inmylivingroom.se

Här delar jag händelser och tankar i mitt liv som sångerska, högstadielärare, mamma och medmänniska. In my livingroom blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro.Follow me in any language you want. Click on the English flag below.

Follow me in any language

Senior - vad menar ni?!! JAG…?

Publicerad 2013-11-21 09:07:00 i Allmänt, B1, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Egentligen vill jag inte skriva om detta - för det är lite pinsamt. Eller rättare sagt är det väl sant, men jag har svårt att förlika mig med detta.
Hur som hellst - UT MED SPRÅKET ELEONORA!
 
Jag har blivit SENIOR!
Vaaaa....?????
 
Jag har vänt och vridit på detta - om jag ska skriva om det eller inte. But, here we go... ;)
 
För ett par veckor sedan kom en liten tidning i min brevlåda. Jag såg på en gång att det inte var någon vanlig reklamtidning och tänkte att den har nog kommit i fel brevlåda. Så tittade jag på baksidan och såg att den var adresserad till mig.
"Extra SMART - medlemstidning för Sveriges Seniorer"
Jag inser att det är något jag missat. Något jag inte känner till om min ålder. Jag har tydligen gått och blivit senior, 55 år! Reklammakarna på nätet vet det också, så det är bara att gilla läget.
 
Jag hade fyllt år en månad tidigare, och hade ett litet enkelt kalas med några vänner. Och nu kommer frågan: Skulle jag ha slagit på stort, firat rejält och basunerat ut detta? Det är ju så man gör när man uppnår viktiga åldrar. 
Min yngste son t.ex, fyller 18 år om en månad. Han har bjudit 65 ( ! ) kompisar hem till oss.
 
Jag bläddrar i tidningen och ser erbjudandet om medlemskap, och ett seniorkort som ger rabatter hos ca. 100 företag. Och inbjudan till roliga tävlingar...
... och det finns visst semesterlägenheter att hyra - utan trappor. 
 
Något verkar inte vara rätt synkroniserat med den tid vi lever i. I min ålder börjar utgifterna minska. Barnen flyttar hemifrån och vi har förhoppningsvis klättrat uppåt på lönestegen. Många ser vår generation som konsumtionsstarka och beredda att satsa på ett och annat.  
Men när erbjudanden om billigare bil, el, försäkringar, sängar och telefoni kommer, önskar jag liknande tidning till mina söner som nyligen bildat familj. Jag minns med fasa alla utgifter på än det ena och än det andra, som kom när familjen växte. Jo visst, om tio år är tidningen välkommen, men man får väl hoppas att det finns lite pension kvar för oss 50- och 60-talister att dela på då.
 
Men tillbaka till detta med åldrar. 
Olika åldrar ger möjligheter, begränsningar, skyldigheter.
Straffmyndig, möjlighet att ta körkort, adoptera, gå i pension o.s.v.
 
För många år sedan bodde vi som familj i Israel och då fick man bekanta sig med deras traditioner. Jag kommer att dela mina dagboksanteckningar från den tiden till våren.
Inom judendomen firar men Bar mitsva för pojkar vid 13 års ålder och Bat mitsva för flickor vid 12 års ålder. Då är det fest och man firar. Man har blivit undervisad i de heliga skrifterna och man anses då som religiöst myndiga.
Jo, just det! 
Att ta ansvar för sitt eget andliga liv. 
I vår kultur blir man tonåring... Behöver jag säga mera?
 
När jag nu ser på mitt liv kan jag inte låta bli att känna att: MIN TID ÄR NU!
 
Jag blir uppmuntrad av att läsa om Abraham, Sara, Kaleb, Elisabet och så många flera som av en eller annan anledning var uträknad i sin tid, men Gud hade planerat något mera för dem alla.
Här kommer några riktigt bra bibelord om ålder. Om du är som jag, så kommer du att bli uppmuntrad.
 
Visst kommer visdom med åren och förstånd av ett långt liv,
men all sann visdom och kraft tillhör Gud.
Det är bara han som verkligen vet.
Job 12:12
 
Till och med när de blir gamla ska de bära frukt och vara gröna och friska.
Det visar att Herren är trofast och håller sina löften. 
Ps. 92:15
 
Och om den idoga hustrun står det:
"Hon är inte rädd för ålderdomen"
Ords.31:25
 
Och ett annat gott råd i tider av antirynkkrämer:
Wow!! 
Jag är glad, glad glad, för jag har lätt till leenden och skratt. :)))))
 
Smile, Jesus loves you!
/Eleonora
 
Ps. Jag antar att du är över 13 år. Glöm inte att ta ansvar för ditt andliga liv ;)) Ds.
 
 
 
 
 
Kommentarer (2)

Om inget händer - händ själv!

Publicerad 2013-11-18 18:25:00 i Allmänt,

Och hur ska man förklara sig, när man har köpt en ny bil på 20 minuter, fastän man inte var inställd på det...?
 
I fredags skulle jag och Curt  gå ut och äta på stan och kolla på en vinterjacka till honom. "Vi åker förbi bilaffären först och kollar lite", föreslog han. I mitt sinne tänkte jag : VI ska INTE köpa någon bil!
Väl därinne ser jag min skönhet - och jag är såld. Så... idag efter jobbet var jag och hämtade den.
När vi kom ut från bilaffären bara skrattade vi. Vi var som barn som hittat på något bus. Får man göra så här? Ska man inte kolla andra bilar först, fundera och diskutera?
 
Liknande historier om andra bilköp och även husköp har vi också. Det första huset vi köpte för snart 28 år sedan var det första och enda huset vi tittade på. Fort var det gjort!
 
Jo, jo, visst kan man gå på en nit, men ibland verkar det vara värre när man blir fångad i obeslutsamhet - och INGET händer! Så trist och tråkigt!
 
Stefan Salmonsson brukar säga: Om inget händer - händ själv!!
 
Jag pratade nyss i telefonen med en god vän som är full av härliga ideer, men hon insåg att inget verkar bli av, fastän åren går, av en eller annan anledning. Så sorgligt och frustrerande, men jag vet att det är en känsla, som vi alla kan uppleva lite nu och då.
Men så ringde hon ett samtal idag. Kollade upp en ide. Fick tag i rätt person - och bollen har satts i rörelse.
Behöver jag säga något mera? Hon var GLAD!!!
 
Är det inte så med många av oss? Vi har ideer, tankar och drömmar men det stannar många gånger där. Vi funderar, diskuterar, analyserar - och kapitulerar...
Så har vi gett upp!
 
Jag älskar att läsa Ordspråksboken 31 som handlar om "den idoga hustrun".
Där vilade inga ledsamheter eller någon oföretagsamhet.
 
Hon är:
  • En hjälpare
  • En givare
  • Bearbetar råmaterial
  • Arbetsledare
  • Inspektör
Hon har planer på en åker och skaffar sig den. 
Kraft och värdighet är hennes klädnad  - och hon ler mot den dag som kommer!
 
Och du som är man: Tappa inte modet - du kan också!  ;))
 
 
Middagen på restaurangen var god, men någon vinterjacka till Curt blev det inte ;)))
Ha en bra vecka!
 
/Eleonora
 
 
Kommentarer (3)

Vi fick allt vi önskade oss!

Publicerad 2013-11-14 21:44:00 i Allmänt, Hem och trädgård, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Om två veckor är det advent!
 
Det känns nästan lite overkligt att vi "redan " är där. Och jag som brukar säga att november kan vi hoppa över. Det är en sådan där märklig månad som inte riktigt behövs - om du förstår vad jag menar ;)
 
Igår tvättade jag fönster. Inte min favorit sysselsättning precis, men eftersom julen närmar sig och det fortfarande är plussgrader ute, får man passa på. Men igår gick det snabbt och det var till och med ROLIGT!!   :))))
Jag har skaffat mig en elektrisk fönsterputsmaskin, det bästa städredskapet näst efter damsugaren!!!!!
Jag är så lycklig, lycklig, lycklig!! :))))
Det är en Kärcher inhandlad på Bauhaus. Absolut bästa julklappstipset. Jag röstar på att det blir årets julklapp. 
 
Annars kan ju det här med julklappar bli riktigt krångligt ibland, men våra barn har alltid sett till att vi får en önskelista. Dottern mailade sin igår... ;) och ena sonen har en speciell sida på nätet, där närmsta släkten kan gå in och markera vad man köpt, så det inte blir dubletter - och det utan att han kan se vad som har inhandlats av oss andra.
 
Men jag kan inte låta bli att längta lite tillbaka till tiden när barnen klippte ut bilder från leksakskatalogerna och satte upp sina listor på kylskåpsdörren. Det var tider det!
Nu kan jag bara drömma om svunna tider när leksakskatalogen kommer som reklam i brevlådan.
Önskelistor....
"Kom ihåg att du inte kan få allt..."
 
Men så kom julen 1996. På märkliga vägar hade vår ekonomi fått lite extra tillskott - och något hände!
 
Barnen skrev återigen sina önskelistor, men eftersom vi höll på att tapetsera om i huset, var det nu även fritt fram att skriva på väggarna också. De två älsta var då ca. 8 och 10 år.
På väggen hade de skrivit upp telefonnummer bl.a. till några som sålde begagnade trummor och mycket mera.
Synt, TV-spel, innebandygrejer m.m.
 
Jag vet inte riktigt vad som hände, men barnens kommentar på julaftonskvällen var "Vi fick ALLT vi önskade oss!"
Både jag och min man var nog lite förstummade och förundrade hur detta egentligen gått till. Kan man göra så här? Vad händer nästa år - egentligen??
"Visst kan ni önska er, men glöm inte bort att det bara är en önskelista. Man kan inte få.... " 
 
Trummorna är sålda sedan länge, men synten finns nu i mitt "kreativa rum". Den har börjat vara med om att skapa musik, som jag hoppas jag snart ska få spela in :)
Så kan det gå när mamma övertar julklappen.
 
"Du som är förälder, inte ger du väl ditt barn en sten när det ber om bröd, eller en orm när det ber om en fisk? Naturligtvis inte!
Men om nu ni, som är onda och hårdhjärtade, har förstånd att ge goda gåvor till era barn,
skulle då inte er far i himmlen ge er goda gåvor till dem som ber honom om det?
Behandla andra så som ni vill att de ska behandla er."
Matt. 7:9-12
 
Att vara Guds barn, kommer att ge oss många spännande och underbara tillfällen tillsammans med Honom.
Vi kan ha våra önskelistor, och det står faktiskt i en vers innan:
 
"Be så ska ni få. Sök så ska ni finna. Knacka och dörren ska öppnas." v.7
 

Men det mest fantastiska är att han känner oss så väl och vet vårt bästa. Det behövs inte köpas trummor som man ändå inte kommer att spela på. Han vet det redan i förväg... ;)
 
Men en fönsterputsmasin kanske kan vara något?!  ;)))))
( Lite humor måste vi väl få ha? )
 
Lycka till med julförberedelserna!
 
/Eleonora
 
 
 
Kommentarer (3)

Nya lösningar utanför boxen

Publicerad 2013-11-12 21:53:00 i Allmänt,

Ja, så kom man hem och somnade på soffan i vardagsrummet! Jag måste erkänna - det kändes inte helt fel... ;)
 
Förr om åren hade jag nog inte vågat det hur som hellst. Linserna i ögonen torkade snabbt fast i ögonen, och man fick sitta och blinka en bra stund innan det hela fungerade igen.
 
Jag har nog haft linser i 35 år nu, så jag har varit med ett tag. I början skulle de läggas i en lösning varje månad för att få bort proteinavlagringar, och de skulle kokas varje kväll i en liten apparat. Nu har jag månadslinser som jag har på mig dygnet runt i en månad, för att sedan slängas. 
Ett nytt par varje månad - day and night.
Jag har många gånger funderat på operation, men det kostar väl ca. 40 000kr. Men förstås, man kan åka till Indien och få det för en bråkdel. Jag har bekanta som gjort det och de är mycket nöjda.
 
En dag hittade jag min dotters linser i badrummet och jag kunde inte låta bli att ta ett kort.
Linser inte för synens skull - utan för syns skull... !  ;))))
Svarta!!
...och här tillsammans med ögonfransar ;)
Hon älskar att klä ut sig - och det med besked :)
 
Så kom en tidning från min optiker häromdagen som jag börjar bläddra i, och nu sover jag inte längre på soffan. Jag blir klarvaken när blicken faller på en av omslagets rubriker. 
Sov med linser, var utan dagtid!
Vaaaaa???!!?
Men det här är ju tvärtom, hur ska man då kunna se?
 
Här är det någon som tänkt - utanför boxen! Nya tankar, nya ideer, nya infallsvinklar.

Det är en metod som heter Orto-K och kan även begränsa utvecklingen av närsynthet bland barn och ungdomar med upp till 50%.
Med hjälp av en specialanpassad lins som ändrar formen på hornhinnan så att den blir plattare, får man ljuset att brytas rätt i ögat, på näthinnan. Om man avbryter behandlingen är allt som vanligt igen inom en vecka.
Om det är något som passar mig får jag väl ta och undersöka.
 
Det intressanta i allt detta tycker jag ändå är hela fenomenet. 
Ett problem som så många människor har. Vi är focuserade på glasögon, linser och operationer. Så kommer ett förslag på en lösning som verkar vara helt tvärt om. Att man bara vågade täka i dessa banor, utanför boxen!!?!
Vi vänder på linsen och gör på ett helt annat sätt!
 
Så många gånger vi går omkring och mediterar på problem. Vi försöker hitta lösningar så vi kan få ordning på det som irriterar och skaver. Och så vandrar vi i cirklar runt, runt...
Tänker samma tanke en gång till, för att nästa dag göra om samma procedur. Och inte har vi kommit någonstans.
 
Om du vill ha något som du inte har måste du göra något som du inte gör!
Dags att kliva utanför boxen. Låt det vara lite obekvämt. Låt det störa den invanda rutinen. Låt dig tappa fotfästet.
Det är kanske precis det som behövs.
 
Våga hoppa ur båten för att gå på vattnet. Det är någon som kallar på dig och säger - kom! 
Och det var strax innan det ljusnade...
Matt 14:25-31
 
/Eleonora
 
 
 
Kommentarer (0)

…och sista resan - den blir när den blir.

Publicerad 2013-11-10 19:06:00 i Allmänt, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Idag ringde jag till min kära faster Ester. Hon är snart 95 år och "helt klar i knoppen". När man möter äldre personer inser man att det inte är någon självklarhet, när man kommit upp i den åldern.
Varje gång jag samtalat med henne är jag lika förundrad äver hennes tacksamhet över livet. Allt har inte varit självklart enkelt, men hon har alltid valt att se Guds väg och omsorg i det som sker. 
 
I början på hösten ramlade hon och bröt foten. Detta gjorde att hon till slut fick ett boende på ett servicehus.
"Ja, jag tror det var meningen att jag skulle göra illa mig" var henner kommentar. :)  "Allt är så trivsamt, lagom stort och jag har alltid folk runtom mig. Det ger trygghet och det känns så avslappnande."
Och så vet man hur många äldre som kämpar emot, trots att de har stora behov av hjälp i sin vardag...
 
Samtalet går vidare, och hon berättar om de fina pojkarna, ambulanspersonalen, som  hämtade henne. "Jo, de sa till mig att det kändes att jag var kristen. Du är inte som många andra, för du är inte orolig hade pojkarna sagt." De hade sett hennes bok "Herren är min Herde".
 
Allt upplevde hon så planerat och bra, och till saken hör att hon nu inte har några problem med foten. Hon är i gång igen och är helt återställd.
Hon talar om Guds omsorg, hur han går vid hennes sida och stöttar henne. Och så utbrister hon:
"Det kan inte bli bättre, och sista resan den blir när den blir!"
 
På servicehemmet talar och sjunger hon för människor och hon ser hur mottagliga de är. En ny frimodighet har kommit över min älskade faster Ester.
Hon talar om att hon levt ett rikt liv hela vägen. Lever i nuet och gör det bästa.
 
Och så är det ju såååå roligt att ha kontakt med släkten! Att hålla ihop - hennes signum. Ja, det har hon verkligen gjort med oss alla genom åren - och nu är det vi som ska bära det arvet vidare.
 
Så berättar hon om sin morsdagsros. Jo, den blommar fortfarande men det är viktigt att ge den gödselvatten och den får aldrig torka ut.
Hon sitter med en filt runt om sig, för "jag är ju så mager om bena..."
 
Vi börjar avrunda samtalet och hon vill återigen påminna mig, om att det är Jesus som ger livet innehåll. Tacksamheten till sina söner och sonhustrur vill hon alltid berätta om. "De är ju så duktiga och omtänksamma."
 
"Tack för att du ringde. Det här var verkligen dagens ros till mig".
:))))
Jag letade ibland mina bilder och hittade en bild som är över 30 år gammal. Här tillsammans med sin livs stora kärlek, Albin.
 
Jag kan inte låta bli att få en känsla av att hon, vid 95 års ålder, kliver in i kanske något av sina viktigaste uppgifter. 
 
När vi läser Guds ord ser vi att så många av de stora Gudsmännen och kvinnorna var komna till åren, men då och där, gjorde de sina stora insatser.
Vi lever i en kultur som upphöjer och uppmärksammar det ungdomliga, men låt oss uppskatta och värdesätta den äldra generationen! Det är så lätt att vi rycks med av tidsandans förakt. 
 
Vad kan faster Ester lära oss?
  • Var tacksam i livets olika omständigheter
  • Lita på Guds omsorg i det som sker
  • Var inte orolig
  • Gud planerar riktigt bra ;)
  • Den sista resan blir när den blir...
  • Lev i nuet och gör det bästa
  • Håll kontakt med släkten - gör din del
  • Gödsla rosorna och låt de aldrig torka ut
  • Ha en filt runt benen
  • Va tacksam för din familj!
Kanske du också har en "faster Ester" som du kan ringa till? Men komihåg att inte ringa för sent på kvällen... ;)
 
/Eleonora
 
 
Kommentarer (1)

EARfoons på flera sätt

Publicerad 2013-11-07 20:07:00 i Allmänt, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Idag var det idrottsdag på skolan och jag satt i innebandyhallen hela dagen...
Ett långs samtal blev det med en kollega, samt hålla koll på nycklar till omklädningsrummen och plocka lite skräp vid dagens slut. 
 
Mitt i allt detta fick jag möjlighet att gå ifrån en stund, för att göra en avgjutning av min hörselgång inför anskaffande av hörselskydd. Som lärare är det kännbart med allt ljud vi har runtomkring oss, och en dag som denna kan jag känna att mitt högra öra blir ansträngt.
För många år sedan körde jag med en motorsåg. Jag hade fått för mig att fixa en dörr till ett uthus samt lite väggfasta möbler till barnens lekstuga. Då hände något i mitt öra för första gången. Flera år senare kommer den verkliga smällen på ett barnmöte jag var engagerad i. När en gingel för tävlingar drog igång, hoppade alla barn upp och skrek allt vad de kunde.
Då fick mitt öra nog.
 
Våra öron är känsliga små organ som vi måste vara rädda om. Jag undrar vad som kommer att hända med vår unga generation där många ständigt lyssnar på musik i sina lurar. Vad många inte vet, är att det inte bara är ljudnivån som är avgörande, utan också mängen av ljud som når örat.
Jag vet om elever som sover till musik, och detta kan vara farligt för örat, även om volymen är låg.
 
Nu har jag beställt oranga (!) hörlurar med ljudfilter, som hjälper mig att höra det jag ska höra, och filtrerar bort skadligt buller. Till detta kan jag sedan också komplettera med en så kallad in-ear-monitor. Det blir spännande att pröva, för jag har annars alltid använt monitorer när jag sjunger.
Ja, livet är fullt av ljud och en massa röster och buller. En del bra - andra dåliga. 
 
 
Vi kanske också behöver tänka till på vad vi tillåter oss att höra, och vad vi undviker med våra andliga öron. Det kan bli så bullrigt så vi inte kan uppfatta den stilla rösten innom oss, eller så dövar vi den medvetet...
Ibland behöver vi hjälp att kunna sortera och förstå alla röster i tiden som vill göra anspråk på oss. 
Vi irrar lätt omkring och försöker lyssna på än det ena och än det andra, för att få hjälp och vägledning i livet.
 
Vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, har Gud berett åt dem som älskar honom.
1Kor 2:9
 
Kan vi se på vad som hellst och höra på vad som hellst?
 
När jag läser om att Gud har förberett något speciellt för mig, vill jag vara uppmärksam. 
Jag vill inte att onödigt buller och massa oljud, gör att jag inte uppfattar när Gud talar. 
Det Gud förberett åt oss kan vi inte ens föreställa oss - så häftigt är det!
Nej, det vill jag verkligen inte missa!
 
"Andliga Earfoons"vill jag ha, som hjälper mig att sortera ljud, så jag bara hör de viktiga ljudet - från Guds mun till mitt öra...
 
/Eleonora
 
 
Kommentarer (0)

En av alla dessa dagar...

Publicerad 2013-11-05 21:35:00 i Allmänt, Lärarjobbet,

Tisdagen den 5:e november.
Regnet vräker ner på morgonen, och mitt i detta är jag tacksam att det inte är minusgrader ute. Så mycket snö det skulle ha varit ute nu i så fall.
 
En av mina vanliga dagar i skolan:
 
Morgonen börjar med klassföreståndartimme där ändringar i schemat samt information inför torsdagens idrottsdag, innebandey eller utedag i skogen, ska gås igenom.
Så är det dags för en vikarielektion för en av mina kolleger, som är hemma med sjukt barn. Vi försöker hjälpas åt att gå in som vikarie för varandra vid behov. Det behåller lugnet i skolan men tar min planerade tid till förberedelser. 
Vi räknar värdeminskning på bilar idag, och efter hur många år bilens värde har sjunkit till halva inköpspriset. Enkelt för en del, men ett mysterium för andra...
Därefter min egen klass. Vi räknar literpris och kilopris på varor. Ordentliga redovisningar i mattehäftet och inte bara en massa siffror förväntar jag mig av mina elever.
Detta är något av det mest utmanande och krävande momentet för eleverna - att det inte är bara rätt svar som räknas, utan vägen, transportsträckan, till svaret!
 
Matematik handlar mycket om att kunna redovisa, kommunicera och vara noggran med detaljer. Här krävs det mycket tålamod och uthållighet. Men matematik är fantastiskt mitt i allt detta. Man får feedback omedelbart om man har gjort rätt!
 
Dags för kemi med niorna. Nobelprojektet är i gång och nu ska man skriva en vetenskaplig rapport. På Nobeldagen, 10 december, är det prisutdelning.
Jag rullar in en vagn med datorer och blir påmind om hur det var "förr i tiden". Tidningar och böcker fyllde då klassrummet, och det var fullt upp med att hjälpa eleverna hitta någon information till det ämne de valt att skriva om.
 
Emellanåt märker jag hur de tappar focus. Så mycket annat intressant dyker upp på skärmarna. 
- Fröken, kan man få välja vilket barn man vill vara fadder till? Titta så gullig han är!
- Och hur kom du in på detta...? 
 
En elev ska förhöras muntligt, och därefter dags för 35 minuter lunch - med eleverna.
 
Matematik med niorna. Vi räknar vinklar med sinus bl.a. Nu tränar vi att se samband utifrån givna regler. Dett är något som livet till stor del senare handlar om. Att se hur saker och ting hänger samman. Att det finns orsak och verkan. Kanske man inte använder sig av sinus då, men hjärnan är tränad i logiskt tänkande som då kommer till användning.
 
Lektionerna är slut för dagen men nu dags för allt annat:
Sortera papper vid mitt skrivbord, skicka mail och föra in elevfrånvaron. Kopiera papper. Gå igenom reklamen från skolforum. Lärarsamtal...
 
Dags för sammanträde för oss arbetslagsledare och därefter möte med mitt NO/matte arbetslag.
Skolstädningen, brandövningen, julmarknaden, datorerna m.m. är på dagordningen.
 
Ja, så är det då dags att packa ihop för dagen...
 
If you enjoy hard work, everyday is a holiday!  :)))
 
Nu ska vi testa något spännande. Choklad, från Luxemburg, som smälter ner i varm mjölk.
Mmmmm..... ;)))))
Njuter av att nu vara hemma!
...
Och så läser jag ca. 3000 år gamla fantastiska ord från Ordspråksboken:
"En klok lärare gör undervisningen till en glädje"  15:2
"Överlåt ditt arbete år Herren så kommer det att lyckas" 16:3
"Den som inte längre vill lära sig något, glömmer snart det han redan vet" 19:27
"Den som arbetar utan att ge upp når framgång" 21:5
 
Idag ber jag att jag får vara klok och vis, överlåta arbetet till Herren, lära mig något nytt och inte ge upp.
Jag vill vara med och utrusta och träna en ung generation i livets skola.
 
 Alla är vi väl lärare och förebilder på ett eller annat sätt.
Hjälper du mig?
 
/Eleonora
 
 
 
Kommentarer (0)

Welcome to my garden! Höstbilder

Publicerad 2013-11-03 19:36:00 i Allmänt, Hem och trädgård,

Idag blir det lite trädgårdsbilder. En trädgård är inte bara till för sommar och sol. Så myckert vackert finns där just nu med helt nya färger. Snart kommer snön och då ser vi inte så mycket ;)
Men först på med ylletröjan!
Den solblekta skylten välkomnar dig. 
Welcome to my garden!
En trasig termometer hänger kvar. Fritt fram att själv bestämma hur många grader det är!
Vid vattenpumpen, rost och mossa...
En påminnelse om svunna tider, men den fungerar fortfarande.
Och här då..?
I den mera vildvuxna dela av trädgården växer det snöbär, och på brunnslocket står en gammal mangel. 
-Hur kan man komma på något så galet?
-Ja, det bara blev så... ;)
 
Lilla kära vän, hur ska du klara vintern? En tuja som ska bli riktigt stor.
I stenpartiet växer lammöron, kärleksört m.m. Jag låter allt ligga kvar över vintern för då klarar alla växterna vinterkylan bättre.
I år hoppas jag att fågelholkarna kommer upp i tid, och inte på vårkanten när allt är över.
Olika stora hål för olika sorters fåglar. Älskade små fåglar - jag älskar era sånger!
Welcome to your Living Room ;)
Här växer kaprifolen.
En så vacker stubbe! Titta och njut!
Men... du kan ju faktiskt ta en tur ut i skgen och se dig omkring ;)
Så var det dags att ta fram snöskyffeln och vänta på snön...
Regn och snö kommer ner ifrån himlen över jorden
och återvänder inte förrän det har vattnat den,
fått säden att gro och gett skörd åt lantbrukaren och bröd åt den hungrige.
Så är det också med mitt ord. Jag sänder ut det, och det bär alltid frukt.
Det uträttar allt jag vill , och det har framgång vart jag än sänder det. 
Jes. 55:10-11
 
Denna vinter låter vi "den andliga snön och regnet" vattna vår hjärtas jord och mark. 
Vi läser Guds Ord och vet att när tiden är inne kommer det att bära frukt.
Det kommer att uträtta något speciellt och ge bröd åt de hungriga.
 
Du kanske behöver läsa om det sista en gång till... ;)
Dags att läsa Bibeln som aldrig förr! 
Vi är påväg in i en ny årstid och förbereder oss för den.
Och vinter blir vår...
 
En hälsning från mitt livingroom utanför fönstret.
 
/Eleonora
 
Ps. Du kan ju vandra runt i mitt livingroom och se vad jag skrivit under förra månaden. Det finns säker något som passar in i ditt liv just nu. Ds.
 
Kommentarer (0)

När sorgen sätter sig i kropp och själ - Alla Helgons dag

Publicerad 2013-11-02 18:47:00 i Allmänt, B1, Hem och trädgård, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Dagen började med en promenad i skogen. Jag tog med en sekatör och plastpåse, för att få med lite material till en höstdekoration vid ytterdörren. 
Granris, kottar, nypon och en kvist med mossa på, var det jag kom hem med. Och så här blev det:
Först Halloween, sedan Allhelgonadagen och så idag, Alla Helgons dag.
 
Vilken blandning av galenskap och allvar. Man får en känsla av att vi har svårt i vår tid att möta livets verkligheter utan att skämta bort ett och annat. Men Buttericks var visst de som introducerade den anglosaxiska halloween-traditionen i Sverige på 80-talet, och sida vid sida säljs nu skelett och gravljus.
 
Men i ensamhetens kammare kommer livets allvar ifatt, med ångest och gråt. Mycket stängs inne i våra själar som aldrig fick ett utlopp. Det härjar runt där inne och försöker finna en väg till bekräftelse och att bli synliggjord, men smärta i kropp och själ blir dess boning och uttrycksätt.
 
Det tog mig nästan 40 år att förstå vad obearbetad sorg hade satt för spår i mig. 
 
Jag ligger som 10-åring och läser "Fem på mystiska heden". Jag hade just kommit hem från sommarens simskola och lunchen var avklarad. Så händer det...
I ett nu, är min pappa borta.
Jag kan inte minnas att jag blev sedd och uppmärksammad i sorgen. Det enda jag kommer ihåg är orden "Vi fortsätter som om inget har hänt..."
Jo, ett märkligt minne till har jag.
Jag var ute och lekte, säkert många veckor senare, när jag inser att jag tagit på mig en röd tröja. Då fick jag brottom! Snabbt in för att byta kläder. Det gäller att inte göra fel...
 
Vilka praktexempel på hur man paketerar in sorg i kropp och själ!
  • Glöm bort det hela.
  • Se till att du är duktig.
  • Låt det se fint ut på ytan.
  • Var inte till besvär.
Tillsammans med Jesus gick jag vägen tillbaka till barndomen. Där började ett helande, för i den andliga världen finns inte tid och rum. 
 
Från Ann-Marie, en nära vän, fick jag ordet :
"För min själ ut ur fängelset, så att jag kan prisa ditt namn.
De rättfärdiga ska samlas omkring mig, ty du gör väl mot mig."
Ps.142:8
 
Idag ser jag tillbaka och vet att Jesus varit där - före mig i sorgen. 
 
Någon har sagt:
"Det är inte självklart att vi tar oss tid att sörja, men man kan inte fly sorgeprocessen. Förr eller senare kommer den ifatt som en obetald räkning."
 
Idag tar vi oss tid - tid att sörja - för det som vi inte tidigare tagit oss tid till.
I morgon är det söndag och då får vi vila.
 
Behöver jag säga, att jag aldrig läste ut Fem-boken...?
Men, när jag nu tänker efter, kanske jag ska göra det ;)
 
No problems!!
 
Och till mina kära föräldrar Gustav och Tyra vill jag säga:
TACK!
Ni visade mig, hjälpte mig och tränade mig in i det viktigaste man kan ge sitt barn. En Gudstro och en relation med Jesus!
Det vill jag att mina barn ska kunna säga om mig också - en dag.
 
/Eleonora
 
Ps. Igår när jag letade en sång med Ewie  hittade jag den här istället. En sång för en dag som denna.
http://www.youtube.com/watch?v=hU5B0R-fBOY    Ds.
 
"Se" säger Jesus, "jag kommer snart, och jag har med mig lön som ska delas ut till var och en efter hans gärningar. Jag är alfa och omega, den förste och den siste, början och slutet på allting."
Upp. 22:12-13
 
 
Kommentarer (5)

Jag har en ängel som följer mig...

Publicerad 2013-11-01 21:49:04 i Allmänt,

Så är det helg, och det märks verkligen att det är vintertid, när mörkret kommer redan på eftermiddagen.
Ljusen är tända, och vi nordbor har ju på ett eller annat sätt lärt oss att hantera mörkret, som kommer mer och mer, dag för dag...
 
Huset har fyllts med underbar doft av - äppelpaj! Nja... inte för att jag har bakat, men doftljusen kan ju alltid förgylla tillvaron lite extra ibland.
 
Det här är en helg när många är ute och reser. Man försöker hinna med lite extra nu när skolorna har höstlov, och man kanske har möjlighet till någon ledig dag själv också.
 
I vår hall hänger en liten skylt som jag vill visa dig idag.
Änglavakt.
Många gånger tänker vi nog bara vackra bilder och bokmärken när det är tal om änglar, men tänk att de är på riktigt!
Generationer genom tiderna har upplevt den andliga världen på olika sätt. Ibland har naturfenomen fått betydelsen andlighet, men faktum kvarstår att det finns något utöver den synliga verklighet vi lever i.
 
Jag blir påmind om en sång jag har sjungit många gånger på 80-talet. Försökte hitta den på YouTube men misslyckades. Ewie Tornqvist sjöng den en gång i tiden, och Charlotte Höglund har skrivit texten.
 
Jag har en ängel som följer mig, jag har en ängel som följer mej var dag
Om jag sitter eller står, om jag springer eller går 
Jag har en ängel som skyddar mig
 
Jag är trygg både dag och natt, ja trygg både dag och natt
En ängel går vid min sida, och jag är trygg både dag och natt
 
Jag har en ängel som skyddar mig, jag har en ängel som skyddar mig var natt
Om jag sover jätteskönt eller vaknar gång på gång
Jag har en ängel som skyddar mig
 
Jag är trygg...
 

Vinterhala vägar, mörker och snö. Rattfulla förare eller galna terrorister ( jag själv var bara 15 minuter ifrån en självmordsbombare i Israel). Det finns mycket som kan slå sönder våra sköra liv.
 
Guds änglar vill följa med oss, skydda och bevara.
Inte bara vara i ett rum... - utan vara en del av våra liv.
Jag är trygg både dag och natt...
 
Guds välsignelse och beskydd över dig!
/Eleonora
 
 
 
 
 
 
Kommentarer (0)

Tid för eftertanke

Publicerad 2013-10-31 23:57:56 i Allmänt,

Nu börjar en helg av eftertanke. Vi har våra nära och kära i våra tankar och vårt liv efter döden...
- förhoppningsvis. 
 
Men halloween - så tragiskt!
 
Det som verkligen räknas är det Jesus sa:
”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”
Joh.11:25
Tror DU detta?
 En vacker och tänkvärd liten skylt i min grannes, Kajsas, trädgård.
Låt oss tänka efter före...
/Eleonora
Kommentarer (0)

Finns det någon därute som kan hjälpa mig?

Publicerad 2013-10-30 18:41:00 i Allmänt, Musik,

För många år sedan läste jag en bok som hette "Finns det någon därute som kan hjälpa mig?" av Sandy Brown. Ett liv i kaos och missär, som hade nått sin absoluta botten.
 
Många av oss kanske aldrig upplevt mörker och ångest, på det sätt som Sandy gjorde, men det fråntar inte, att livet kan vara tufft för oss ändå emellanåt.
Ibland kan vi hamna där i våra liv.
Ibland i ett kaos, en röra men som kanske inte något som andra märker av på utsidan.
 
Vi möts av ett snabbt "Hur mår du?" i matbutiken, men personen ifråga förväntar sig inget annat, än ett leende och ett svar från oss: "Det är bra".
 
Så är vi med i spelet med hård fernissa.
 
Smärta
Ångest
Fångenskap
Uppgivenhet
Sorg
Förtvivlan
Bitterhet
Besvikelse...
 
Här är sången till dig. Lägg undan tankar om musikstilar och liknande. 
Låt dig beröras, låt tårarna flöda och våga kliva över tröskeln till en ny värld.
Lyssna på texten på ett sätt som du kanske aldrig tidigare gjort.
Gud har bestämt ett möte med dig i musiken.
 
http://www.youtube.com/watch?v=6iYC55-469U
 
Prisa Gud
 
När du möter svårigheter som skymmer din vision,
och du inte längre ser nån utväg ur din situation.
När du tvivlar och blir rädd och tänker:
"Var finns lösningen?"
Kan du använda den tro du har
och finna sanningen.
 
Prisa Gud, han ger styrka genom lovsång
Prisa Gud, genom lovsång ger han kraft
Prisa Gud, och de band som verkar binda 
kommer bara att försvinna
när de har tjänat att påminna oss att prisa Gud!
 
Han som säger: "Tror du att du klarar av det, är du dum"
Han är lögnaren, och vet så väl att Jesus är vår Kung
Nej, lyft då upp din trossköld,
proklamera och bekänn
Att Jesus är uppstånden
hans seger gäller än!
 
Prisa Gud...
 
Brown Bannister / Mike Hudson
Sv.text: KeA Arnlund
 
Jesus sa att det räcker med tro, litet som ett senapskorn, för under och mirakler.
Tron på Jesus som vår frälsare, vår befriare.
 
Det är något på gång... ;)
Fortsätt, fortsätt, fortsätt att prisa Gud!
 
/Eleonora
 
 
 
Kommentarer (3)

The Butler och Trafficking - Ecce Homo!

Publicerad 2013-10-29 22:17:00 i Allmänt,

I dag blev det en annorlunda tisdagseftermiddag. Jag hade möjlighet att sluta jobbet lite tidigare, så jag och min man gick ut och åt lunch tillsammans, och därefter ett besök på en möbelaffär, enligt fruns önskemål ;)
Vi hade hört talas om filmen "The butler" och fått biobiljetter av några vänner, så klockan fyra (!) hamnade vi sedan på bio.
 
Att se film är inte min passion precis, men om den är verklighetsbaserad med ett engagerat budskap kan jag verkligen leva mig in i filmen och bearbeta storyn under lång tid. 
 
Det vi ser, läser och upplever måste alltid få ta tid att verka i våra sinnen, så vi inte bara slänger oss in i nästa story och film, för nästa kick.
Så lätt ytligheten då vill infinna sig.
 
Vi tog in kunskapen, men hjärtat hann aldrig med. Vi kan föra ett logiskt resonemang och ha åsikter om det vi sett, men engagemanget och medlidandet  får inte tid och möjlighet att leta sig en väg in i vårt undermedvetna, där vi har de sanna äkta känslorna och impulserna.
 
I filmen får vi följa en svart butler som tjänstgjort i Vita huset från 1952-1986. Han har arbetat under åtta presidenters tid, och sett och upplevt en del av slaveriets hemskheter i Amerika. Det som hände på bomullsplantagen där han växte upp, och fram till att få se en svart man bli vald till president, var en lång och mödosam väg för slaveriets avskaffande. 
Mycket arbete är gjort men ännu är inte allt klart.
 
Har vi något i vår tid och närhet som engagerar oss, eller är allt lungt?
 
Just för tillfället är några av mina vänner ute på uppdrag och är engagerade i olika arbeten kring trafficking. Unga flickor som rövas bort från sina hem, eller som säljs av anhöriga till bordeller i bl.a. Kina, Nepal och Thailand är bl.a. något de arbetar med. 
 
Här har vi vår tids slaveri i vårt globala samhälle. 
 
Människor från olika länder och alla kontinenter är köpare och säljare. Fisknäten slängs ut för att fånga barn och tonåringar in i ett slaveri som är fyllt av onska, förakt och habegär. 
Allt är tillåtet och bara djungelns lag gäller.
Äta eller ätas!
 
Vi har till och med flickor i våra Svenska städer som lockas med fina kläder, parfymer och smycken, och - helt plötsligt är det borta!
 
Det är tid att gråta, tid att sörja och tid att låta våra hjärtan brista av sorg över det som sker runt omkring oss.
Sorgen och smärtan över en sjuk värld måste få vårt medlidande. En värld som till stor del mist sin värdegrund och respekt för mänskligt liv.
 
Jag vill inte se någon mer film på ett bra tag. 
Jag har fullt upp att titta på vår tids onska i vitögat, och anta mina utmaningrar.
 
"Du ska älska din medmänniska som dig själv."
-Vilken beter sig som en sann medmänniska?
-Den som visar medlidande naturligtvis.
Då sa Jesus: "Just det. Gå iväg och gör likadant du också."
Delar från Lukas 10:23-37
 
En av de små flickor som har upplevt tortyr, förnedring, tårar och mardrömmar, som Ing-Marie träffade, säger:
"Jag känner att du älskar mig. Lova att du aldrig slutar älska mig".
Slaveri och trafficking - allt handlar om vad vi har för värderingar.
Se människan - Ecce Homo
Det här är på riktigt och inte någon fånig och tragisk konstutställning!!!!
 
/Eleonora
 
Kommentarer (3)

När skolan misslyckas

Publicerad 2013-10-28 19:21:54 i Allmänt, Lärarjobbet,

Så har man varit en heldag på Skolforum på Stockholmsmässan.
När alla Sveriges elever har höstlov knatar vi lärare runt på Skolforum, den stora årliga utställningen för oss lärare. Massor med olika föreläsningar och 110 utställare.
 
Så kommer jag hem, med alla olika kassar med informationsblad och demonstrationsexemplar från olika läromedelsförlag, pennor, sudd, kortspel och dvd-filmer som delats ut.
Efter ett antal timmar har jag tittat på matematik, kemi, värdegrundsarbete, skolappar, energismart framtid, boksamtal, mänskliga rättigheter, aktivitetsprogram för rastmiljö - och hörselskydd. Bland annat.
 
Oj, vad det finns mycket bra och intressant, bara man nu tar sig tid att titta igenom och sätta sig in i materialet.
 
 
Många lever nog kvar i föreställningen att skolan består av några läroböcker, skrivhäften, penna och sudd. Kanske en linjal också...
Men ju längre jag jobbat som lärare, och det är nu 33 år sedan jag blev klar ämneslärare, ser jag hur kraven av kompetens på olika områden ökar. Det är inte längre bara jag och mina ämnen. Nu handlar det om att omfamna och förstå en hel skolvärld med dess lagar, sociala samspel, kulturer och så mycket mera.
Tiderna har förändrats.
För att inte tala om dokumentationen...  
 
Mitt i allt detta växer också ett stort behov av att vi lärare och skolledare samarbetar. Ensam är inte stark.
Alla elever på skolan är mina elever - även om jag inte undervisar och har dem i mitt klassrum. 
 
Så sitter jag nu här hemma i mitt livingroom och reflekterar över alla samtal jag haft med mina kollegor under dagen.
Hur kan vi se och höra våra elever? Och nu menar jag SE och HÖRA! Det finns så mycket i en elevs reaktion och handlingsmönster som kan tala mycket mera än ett läxförhör eller en inlämningsuppgift.
 
Så fortsätter samtalet. Inlärningssvårigheter. Elever som har svårt att ta in kunskap.
 
Här blir jag påming om när jag själv var barn. Jag hade precis börjat årskurs fyra och vi skulle börja med ett nytt ämne i skolan - engelska! Spännande och roligt, och jag minns ännu den fina bilden på "cat";)
MEN... jag fick aldrig till det med I am, you are, he she it is. Varför kan man inte säga I are eller you is?!
Vilket mysterium!
 
Två månader tidigare hade min pappa dött helt plötsligt. Ingen av personalen på skolan visste vad jag varit med om förrän närmare ett år senare. Hur kunde det bli så fel?
Ett trauma och obearbetad sorg. Allt skulle fortsätta som vanligt - det var vad jag fick höra som 10-åring.
 
Nu som vuxen kan jag se sambandet. En omskakande upplevelse - och rullgardinen drogs ner - för engelskan. 
Oj, vad jag har fått kämpa för att erövra ett självförtroende att våga tala, skriva, lyssna, men det har varit värt allt arbete även om det hela tiden varit uppförsbacke.
 
Om min lärare ändå visste vad som hänt mig den sommaren, kanske han tagit sig tid med mig. Bara en liten stund, någon timme, skulle kanske ha gjort hela skillnaden för mig och mitt självförtroende.
 
Nu försöker jag att se och hjälpa mina egna elever, men vet samtidigt att jag inte alltid lyckas :(((( .....
 
Men vi kämpar på, du och jag. Det finns viktiga sanningar att hålla fast vid:
 
Kunskap är inte alltid lätt att erövra men aldrig tungt att bära. 
Kunskap öppnar vägen till så mycket intressant i livet som vi inte ens hade en aning om.
Kunskap ger oss nya och oväntade möjligheter.
Kunskap handlar om att börja se det som finns runt om oss och inte vara för självupptagen.
Kunskap kan ibland ta lång tid att ta till sig - men vi fortsätter lära oss!
 
Kemilärarnas Resurscentrum hade en enkel liten laboration pågång. 
Hur mycket kolsyra finns det i en flaska läsk?
Genom detta enkla experiment visar det sig att man kan fylla två tomma flaskor med gasen. 
Slutsats: Magen fylls upp med väldigt mycket gas. 
 
Nu bubblar det i magen ;)
 
Ha nu en bra vecka och se till att lära dig något nytt. Det kan du aldrig förlora på.
 
/Eleonora
 
 
 
 
 
Kommentarer (0)

Vad säger Bard och Baggarna i Idol?

Publicerad 2013-10-27 07:53:00 i Allmänt, Musik, Podcast / Sveriges Kristna Radio,

Så var det dags! Fredagskväll och Idol. 
 
Det var länge sedan jag sist såg Idol. Jag har inte sett ett helt program denna säsong, så jag kände att det var läge att bli lite uppdaterad.
 
 
Nu satte jag mig ner med papper och penna ( ! ), för att skriva ner de kommentarer och tips som juryn skulle ge till sina deltagare. Eftersom jag själv är sångare är det intressant att lyssna in andras bedömning.
 
Nu kan man tycka lite vad man vill om jurymedlemarna, men faktum kvarstår att de själva har lyckats innom det område, där de nu ska bedöma andra. De ska ge kontruktiv kritik med feedback om vad som var bra och vad som kan förbättras.
Och visst är det tufft för deltagarna. Men har man gett sig in i leken får man leken tåla... ;)
 
Visst retar vi upp oss på hur de ibland kommunicerar ut sin kritik, men vad säger de - egentligen?
 
Några axplock ur fredagkvällens deltävling:
  • Gör låten till din egen så den kan stå för sig själv
  • Du måste sätta ett eget avtryck!
  • Du ska förmedla en känsla
  • Om lyssnaren ska bli berörd måste du tro på det du sjunger
  • Gör rätt låtval
  • Leverera budskapet - var ett med låten
  • Var medveten om vad du gör
  • Var inte så förutsägbar - våga bryta mönstret!
  • Hitta vem du är som artist
  • Du behöver självförtroende och pondus
  • Ha en tydlig vision!!!
Sedan finns det även andra områden att jobba på som det tar upp, som t.ex. styling, engelska uttal och pitchen.
 
- Har Bard och "Baggarna" sagt detta?!!
- YEPP!!
Inte illa.
 Ibland ser man inte skogen för alla träden... 
 
Nu kanske du tänker att detta inte rör dig. Inte är du sångare och än mindre artist.
Men om vi gör om listan lite, kanske till och med Idoljuryn har något att säga till dig:
  • Gör livet till ditt eget - låt ingen annan styra över dig
  • Du måste sätta ett eget avtryck!
  • Möt människor med ett omsorgsfullt och kärleksfullt liv
  • Om medmänniskor ska bli berörda av dig måste du tro på det du säger
  • Gör rätta val
  • Leverera budskapet - låt det vara ett med ditt liv
  • Var medveten om vad du gör
  • Var inte så förutsägbar - våga bryta mönster!
  • Hitta vem du är som människa
  • Du behöver självförtroende och pondus
  • Ha en tydlig vision!!!
Dags för oss alla att bli deltagare i livets Idol och jobba med den feedback som vi kan få från vår omgivning. Det finns alltid någon som ser upp till oss, som vi på ett eller annat sätt har inflytande på, och som vi är en förebild för. Våra barn, vänner, arbetskamrater, grannar eller en kusin.
 
Vem det nu än är, så kan vi alla göra skillnad i någon annans liv genom att vi blir ett med vårt budskap - det vi tror på.
 
Annars blir det bara luftslott, och där kan ju ingen bo.
Inte en Idol i varje fall.
 
/Eleonora
 
Ps. Inte för att jag ser på TV så ofta, men "Så mycket bättre" igårkväll var intressant. Här kommer sångerna i ny tappning när artister gör låtarna till sina "egna". Skräckblandad glädje att våga. Musikstilar blandas. Och en eloge till Agnes som vågade ändra texten i sin låt, för att hon skulle kunna stå för texten hon skulle sjunga.
Heja, heja!! Ds.
 
 
 
 
Kommentarer (1)

The real Facebook

Publicerad 2013-10-26 18:56:14 i Allmänt,

No words - just a picture:
Does it say something to you? 
 What do you and I think about?
 
- The real Facebook is wonderful!
 "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig..."
Ps. 119:105
 
/Eleonora
Kommentarer (0)

När vanor ska upprättas och uppehållas

Publicerad 2013-10-25 19:30:00 i Allmänt,

Nu har jag hållit på med bloggandet varje dag i tre veckor. Helt otroligt! Jag känner mig glad och stolt men samtidigt rörd och tacksam. 
 
Glädjen att se skaran av läsare öka dag för dag, det gör att inspirationen växer.
Tacksamheten över att få möjlighet att dela livets tankar och händelser, så att du som läsare emellanåt kan uppleva igenkännandets glädje och sorg, skapar samhörighet där livets olika avstånd kan få möjlighet att hitta en väg där vi närmar oss varandra.
 
Jag vill hjälpa dig att se att du inte är ensam och låta dig höra att det finns ord av liv och uppmuntran som kan lyfta den tristaste och mörkaste tillvaro. 
 
När jag började skriva för tre veckor sedan bestämde jag mig för att skriva varje dag. Jag hade inte någon riktigt klar tanke på varför och hur länge jag skulle göra det dagligen, men så slog det mig: Om man vill upprätta en vana så måste man satsa minst tre veckor för att det ska börja bli ett med en själv. Det finns visst någon forskning som har visat ett samband däremellan.
 
Så... nu har jag uppnått det delmålet - nu är bara resten kvar ;)
 
Alla har vi väl vanor. Goda såväl som dåliga. 
 
En sak har jag insett:
Om man vill skaffa sig en vana måste man först fatta ett riktigt välgrundat och bestämt beslut.
Därefter ska man aldrig börja diskutera med sig själv.
Aldrig diskutera med sig själv.
Aldrig diskutera med sig själv.
 
Hur lätt är det inte att små tankar börjar dribbla bort beslut man fattat. Självklara tydliga viljebeslut har ersatts med, i bästa fall, det näst bästa. Eller är det kanske vår största fiende - det näst bästa?
Det som hindrar oss att göra det vi har bestämt - och så gör vi bara nästan...
Så står man där och undrar: "Hur det kunde bli så här?"
 
Beslut är något man måste hålla tag i, när allt runtomkring gungar eller snurrar som en torktumlare. Beslut som är tagna tidigare i livet, när du kunde tänka klart och du innerst inne visste vad du ville och vad som var rätt.
 
Värderingar, relationer, äktenskap, kosthållning, motion, alkohol, sexualitet, utbildning. Listan kan göras lång på det som handlar om att fatta beslut för livet.
 
För några år sedan bestämde jag mig för att ut och gå - varje vardagsmorgon. Mörker och kyla, värme och solsken. Oplogade gångstigar med nyfallen snö. 
Gångstavar och pannlampa. Motiverad såväl som omotiverad. 
 
MEN - jag diskuterar inte med mig själv!
När klockan är 6.30 är jag ute.
 
Det märkliga är att varje gång jag kommer tillbaka efter min promenad är jag glad och nöjd. Jag vann över mig själv och jag fick motion och frisk luft på köpet. 
Ja, visst har det väl hänt och händer ibland att det inte blir exakt så, men jag trampar på ;)
 
Tyvärr har jag tappat farten något då det gäller simningen. Under ett par års tid har jag simmat två gånger i veckan under terminerna.
Vid skolstarten började jag återigen storartat men kom snabbt av mig när jag fick gå in och vikarera under ett antal veckor på den tid jag planerat för simningen. Som om det inte fanns annan tid att simma! Och sedan diskuterade jag med mig själv och hade svårt att komma fram till om jag skulle köra autogiro eller kontant halvårsbetalning. Hur dum får man vara??!! Och sedan blev jag förkyld...
 
Ja, här hör du vad som händer när man diskuterar med sig själv.
Nu får det vara slut på dumheterna!
 
Vill du ha något som du inte har måste du göra något som du inte gör.
  • Men gör nåt´ människa!  ;)
  • Diskutera INTE med dig själv
  • Just do it!
/Eleonora
 
 
Här kommer lite bilder från dagens promenadrunda. Eftersom mitt schema ändrades idag och jag började jobbet lite senare kunde jag ta lite bilder. Jag njöt av att se var jag gick någonstans eftersom solen nu hade gått upp.
Ett av de vackra husen vid vår sjö
 
 
Och här vid tallarna vänder jag hemåt igen.
Glad att jag inte trampade i hästbajset ;)
Hemma, och jag är så tacksam och nöjd. En ny arbetsdag kan börja.
 
 
Kommentarer (0)

Guldkant på vardagen

Publicerad 2013-10-24 16:07:00 i Allmänt, Hem och trädgård,

Nu har dagen kommit!
Oh vad vi har längtat att hon skulle komma hem, vår älskade och underbara dotter Ester, efter två månader i Norge.
Ester bor sedan en tid i Tönsberg och jobbar där tillfälligt på kontor. För några veckor sedan var jag och min man och hälsade på henne. Så roligt att se hur hon tar sig an nya utmaningar i livet, där hon växer och utvecklas som människa.
Och så...
Ja, nu sitter hon på flyget och är påväg hem till oss. 
 
Gissa att hon har planerat varje timme hon ska vara hemma, innan hon åker tillbaka om några dagar!
Vad vi ska äta, vilka hon ska träffa och ett och annat som måste hinnas med. 
Allt detta är ju egentligen vardagsrutiner, och sådant hon och vi alltid gjort tillsammans, men nu...
 
Allt har lyfts på ett högra plan av oss alla. 
Jag har dukat med finporslinet, huset är städat, renbäddad säng och bilen tankad ;)
 
Så undebart att få visa uppskattning, samhörighet, längtan och kärlek.
 
Men, hur var det nu? Allt detta med vardagsrutinerna som helt plötsligt blev en höjdpunkt i tillvaron...?
Den här skylten hänger i vårt badrum. En sanning att ständigt påminna sig om.
 
Är det kanske dags att ta fram finporslinet till makaronerna och korven, fixa fina servetter och tända ljus?
Sätta lite guldkant på vardagen?
Ja, det är ju ändå ganska många sådana dagar, så varför inte? Och inte kostar det något mera än några servetter och lite engagemang.
 
För det första finns det inget bättre för människan än att vara glad och njuta av livet så länge det varar. 
Och för det andra, att om hon kan äta och dricka och vara glad, trots att hon släpar och sliter,
så är det också en gåva från Gud.
Pred. 3:12-13
 
Du kan fira att det är en helt vanlig torsdag i oktober och vi firar att Ester kommit hem.
Dags att göra champinjonsoppan, som hon t.o.m. skickat receptet på i förväg ;)
 
/Eleonora
Kommentarer (1)

Helmer och instruktionsboken

Publicerad 2013-10-23 19:54:58 i Allmänt, Hem och trädgård,

Nu är Helmer fixad! Två stycken dessutom och två av Lillhöjden :))
 
Igår kväll och idag på förmiddagen ägnade jag min tid till mina kartonger. Bara genom att öppna dem blev jag imponerad. Det är någon som har tänkt. Mycket. Det är som ett tredimensionellt pussel som ska förvandlas till en möbel. 
- IKEA!
 
Tänk att IKEA har fått hela Sverige och nu hela världen att börja montera möbler. De tränar oss att följa instruktioner och visar hela världen hur våra bokstäver med ÅÄÖ ser ut. För att inte tala om våra svenska namn...
 
När jag monterat ett tag och håller på att få ihop tolv lådor inser jag att nu är det dags för paus. 
Hantaget hamnade inne i lådan. Här är det någon som inte har tänkt...
Men innan detta misstag har jag funderat flera gånger. "Vad har jag gett mig in på? Är det värt mödan...?"
 
Lite slit och släp ett tag och jag har något jag kommer att glädja mig över under lång tid.
Två Helmer och två Lillhöjden är tillsammans.Två hurtsar och två skrivbordsstolar. Den ena skapar en plats vid datorn och den andra för annat göromål.
Tänk så bra! Ordning och reda. Jag njuter och är HELNÖJD!
 
 Men så kan jag ändå inte låta bli att tänka på en parallell.
 
Som kristen önskar jag att människor ska se och förstå vilken fantastisk instruktionsbok Bibeln är.
Världens mest lästa och spridda bok. Någonting måste det väl ändå bero på? Den gäller i alla tider, generation efter generation och finns i alla kulturer.
Den vill ge oss exempel och vägledning hur vi ska kunna få leva våra liv maximalt och utifrån vår Skapares modell.
Många gånger virrar vi till det och vill inte riktigt lyssna och ta oss till instruktionerna, eller så har vi inte tid...
 
Jag räknade skruvarna, tittade på alla bilder NOGA och jag blev så NÖJD!!!
 
Ditt ord är som en lykta,
som lyser upp stigen framför mig och hjälper mig att inte snubbla.
Ps. 119:105
 
Du kanske har missat något ;)
Dags att plocka fram instruktionsboken, damma av den, läsa, lyssna och - leva.
 
 
/Eleonora
Kommentarer (2)

När rummen och livet förändras

Publicerad 2013-10-22 20:50:00 i Allmänt, Hem och trädgård,

Jag har just kommit hem från IKEA och en av stans mattaffärer, för att slå mig ner en stund med min kaffekopp. Vilken matta jag ville ha var nog det svåraste att komma fram till,men öppet köp fungerar ju.
 
Jag är pågång att göra om ett av barnens rum till mitt eget kontor och musikskaparrum, för när barnen börjar flytta hemifrån kan rummen börja fylla nya funktioner. Det känns fantastiskt lyxigt och spännande.
 
På IKEA går jag omkring och tittar, drömmer och handlar. När jag kommer till hyllorna i lagret inser jag att nu har jag en hel del arbete framför mig. Min käre make är bortrest och den ende hemavarande sonen ska plugga, så här sitter jag nu med ett antal kartonger.
 
 
 Det var inte länge sedan rummet var fyllt av leksaker. Väggarna hade blåa tapeter med stjärnor och planeter som kunde lysa i mörkret, och så inser man att åren går sååå fort...
 
 Det märkliga är, att när man är mitt uppe i småbarnstiden känns det som om livets lott som förälder är att byta blöjor och koka välling, för att sedan övergå till läxläsningen vid köksbordet år efter år, barn efter barn.
 
Och så en dag....
 
Ha, ha tänker du, det är DÄRFÖR du börjat blogga!  - Både och.
Nu har jag tid, men samtidigt har jag hittat ett forum att dela ett och annat som jag tror kan vara värdfullt att prata om. Ända sedan jag var barn har jag skrivit ner saker och ting, men ändå inte riktigt som en dagbok. Om du kommer på besök i mitt livingroom också i fortsättningen så får vi väl se vart vi är påväg tillsammans ;)
 
Nya rum och nya tider. Båda kräver sin insats, engagemang och fantasi. 
Tapeterna är nya, andra möbler flyttat in för att fylla nya funktioner och jag själv ska hitta min funktion i en ny tid. Ja, nu låter det väldigt dramatiskt och märkvärdigt men riktigt så är det väl ändå inte . - Men samtidigt ;) ;) ;)
 
För en del av er ser livet nästan ut på samma sätt som det gjorde för fem år sedan, och för andra har det dramatiskt förändrats.
Båda sakerna kan vara helt rätt - eller helt FEL! 
 
Ett rum behöver städas, lagas, renoveras och som sagt, även ibland byta funktion. Så är det också med oss. Vi behöver våga förnyas och utvecklas för att vara med i den tid som gäller för oss idag. Inte bara stanna kvar i gamla inkörda rutiner. Våga bli utmanade. Aldrig stanna upp även om det går långsamt, för framåt kommer du om du rör på dig.
 
Att hänga upp nya gardiner gick ganska fort att göra, men det andra tar tid.
Dags att ta sig an lådorna som ska förvandlas till skrivbordsstol och hurts, för att inte tala om allt kaos med alla sladdar under skrivbordet... Men dom får du inte se ;)
 
 
 
Men glöm allt som har varit!
Det går inte att jämföra med vad jag tänker göra!
Jag planerar att göra någonting alldeles nytt.
Jag har redan börjat! 
Ser ni det inte?
Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken!
Jes.43:18-19
 
Spännande framtid, eller..?
/Eleonora
 
 
Kommentarer (2)

Om

Min profilbild

Eleonora Lahti

Alla människor har ett gudomligt uppdrag att förverkliga, som kan se väldigt olika ut för oss alla. Resan kan vara tuff och krävande, men med himlens nycklar från Guds ord kan vi få utvecklas och bli det vi är ämnade till att vara. In My Living Room blandas tårar med skratt och jag hoppas du lämnar rummet full av livslust och framtidstro. Det finns så många drömmar som ska förverkligas... Hemsida: eleonoralahti.com Mailadress: info@eleonoralahti.com

Vardagsbetraktelser bloggar Jesussajten.se Follow me in any language Follow me in any languageFollow on Bloglovin
 
 
Här är min Instagram
 
Twingly Blog Search link:http://mylivingroom.blogg.se/ sort:published Most recent posts linking to Twingly Blog3

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Prenumerera och dela