2014-05-11 21:25:00 i Allmänt, Dagboksanteckningar - Israel, Israel - ett hem,

Efter några timmars arbete med att rätta nationella prov i matematik, avslutar jag arbetet för dagen, men fortsättning följer. För att inte tala om alla kemiprov som också ska rättas, och sedan betygsättning för alla elever.😅

Det är ju nästan som höst ute, så varför inte tända ljus? Men vitsipporna påminner om vår.

Igår fick jag hjälp med att fixa google translate på bloggen. Så glad jag blev! Antalet sidhänvisningar ökade med 300%, så endel läsare läste många sidor. Men nu är det väl tillbaka till det normala.

Välj vilket språk du vill! Nu ska jag inte klaga på att jag har svårt att lära in språk, ha ha....😄😜

Help is on my way!

Här ser du vad jag kan. Kinesiska och hebreiska helt flytande.

Det är bara att välja, men översättningen garanterer jag inte.😉

Dagboksanteckningar forts.

Jerusalem 2002:

"I gårkväll kom polisen och hämtade en arabisk vakt i huset bredvid. Då var klockan 24.00. De åkte iväg med honom, men var tillbaka en timme senare.

Det är underbart väder - lagom varmt och soligt. Mitt i detta lugn och ljuvliga tillvaro, är det krig.

Vilken märklig tillvaro!

Curts funderingar drar mera åt hållet: "Ska vi verkligen bo här så mycket längre?"

Han har inte så mycket att göra och någon förändring inför nästa år lär det väl inte bli. Det är ju krigsår och mycket lite händer. Ingen har anmält sig till någon kurs och frågan är om vi kan ha Israelresan i sommar. Jag tror det är omkring 60 anmälda.

Börjar fundera när jag har varit ute sist. Det var länge sedan jag var ute och handlade. Det var när barnbidraget kom för tre veckor sedan. Det blir mest Curt som handlar när han åker in till stan.

Jo, i påskas, för drygt två veckor sedan, var vi på cedermåltid, ett möte i Tel Aviv, samt till trädgårdsgraven.

Förra veckan var vi på Josefs storehouse i en timme, annars har jag varit hemma hela tiden.

Jag har ändå haft fullt upp på ett märkligt sätt, och visst går det ändå bra.

Men det är lite skillnad mot tidigare..."

🐢⏰🐢⏰🐢⏰🐢

Vad vi kämpade dessa år med funderingarna på hur länge vi skulle bo i Israel.😳😧

Pojkarna var tonåringar, som behövde få möjlighet att vara mera självständiga. De mindre barnen hade inte så bra koll på att läsa och skriva svenska.

Var går gränsen för dem, så det inte uppstår ett handikapp för dem i livet? Jag kan fortfarande se, att skrivinlärningen som jag gav Kaleb, inte blev helt rätt.

Varje dag - fram och tillbaka i funderingarna. Och oroligheter och krig gjorde ju inte saken lättare. Man ser också hur sårbart landet är i dessa tider. Israel är oerhört beroende av sin turistnäring, så det slår hårt mot landet.

Livet för mig var väldigt lugnt, mitt i allt detta.🐢🐢

Tänk om jag ändå hade haft en blogg då...

Jag var mest hemma, gick ut med hunden, och hämtade barnen från skolbussen. Jag ville inte att de skulle gå själva, dessa 100 meter. Grannpojken som bodde fem hus upp på vår lugna gata fick aldrig gå till oss själv, fastän han var sju år gammal.

Första månaden vi bodde i Israel skickade jag ut Ester, 6 år, på en promenad runt hela kvarteret med vår lilla hund.

Jag säger då det: Gud är dårarnas beskyddare!😆😇

Vissa saker gör man bara inte - även om man knappt begriper varför...

Här om dagen hittade jag ett handarbete jag höll på med, när det var som mest intensivt med att ha småbarn och stor familj.

Vi kan behöva hitta en liten vrå eller en liten sysselsättning, som bara är vår egen värld. Även om vi har hur mycket som helst att göra, ger det ett enkelt andrum i tillvaron. Nästan som ett meditativt tillstånd...

Och fungerar perfekt också i livets stora utrymmen, när tanken kommer "Vad ska jag göra nu då?"

Brodera, promenera, fiska, måla, sjunga, spela, cykla, baka, trädgård och blommor...

Någonting annat än nyheter, tidningar och facebook kan väl passa dig - ibland också?

Förakta inte livets fina kryddiga vitamin, som ger vila och återhämtning.

Hjärnan får tid att komma igen, och sortera olika intryck.

Drömmar och nya tankar föds.

Initiativsförmågan vaknar till liv...

Oj, så roligt och härligt det kan bli, när vi reser oss upp ur soffan!!

Och nu är det också vår i luften - vad mera kan man önska sig!

/Eleonora🙏💖🙏

Kommentarer (0)

En vän från fjärran land

Publicerad 2014-05-09 23:29:26 i Allmänt,

Hej och hå - idag blir det många bilder!!💃💃

Shirley Lo, min kära vän från Hong Kong är på besök.

Så underbart charmig, glad och rolig person. Det är ju märkligt hur man kan koppla med vissa personer - fast man nästan inte känner dem egentligen.

Just nu tränar Shirley för fullt på mitt piano och Torbjörn är läraren. Dessförinnan var det mat och fika och en tur ner till sjön. Och allt ska ju självklart fotas!

Inte ofta jag träffar någon i min egen längd..😉😜

Vi träffades i Afrika för ett år sedan. Ja var med musikern Torbjörn Frisk, på en missionsresa med musik, tillsammans med en grupp från Hong Kong. Och nu är hon och besöker oss här i Sverige!

Jag plockade fram några bilder från den resan till Uganda och Kenya.

Där nere är det vanligt att se bibelord lite varstans, och det var underbart att möta kristna i dessa länder.

Kanske vi skulle behöva några missionsteam till oss i Sverige..?

Men vi får väl göra vår del i denna tid. Detta händer för mig i morgon lördag:

Som sagt - är du i Uppsala är du välkommen.

Gud är kärleken.❤️

Be så skall du få, och sök så skall du finna.

Bra när bussarna påminner oss om Guds Ord!

❤️❤️❤️❤️

/Eleonora

Kommentarer (0)

Valborgsmässofirande och Lag ba-Omer

Publicerad 2014-04-30 16:39:00 i Allmänt, B2, Högtider, Israel - ett hem,

Så var det sista april. Oj vad man planerade inför detta när man var yngre. Men jag har aldrig fått till traditioner med mösspåtagning och körsång, som är så stort här i Uppsala. Kan det möjligen bero på att man kommer ifrån lilla Ö-vik..?

Jag vet inte riktigt hur det blev med traditionerna på det området, men jag är glad i alla fall - och våren kommer med rasande fart, även om vi bara besöker en brasa i området.

Valborgsmässoafton.., men jag är van med att säga "Sista april" - fastän jag heter Valborg i andra namn...😜

I bland lever traditioner kvar ibland oss - och vi vet nästan inte varför vi gör vissa saker. Vi skapar ibland våra egna varianter, och för dem vidare till våra barn - eller så slutar vi med ett och annat.

Vi kanske helt enkelt prioriterar om saker i livet.

I Israel finns en tradition och fest som påminner om vårt sista april firande.

Lag ba-Omer.🔥✨🔥

I år firas denna dag den 18:e maj. Alltid olika datum...

Man verkar ha lite olika teorier om det hela, men den återkommande teorin, handlar om Bar-Kochba upproret på 130-talet e.Kr.

Det var stider mot Rom, och tillslut vann man en seger mot romare. För att kommunicera segern vidare i hela landet, tände man eldar på kulle efter kulle. När någon såg en eld, tog nästa grupp invånare i landet ansvar för att föra nyheten vidare - och så kom informationen fram.

Det här är en verkligt viktig fest för barn och ungdomar i Israel. När vi bodde landet, såg vi hur de jobbade med att samla ihop ved till brasorna, som skulle tändas lite varstans. Byggnadsarbetarna tappade mycket virke dessa dagar, som de brukade använda för att göra gjutformar till murar, trappor och byggnader.

Men så insåg jag att man kan ha "brasa" på många olika sätt...

🔥🙀🔥

Första gången vi var med på denna fest, var vi på Esters skolgård på kvällen, och där fanns det brasor.

Många brasor - säker 6-7 stycken.

Och man tillagade mat där också. Instoppat i folie, hade man potatis, lök m.m.

Ett annat år gick vi till rondellen i vårt bostadsområde. Där fanns en liten brasa - och nu visste vi hur det skulle gå till. Lite folieinpackad mat lades in i elden, för att sedan äta och umgås med alla.

Jag till vänster på bilden med en korg, Maor och Kaleb.

Många av oss, har något vi brinner väldigt starkt för. Det kan vara t.ex. att arbeta mot human trafficing, föräldrapenning, abort, friskolor m.m.

Det är ju 1:a Maj!!

Men det viktigaste: Jesus till alla!❤️🙏❤️

Allt detta engagemang, är som att låta alla dessa eldar tändas, sträcka för sträcka, dag efter dag, människa till människa och hjärta till hjärta.

Vi måste se till att vi har bränsle, så att elden kan fortsätta brinna.

Vi tänder flera eldar så andra också får del av budskapet.

I dag tänkte jag bjuda in dig till Carolina Thorebrings blogg.

En eld större än majbrasan! ❤️🔥❤️

Kolla nu in Carolinas blogg!

Ha en fin dag

/Eleonora ✨

Kommentarer (0)

Visst gör det ont..

Publicerad 2014-04-28 20:04:00 i Allmänt, Dagboksanteckningar - Israel, Israel - ett hem,

Vilka underbara dagar vi har haft! Löven spricker ut, och en del träd och buskar har börjat blomma.

🌱🌿🐞🐝☀️

Men det ryktas om kyligare väder, men Jerusalem har det varmt hela veckan...

Det här tiden är fantastisk i Sverige, "skomakarens ledighet". Ja, så kallas tiden "mellan hägg och syren". Det är ju då vi inte ska göra någonting annat, under ca. 10-12 dagar, än att njuta av att våren är här, och sommaren står för dörren.😎

Och hur lätt är det..?

Nationella prov ska rättas (och det tar tid), förbereda studentexamen, skivinspelning, betygsättning m.m. Det är väl lite åt det hållet för oss alla. Varje år samma sak - så mycket att göra dessa underbara dagar, när man egentligen inte ska göra något annat, än att bara andas in våren - om man nu inte är allergisk vill säga...

I Uppsala kommer den tiden "mellan hägg och syren" en vecka tidigare än vad den gjorde för 50 år sedan.

Men syrener för mig är "midsommar" - för så är det i Norrland - medans det här i Uppsala är "skolavslutning".

Dagboksanteckningar forts.

Jerusalem april 2002:

"Det jag upplever i mitt andliga liv är en ny tyngd, allvar och mognad. Det är helt nödvändigt att höra vad Gud säger. Inte bara vilja uppfatta det som är intressant, spännande, eller vad man ska kalla det...

Det är fullständigt nödvändigt för hela vårat liv, överlevnad och framtid.

Hur ska det bli, vart går vägen?

Jag har hela tiden under våren varit inställd på - i varje fall minst ett år till i landet - men sista veckan har allt rörts runt. Det är ju så oroligt här. Men å andra sidan är vårt vardagliga liv nästan lika som tidigare. Men jag tror att vi kanske nu inom närmsta veckorna åker till Sverige, för att stanna nästa läsår.

Klarar vi av att leva under denna press, ett år eller flera år till..?

Jag börjar nu packa och städa. Vi lämnar det mesta - tar nog främst bara kläder med oss."

⛔️🛄🚷🚸⛔️

Så gick mitt resonemang då.

Visst kan jag känna nu, att det verkade lite överdrivet, men det är lätt att säga när man sitter med facit i handen, och allt gick bra!

En sak jag insåg klart och tydligt efter en tid, var att jag trodde jag var mera överlåten till arbetet, än vad jag faktiskt var. Press och omständigheter, kan på ett avklätt sätt visa oss våra innersta rum.

Det var en bearbetning dag efter dag..

Men om jag låter dig läsa mina sista ord jag skrev i min dagbok så står det:

...och jag kom till den punkten där det inte spelar någon roll längre...

Sverige - Israel

Jag kom igenom.

Beslutsamhet och hårt arbete på olika sätt.

Och nu kom jag att tänka på Karin Boyes dikt - så här i vårtider.

Ja, visst gör det ont när knoppar brister

Varför skulle våren annars tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för den som växer

och den som stänger.

För mig är det en ny tid, att se och upptäcka landet och folket - igen.

Nya infallsvinklar i ett nytt perspektiv.

Man blir aldrig "färdig" med Israel - mellan hägg och syren...

🌈

/Eleonora

Kommentarer (1)

Holocaust och människosyn - Tell ye your children..

Publicerad 2014-04-27 21:37:00 i Allmänt, B2, Högtider, Israel - ett hem, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Jerusalem april 2002:

"Idag är det Jom Hashoa, Holocaust Memorial day, Förintelsens dag - i Israel. Den dagen infaller varje år tolv dagar efter 1:a dagen i Pesach. Sex miljoner judar förintade av Hitler under andra världskriget.

Sirenerna tjöt över hela Israel idag, klockan 10.00, i två minuter.

Alla stannar upp, även bilar ute på vägarna.

Barnen har blåvita kläder på sig, och skolbarnen samlades på bollplanen.

Alla små barn stod helt tysta och stilla. Inget småprat - inget bus.

Nästa vecka är det Memorial day och Independent day. En dag av sorg och en dag av glädje..."

Att höra sirenerna tjuta i detta land är en märklig ödesmättad känsla - långt ifrån när våra larm i Sverige ljuder, första måndagen i månaden, kl. 15.00.

Men visst är det väl fantastiskt, att vi också i Sverige har en sådan dag. Förintelsens minnesdag 27 januari, min mans födelsedag.. 😉Och så fyller jag år på kanelbullens dag😋

Lite kontraster kan man säga!

I vår bokhylla hemma, har jag några böcker av boken "..om detta må ni berätta..", på tre olika språk. Tell ye your children..., Jutustage sellest oma lastele...

Boken kom ut 1998 till alla i Sverige, och initiativet togs av regeringen.

Man talar om vad som kan hända, när demokratins värden och respekten för människovärdet bryts ner.

TELL YE YOUR CHILDREN!!!!

De är inte många kvar, av de som överlevt förintelsen.

86 åriga Livia Fränkel är en av de åtta som reser runt i Sverige och talar till skolungdomar. Vecka efter vecka, termin efter termin, skola efter skola...

När man på 80-talet började tala om att förintelsen aldrig ägt rum och man blev ifrågasatt, insåg de flesta av dessa överlevande, att de måste göra något.

Nu är de åtta gamlingar. När de inte längre orkar, då är det över...

Här kan du läsa hennes berättelse.

Vi har problem i Sverige.

Religiösa symboler vågar man inte bära offentligt och hakkors klottras på moskeér och kyrkor. Röster höjs...

Det verkar vara dags att plocka fram boken igen, och kanske även låta den gå i nytryck.

Jag har ett starkt minne från min första lärartjänst i Jönköping 1982, Kungsängsskolan.

Jag kommer gående från min lektion och tar följe med en äldre lärarkollega i franska. Hon var alltid så välklädd och fin. Den dagen hade hon en jumper med en liknande kofta till, med alltid så vackra smycken. 💄💅👠💍💎💓

Vi gick där och småpratade, och jag frågade varifrån hon kom, för hon hade en lätt brytning och jag en renodlad norrländska, där nere i Småland.

Så börjar hon berätta, att hon var jude och kom till Sverige från ett konsentrationsläger. Hon drog upp ärmen på koftan - och där såg jag det! Tatueringen som talade sitt tydliga språk. Ingen välgjord - utan snabbt och snett inbrända siffror.

Jag ville kräkas!

Helt plötsligt kom det så nära. Hon var ju en av oss!

Och detta hade hänt, det var på riktigt...

De är ett folk som lidit i årtusenden.

Jom Hashoa, den dagen minns man sin farfar som kom utmärglad och nerbruten till landet. Hans syskon och föräldrar fanns inte längre. Alla dessa som inte fick se sina barnbarn, eller de som inte fick fortsätta sitt äktenskap tillsammans med sin hustru, vars liv togs i en gaskammare.

Alla dessa...

En nation som ska upprättas både fysiskt och andligt.

"Herren säger:

Kom från de fyra väderstrecken, o Ande,

och blås på dessa slagna kroppar, så att de får liv igen.

De här benen, representerar hela Israels folk.

De säger:" Vi är bara en hög uttorkade ben. Allt hopp är ute".

Mitt folk, jag ska öppna era gravar

och få er att stå upp och vända tillbaka till Israels land."

Hesekiel 37:9-12 (delar av)

Så läser jag några rubriker i boken:

Barn som försöksdjur
Antisemitism och rasbiologi
Handikappade och "asociala"
Dödsfabriker
Att arbeta i helvetet
Åskådare
Vittnen till folkmord
Lärdomar?

Och jag undrar:

-Vad är vår människosyn idag - i Sverige?

/Eleonora

Kommentarer (0)

ICA-Jerry: Lär oss flera viktiga saker, snälla...!!

Publicerad 2014-04-25 23:42:00 i Allmänt, Dagboksanteckningar - Israel, Israel - ett hem,

Fortsättning från dagboksanteckningarna

Jerusalem, april 2002:

"I dag har Ester äntligen fått en hjälpfröken som tränar läsning med henne. Hon kan bokstäverna och läser en del, men när hon inte kunnat ordens betydelse är det svårare att komma igång.

Den lilla hjälp hon fått börjar göra underverk!"

Tänk att börja i ettan och inte kunna språket. Man ska lära sig bokstäverna och börja läsa. Då går det trögt..

Ester var ivrig att få vänner, målmedveten, socialt utåtriktad och glad. Det gjorde att det gick lätt att få vänner, men man är ju så sårbar, om man inte kan kommunicera som man önskar.

När hon inte kunde uttrycka sig (för hon kunde ju inte engelska heller), var det lätt till tårar. Tårar var ju ändå ett "internationellt språk" och fröken förstod då att det var något som var jobbigt.😢

Så glada vi var, när vi kom på att vi kunde köpa ett telefonkort, som hon kunde använda för att ringa hem till oss om hon ville, när hon hade behov av närhet och kontakt.

-"Hej mamma, vad gör du? Nä, nu måste jag gå och leka.."📞

Vilken lycka att höra hennes glada röst, nu när hon visste att hon lätt kunde nå oss!

Sex år gammal.

Och livets alla åldrar har utmaningar - hela tiden...

Tänk så bra det då är, att få stöd och hjäp med ett och annat, som vi har behov av, som t.ex. en fröken som hjälper till att lära en läsa.

Vissa människor tror de ska klara allt i livet själva. De gör sig oberoende av andra, och visar sin egen självtillräcklighet - och stolthet.

Så lätt det är att hamna i det diket! Jag har själv kravlat runt där flera gånger...

- Men.. vad då? Ska vi inte vara det - oberoende av andra?

- Nix, pix!!

Att få vara till för andra människor tror jag är något av det mest grundläggande behov vi människor har. Känna sig behövd, viktig och älskad. Men att jag också ödmjukar mig, och inser att andra människor är viktiga för mig, och att de kan fylla ett rum i mitt liv.

Nu är en tid när många skolor ska ha Operation Dagsverke, och göra en insats för andra människor, genom något projekt.

Det tragiska är att jag möter ungdomar som föraktfullt frågar:

-"Vad får jag för det, vad är min vinst?"😒😤

Själen blir utarmad och utmattad.

Färgerna bleknar och nyanserna suddas ut.

Likgiltighetens toner börjar spela en mellankolisk vaggvisa,

och vira sitt gissel av förakt och egen självrättfärdighet,

och sömnens trötthet leder ner i en värld av onda drömmar...💀💀💤

Så vaknar jag upp ur mitt funderande idag, på tåget påväg till Stockholm...

Där är han - allas vår ICA-Jerry - som omslagsbild i SJ:s tidning, KUPÉ! 😍

Oh.., vi behöver dig Jerry, och ni andra underbara människor som lever så utsatta i vårt samhälle!

Ni har ett och annat att lära oss också.

Mats Melin som ICA-Jerry, och min vän Therese med en av barnen på hennes jobb.

Så säger Mats:

"Då hade jag stuckit hem och stekt mig en entercote. Det är gott det.

En annan dag ringde Expressen och ville intervjua mig. Fast då hade jag inte tid att prata, sa jag.

Jag stod ju och gjorde pannkakor."

ICA-JERRY!!!!!

❤️🎈❤️🎈❤️

JAG BARA ÄLSKAR DINA PRIORITERINGAR!!

Lär oss mera viktiga saker.

HALLELUJA MOMENT!!!

/Eleonora

Kommentarer (0)

Hold on!

Publicerad 2014-04-23 23:04:00 i Allmänt, Dagboksanteckningar - Israel, Israel - ett hem,

Har du sådana här konstiga dagar man inte riktigt vet vad man ska säga om..?

Ett tungt märkligt tryck, som bara ligger där och matar på - hela dagen. Egentligen har man kanske inte bilden klar för sig vad det är frågan om, möjligtvis lite diffust, men det är så tröttsamt.

Och så tänker jag: Mitt Getsemane, en vecka senare...

Nej, nu tog jag väl i, men känslorna kan verkligen ibland spela ett spratt med oss. Då gäller det att "hålla i hatten", och inte låta melankoli och självmedömkan diktera vardagen, men någonstans har jag ändå lärt mig att inte ta lätt på dessa känslor.

Men Snobben har inga problem!

När vi bodde i Israel, kom det vällande över mig och min man lite nu och då. Vi bara tittade på varandra, ord behövdes inte, och vi tog djupa andetag och fortsatte vår vardag...

Och det händer fortfarande.

På kvällarna, av många av dessa tunga dagar, kom förklaringen när vi tittade på de israeliska TV-nyheterna på engelska. Trycket i landet hade varit extra hårt dessa dagar, och vi levde i ett andligt klimat med fysiska verkningar.

Oroligheter, bomber o.s.v.

Det är så lätt vi tror det är något "fel" på oss själva eller något runt om oss, medans det kanske handlar om att se att det finns något som är lite större än "jag, mig och mitt", i den värld vi lever i.

Ikväll var jag och såg en föreställmning som min dotter Ester var med i.

Martyrion.

Vilket arbete - och vilket fantastiskt resultat! Så glad och stolt över dig, Ester, och alla ni andra som gett så mycket tid och kärlek, för att vi skulle få en sådan fin kväll. På Torpkonferensen, midsommardagen, är nästa föreställing.

Här ser du Ester Lahti och Matilda Steen:

Föreställningen handlar om unga människor, som vägrade kompromissa med sin tro och övertygelse. Omvärldens tryck pressade fram det oundvikliga, och de fick lida martyrdöden.

Ja... är det lite av vad vi i vår tid kan känna emellanåt? Och nu menar jag - lite.

I vår tid kan förföljelsen vara så sofistikerad och kamouflerad, att vi emellanåt inte fattar vad som rör sig "i luften".

Var på din vakt!

Vaka och be, låt dig inte luras. Låt Guds ande "sucka" tillsammans med dig, och du får vara en del i ett skeende som kan ha ett evighetsvärde.

Lite "martyrer" - trosvittnen som får lida och bära plågor - bör vi väl kunna vara, om vi ser på det i ett historiskt perspektiv. Eller hur?

Under min studietid i början på 80-talet köpte jag en skiva med Jessy Dixon. En av sångerna har betytt extra mycket för mig i tuffa tider.

Hold on.

Jag har sjungit den en del, och då med min svenska översättning, "Håll ut".

Så, vad har vi lärt oss idag?

Jo, helt enkelt: Håll ut!!!!

/Eleonora

...för du har väl hört om flugan som simmade runt i grädden och inte gav upp? Jo, det var bara att efter ett tag promenera upp ur eländet. Nu hade grädden blivit smör!

Kommentarer (0)

Glad Påsk!

Publicerad 2014-04-17 20:53:54 i Allmänt, Hem och trädgård,

Förberedelse inför påsken!

Vi drog igång hela familjen idag på morgonen med att städa. När man är några stycken känns det roligare och det går framför allt fortare.

Och jag som hade köpt kalkon!

När man inte är så van med att fixa den, så är det ju så omständigt. Vad gör man då? Ber sin man fixa den - så klart! 😜

Jag hade hittat ett recept, på ett bröd jag ville testa. Eftersom Curt inte tål gluten, ägg och mjölkprodukter bl.a., och jag själv upptäckt att jag mår så mycket bättre med glutenfria alternativ (slipper värk i lederna som jag haft i flera år), var det ett perfekt recept. Snabbt och enkelt.

Och så står det "Osyrat bröd"😉 Jag som i dessa dagar skriver om vår tid i Israel.

Recept på osyrat bröd (glutenfritt):

6 medelstora kokta kalla potatisar. (Är potatisarna av en torr och

mjölig sort får man ta mindre mjöl eller späda med lite vatten.)

ca 1 dl majsmjöl

ca 1 dl bovetemjöl. (Vanligt vetemjöl smakar säkert bättre för alla

er andra!)

En nypa salt

Lägg potatisen och mjölet i en matberedare. Kör på medelhastighet tills degen formats till en boll som släppt från kanten i skålen. Lägg genast upp degen på ett mjölat bakbord. Dela den i två delar. Degen är lite seg och mycket lätt att hantera. Kavla ut med mjölad (krus)kavel till två stora cirka 2-3 mm tjocka brödkakor eller till flera mindre bröd av önskad storlek. Nagga med en gaffel. Grädda ca 10-15 minuter i het ugn.Du kan byta ut majs- och bovetemjöl mot vete- och/eller kornmjöl, men då är det inte glutenfritt.

Så här blev mina bröd:

Mitt i mitt brödbak knackar det på dörren, och vilka står där, om inte två söta påskkärringar. Jag får ett påskkort med ett kors på och "Glad Påsk". Vilken tur att jag hade godis till dem.

Dessa flickor visste varför vi firar påsk, även om traditionen med påskkärringar är tveksam.

Jag minns själv hur roligt det var som barn att gå utklädd och få en massa godis.

Och till er alla, barn och vuxna:

En riktigt Glad Påsk!

🐣🐥🐣

/Eleonora

Kommentarer (0)

Tidigare inlägg Nyare inlägg

Här delar jag händelser och tankar i mitt liv som sångerska, högstadielärare, mamma och medmänniska. In my livingroom blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro.Follow me in any language you want. Click on the English flag below.

Svensktoppen nästa och Mangamålning

Idag hjälper Herren!

Förtroendekapital i namn

Möten mellan oss

Ester - på G!

Det där med skrivandet...

Beväpnade vakter

We love you - and need you - Evie and Pelle!

Tryck, hetta och tid - gör skillnad!

Trött...

Kanal 10 och vi alla tillsammans prisar Gud!

Projekt och drömmar

Meditativ återhämtning

En vän från fjärran land

Valborgsmässofirande och Lag ba-Omer

Visst gör det ont..

Holocaust och människosyn - Tell ye your children..

ICA-Jerry: Lär oss flera viktiga saker, snälla...!!

Hold on!

Glad Påsk!

Om

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Om

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Prenumerera och dela