inmylivingroom.se

 Då var man igång - igen! 😎

 

Några dagar innan elevernas skolstart så börjar vi lärare. Vi pratar och planerar, städar och sorterar, analyserar och diskuterar.

Drömmer och visionerar inför ett nytt läsår. 

 

Läromedel är beställda och vi lärare är på plats.

Och så talar vi om VAKT! 😜

Elevernas olika förmågor i inlärning. Visuell, auditativ, kinestetisk och taktil. 

Bara att välja och vraka, eller att mixa för eleven - vi lärare fixar resten! 

 😅😆😂

Och det är det som det handlar om:

- Har vi de rätta redskapen för ett lyckat läsår - eller lyckad fångst - som det blir, om vi tänker på sommarens fiske..?🐟🎣

 

 

Oj så mycket grillat det blivit i sommar - men nu har grillen brakat ihop så det är bara att köpa en ny... 

 

Favorit i sommar har blivit en ljummen potatissallad. Jag känner att alla dessa krämiga sorter med majonäs börjar ha gjort sitt. Det finns så många bättre alternativ än de köpta - men se till att skaffa en elektrisk potatisskalare! En av de bästa inköp jag gjorde en sommar för några år sedan. 

 

Och här badas det också...

💦💦🚣🐟☀️💦

Oh, jag vill ju också berätta att vi på skolan nu har uppnått vårt högsta meritvärde! 😃

252,6 poäng.

 

Förra året låg vi på 222,4 poäng, så det är ett rejält lyft.

✏️📐📕📗📖📚📔📊📈✏️📎📐 

Hurra, hurra, hurra för alla våra duktiga elever - och lärare!

Första dagen på sommarlovet! ☀️⛅️

Ja, vi lärare är nog den enda yrkeskår som kallar våra semestrar för lov. Och det har minskat i längd med åren, fastän 45 timmars arbetsvecka är vad vi har. 

 

Innan vi slutade för läsåret, var vi lärare i kommunen inbjudna till universitets aulan, på en inspirationsdag för skolan.

Oj, vad det regnade nyss och så tittar solen fram - igen! Det gäller att vara flexibel. In med stolsdynorna och badhanddukarna - eller..., de är redan dyblöta.

 

Vad vi har festat och firat! Jag har nog gått upp ett par kilo - och på min längd är det inte bra. Jag har handlat och handlat, bakat och bakat - och lagat mat. Nu var det ju dags för sonens student. 

Så var betygen satta. Allt fixat och klart! 😊

Varje år, samma visa...

Blev det rätt? Och så önskar man att eleverna haft ännu fler prov, läxförhör och inlämningsuppgifter, för att jag skall vara HELT säker. Men efter att ha varit lärare i X-antal år, har man ändå fått en viss insikt och förståelse för elevers kunskap. Det visar sig på olika sätt - hela tiden.

Ibland även föräldrar - faktiskt.😖

Kanske när de får betygskuvertet.

 

I dessa tider av olika examina och studentfirande, blandas sorg och glädje. En del elever/studenter har kört slut på sig själva, i sina egna högt ställda krav eller omgivningens förväntningar, medans det finns de som stuntar helt enkelt i vad som händer.

 

Och så kan vi stå där som vuxna. Föräldrar och lärare, med färdiga argument, stategier, förmaningar och farhågor. Vi ser ju hela bilden med alla lösningar. 

Tror vi.😤

Det är här det kan gå så fel! Vi kan mista alltsammans för vi vill för mycket, och säger så mycket - om allt möjligt.

 

Årstiden är här, där det i alla våra fågelholkar piper för fullt. Snart är tiden kommen, för ungarna att pröva sina egna vingar. Att bli tonårsförälder påminner om detta. Det kan vara en tuff och krävande tid - för föräldern. Man är van att bestämma, och att man alltid vet bäst ( ja, jag vet att du som är ung också tycker det är tufft ).

Och kanske man vet bäst - just då - men man kan inte alltid längre pådyvla detta till sina barn.

Hemska upplevelse! 😖

 

Detta är inget konstigt och onaturligt fenomen. Bibeln talar om detta i några liknelser.

"Den förlorade sonen" - han fick som han ville, MEN han kom tillbaka!

Och pappa väntade så tålmodigt....💞

Läs gärna Lukas 15: 11-31 och ändra titeln till den positiva sidan av betättelsen: 

🙏"Han kommer tillbaka!"🙏

 

 

Utifrån denna berättelse är det inte så dumt att ha "tröga" barn. 😉 Bättre tjaffsa emot en tid, och komma rätt, än att vara snällt lydig, och missa sitt uppdrag.

 

Livet är ingen "räkmacka" eller "smörgåstårta" - även om det är det vi ser på våra fester och gulddagar. Det är lite stök och bök för oss alla. En del mycket - andra lite. Men vi har alla våra utmaningar.

Fånga Guds ord idag! 

 

Och vad har vi lärt oss idag?

🎉🎈💝🎉 

/Eleonora

 

...men det enklaste vore ju att "lyda" på en gång.

Vilket trist vårväder, och vi som skulle ha friidrottsdag på skolan idag! ☔️☔️

Inte är det något vidare att ha höjdhopp och längdhopp i regnet, så eleverna fick vara i skolan, och där också äta sin matsäck.

 

 

🔩🔨🔧🔩🔨🔧🔩🔨🔧🔩

 

Kaleb lärde sig språket snabbt. Han var knappt 5 år när vi kom till Israel. För Ester tog det lite längre tid. Hon hamnade i åk 1 på en gång, medans Kaleb kanske lekte mera in språket, på förskolan. Hennes kompis Talli var från USA och kämpade också med hebreiskan, så på något sätt blev de väl också lite mera" hemma" med varandra.

 

Josef och David gick tre månader på Ulpan, en språkskola. Inget annat än hebreiska var tillåtet, och jag minns Davids förtvivlan när han kom hem efter första dagen. Det var många tårar...😭😰

Det var tuffa puckar som gällde!

Samtidigt med språkstudierna skulle de också ha vanlig skola hemma, så de hade fullt upp. 

Och då, som sagt, har jag lite svårt som lärare ibland, att godta elever som slarvar med ordningen. Jag vet att även små barn klarar av att ha koll på saker och ting...

 

Idag kan Kaleb tyvärr ingen hebreiska. Allt är bortglömt. Ester kan en del och även pojkarna.

Men jag...det är ett kapitel för sig! Bokstäver och siffror lärde jag mig, och läsa kunde jag lite. Med betoning på "kunde" och "lite".

Jag fattar inte att jag alltid har haft så svårt för språk!

-"Men sjunga in språket kan du väl göra?", kanske någon säger.

- Tyvärr, jag fick aldrig till det heller...

 

..eller drog jag ner "rullgardinen" och bara tog till mig att "det här klarar jag inte.."

Jag har sett, och ser sådana elever som jag har i matematik resonera så. 

Rullgardinen är nerdragen, och man har bestämt sig, att det är svårt - och att man inte kan.

 

Och jag frågar mig själv:

-"Är jag likadan?"

 

När jag var barn och skulle börja i åk 4, var det dags att lära sig engelska i skolan. Någon månad innan skolstarten dog min pappa, och allt var upp och ner i min inre värld.

På utsidan var mycket som vanligt...

 

Jo visst, jag kom igenom, och engelskan flyter på ganska hyffsat, men oj vad vissa rullgardiner är jobbiga att få upp...

 

När vi kom hem till Sverige, och Ester skulle på en hörselkontroll, visade det sig att hon hade nersatt hörsel. Inte konstigt om det var lite svårare att lyssna in ett nytt språk, och dessutom placerade fröken henne längst bak i klassrummet bland 30 barn. 

Idag har hon inga hörselproblem - och det är vi tacksamma för.

 

 

/Eleonora💞

 

I går la vi ner båten i sjön och det var dags för årets första båttur. Därefter åt vi tacos, hemma hos allas vår farmor, min svärmor Auli 86 år. 

Vilken härlig start på dagen det blev idag! 😊

Jag hade klassföreståndartid med mina elever i åk.7, och de skulle få skriva och reflektera lite över livet i allmänhet. Svårt för endel, lätt för andra, och några ritade...

Du har säker hört dem. Alla bortförklaringar och undanflykter. Noggranna utläggningar varför det blivit si eller så...

Och man blir bara så trött på detta...

Ja, det är faktiskt det, som kan påverka mycket av resten av våra liv. Om du tror på synden eller inte, är inte avgörande. 

Den finns där i alla fall. 

Faktiskt.

 

Nu tar man ut svängarna, och skaffar sig egna ursäkter för vad man inte vill göra. Man är bekväm och lat, tar inte sitt ansvar och kommer med bortförklaringar.

Nu är det mycket som lurar runt hörnet...

 

På skolan har vi haft en regel, att när man kommer för sent hämtar man en lapp på expeditionen, där man bl.a. skriver ner varför man var sen till morgonens lektion.

Oj, vilka förklaringar jag sett genom åren...

Punktering på cykeln, mamma väckte mig inte (!!), syrran bråkade, bussen kom inte... Men den "roligaste" var nog killen som skrev att han inte kunde köra fortare med moppen, för han hade en polisbil framför sig! 😉😆

Undanflykter, bortförklaringar och stor brist på självdisciplin och planering.

 

Och så eleven som kom 5 minuter försent till lektionen förra veckan:

-"Ja, men det var så trångt i korridoren..."

 

 

I tider där det mesta hela tiden verkar vilja ifrågasättas, är det lätt att egna lagar skapas, ut ur sin egen föreställningsvärld.

 

Eller så tar man ut svängarna utifrån en position man har...

Tid, pengar, position, makt, berömmelse...

 

Men vägen dit börjar lätt med lathet. 

Sedan fixande och trixande. 

Sedan lögner och kanske också förtal. 

 

 

Gud SER dig! 😫😠

eller...

Gud ser DIG! 😊😃

 

Det beror på hur det står till där inne i ❤️

 

/Eleonora 

 

Vishet, kunskap, insikt, klokskap och urskiljning, är väl något som vi i dessa dagar och i denna tid, söker på olika sätt. Vi letar i böcker, på nätet och i samtal med varandra, för att  försöka hitta förhållningssätt till det vi möter.

 

Som lärare är det en av mina stora uppgifter att träna en ung generation att ta in faktakunskap, analysera källan och kunna dra egna slutsatser. 

Analysera, reflektera, diskutera... Pust!

Det är inte alltid så lätt när man är 13, 14, 15 år gammal...

 

I livets många utmaningar och frågeställningar behövs det så mycket mera, än vad vi som vuxna kan överföra. Egna erfarenheter, än hur smärtsamma de är, är en av våra bästa och hårdaste läromästare.

Värsta och jobbigaste läraren!😖

 

Men det finns något annat också...

Idag är det 15 mars och dags för Ordspråksboken kapitel 15.

 

I min bibel har jag gjort flera anteckningar vid detta kapitel. Jag har skrivit "skola".

Och i skolan har vi ju alla gått..

Aj då.. Då är det inte lätt att vara elev med en sådan lärare 😳

 

Oh nej...Nu är det inte roligt att vara lärare när eleverna inte vill jobba 😠

 

 

Här hittar vi ett samarbete mellan lärare och elev. Läraren ger konstruktiv kritik. Eleven lyssnar och tar till sig råden.

 

Och så möts vi i skolans korridor. Hejar glatt på varandra och visar uppskattning.

Och varför inte på jobbet, bussen och kyrkan också?!

You made my day!! 💞

 

/Eleonora

 

Och i hemmet kanske det kan det låta så här...

 

 

Oj, oj vilken trafik det blev till min blogg igår och idag. Nu vet jag vad som fångar er uppmärksamhet ;)

Hamnade på topp 4 på TopBlogArea bland 2500 bloggare på vardagsbetraktelser. Kul!

 

Men tillbaka till vardagen...

 

Har just rättat mina niors matteprov. En del resultat är över och andra under min förväntan. På ett av proven hade en kille börjat med "Ske Gud vilja...". Ja, då kan man inte annat än le. Men han gjorde ett bra prov. Det blev C.

Jag har en bild, eller snarare, jag har inte en bild på det jag skulle vilja visa dig. Borta i bildhimlen någonstans är den :( Två äldre damer som blivit nya vänner - en gång till. Men en liten skylt med samma budskap hittade jag i en butik:

Så bra!

 

Hur vi talar avslöjar väldigt mycket om oss själva. Vilka vi är och vad vi står för. 

Tisdagen den 5:e november.

Regnet vräker ner på morgonen, och mitt i detta är jag tacksam att det inte är minusgrader ute. Så mycket snö det skulle ha varit ute nu i så fall.

 

En av mina vanliga dagar i skolan:

 

Morgonen börjar med klassföreståndartimme där ändringar i schemat samt information inför torsdagens idrottsdag, innebandey eller utedag i skogen, ska gås igenom.

Så är det dags för en vikarielektion för en av mina kolleger, som är hemma med sjukt barn. Vi försöker hjälpas åt att gå in som vikarie för varandra vid behov. Det behåller lugnet i skolan men tar min planerade tid till förberedelser. 

Vi räknar värdeminskning på bilar idag, och efter hur många år bilens värde har sjunkit till halva inköpspriset. Enkelt för en del, men ett mysterium för andra...

Detta är något av det mest utmanande och krävande momentet för eleverna - att det inte är bara rätt svar som räknas, utan vägen, transportsträckan, till svaret!

 

Matematik handlar mycket om att kunna redovisa, kommunicera och vara noggran med detaljer. Här krävs det mycket tålamod och uthållighet. Men matematik är fantastiskt mitt i allt detta. Man får feedback omedelbart om man har gjort rätt!

 

Dags för kemi med niorna. Nobelprojektet är i gång och nu ska man skriva en vetenskaplig rapport. På Nobeldagen, 10 december, är det prisutdelning.

Jag rullar in en vagn med datorer och blir påmind om hur det var "förr i tiden". Tidningar och böcker fyllde då klassrummet, och det var fullt upp med att hjälpa eleverna hitta någon information till det ämne de valt att skriva om.

 

Emellanåt märker jag hur de tappar focus. Så mycket annat intressant dyker upp på skärmarna. 

- Fröken, kan man få välja vilket barn man vill vara fadder till? Titta så gullig han är!

- Och hur kom du in på detta...? 

 

En elev ska förhöras muntligt, och därefter dags för 35 minuter lunch - med eleverna.

 

Matematik med niorna. Vi räknar vinklar med sinus bl.a. Nu tränar vi att se samband utifrån givna regler. Dett är något som livet till stor del senare handlar om. Att se hur saker och ting hänger samman. Att det finns orsak och verkan. Kanske man inte använder sig av sinus då, men hjärnan är tränad i logiskt tänkande som då kommer till användning.

 

Lektionerna är slut för dagen men nu dags för allt annat:

 

Dags för sammanträde för oss arbetslagsledare och därefter möte med mitt NO/matte arbetslag.

Skolstädningen, brandövningen, julmarknaden, datorerna m.m. är på dagordningen.

 

Ja, så är det då dags att packa ihop för dagen...

 

 

Nu ska vi testa något spännande. Choklad, från Luxemburg, som smälter ner i varm mjölk.

 

 

 

Så har man varit en heldag på Skolforum på Stockholmsmässan.

 

I går hade mina sjuor provräkning. Divisioner, positionssystemet och potenser. Allt lugnt och stilla...

Mobilerna insamlade (som vi alltid gör på alla lektioner). Hårt arbete ska uträttas.

 

För ett par dagar sedan såg det ut så här i ett av skolans uppehållsrum:

 

En blomma omringad av stolar och en papperskorg längst upp.
Jag kunde inte annat än att le ;))))

Som lärare måste jag kunna hantera många underbara, ovanliga och även ibland krångliga personligheter. Vanligtvis går det bra, men visst är det utmanande och krävande många gånger.

En dag kom ett mail som skulle påminna oss lärare hur vi bäst kan hjälpa en av våra elever. Där står det:

"I problematiska situationer, hjälp honom att fokusera på lösningen och inte på problemet".

 

Så rätt, så självklart men så svårt! Inte bara för den berörda eleven utan också för alla oss andra.

 

Idag får du ett "mail" från mig: FOKUSERA PÅ LÖSNINGEN OCH INTE PÅ PROBLEMET!!!

 

Bless you

/Eleonora

Så sitter jag här i soffan ensam i mitt vardagsrum, men i mitt livingroom dyker du och många fler upp. Så underbart roligt och SÅ välkommen ska du vara.

 

Har just kommit hem från jobbet, skolan, och kan återigen konstatera att jag har världens bästa jobb. Inte för att jag är världens bästa lärare och har världens bästa elever, utan just därför att jag gör rätt sak, på rätt plats i just rätt tid -  i mitt liv. Men förstås - jag jobbar på bästa skolan ;))

 

Första lektionen insåg mina elever att jag lät lite annorlunda i rösten idag. Förkylningen gjorde sig påmind men jag förklarade att man inte bara stannar hemma hur som hellst. Dels måste jag som lärare förbereda lektioner som en vikarie ska ta och sedan tappar man ca. 1000kr i inkomst för den dag man stannar hemma. Då säjer en av eleverna i sjuan: "Då ska jag inte bli lärare"!

Dags att förklara sjukvårdssystemet...  

Jag inser att de aldrig har hört talas om att man får mindre i lönekuvertet den månaden man varit sjuk. Jag passar också på att få dem att reflektera hur lätt det är för elever att stanna hemma eller till och med bara gå hem från skolan mitt på dagen ibland. Hur mycket blir då kvar av barnbidraget om man gör en jämförelse?

 

Dagen rullar vidare och så är det matte med niorna. Jag undervisar, ritar på tavlan och förklarar vad tangens är för något: motstående katet / närliggande katet. Känns det bekant eller.... ;) eller... ;) hmmmm...

 

Eleverna börjar räkna och en av killarna behöver hjälp. När jag går fram till honom kommer helt plötsligt värsta hostattacken! Jag hostar tills jag tror jag ska svimma, för jag får inte in någon luft. Tårarna rinner och jag rusar ut i korridoren lutande mot en vägg där andra elever nu undrar vad som händer. Efter en stund är jag tillbaka i klassrummet och sjunker jag ner i min stol och kan knappt prata. Helt utmattad viftar jag ut dom och någon läxa var det inte tal om. Gissa vilka som var glada!  ;)

 

Men som sagt, nu sitter jag här i min ensamhet. Trivs också bra med det även om livet har varit och är emellanåt  full fart.

Min man är i USA denna vecka genom arbetet. Förra året var han borta ca. 160 dagar och detta år kanske det blir något liknande. De två älsta sönerna är gifta, dottern jobbar i Norge men yngste sonen bor hemma. Lille Kaleb som blivit störst och längst av alla. Vi har även varit kontaktfamilj och haft en gymnasietjej inneboende när hon behövde extra stöd i livet.

 

 

Bless you!

 

 

Här är ett underbart svar på en matteuppgift från en minst lika underbar elev. I love it!

Pythagorassats, vad ska man med den när man kan ge andra intellegenta svar?